Christina Gestrin, folktingssekreterare vid Svenska Finlands folkting, säger att en orsak till minskningen av rättegångar i brottmål på svenska är att andelen tingsrätter på tvåspråkiga orter på fastlandet har minskat.
– Vid reformen av tingsrättsnätverket år 2019 sjönk antalet från åtta till fem, säger hon.
Numera har alla tvåspråkiga tingsrätter på fastlandet finska som majoritetsspråk. Att tingsrätter skulle inrättas på nytt i starkt svenskspråkiga områden tror hon inte.
Numera har alla tvåspråkiga tingsrätter på fastlandet finska som majoritetsspråk.
Andelen brottmål som behandlas på svenska i Österbotten var 19 procent, i Västra Nyland 2,4 procent och i Östra Nyland 0,9 procent år 2021, enligt uppgifter från justitieministeriet. Finlandssvenskarnas andel av Finlands befolkning är 5,2 procent.
Det minskade antalet rättsfall som behandlas på svenska beror delvis på att man inte lyckats rekrytera tillräckligt med tvåspråkig personal. Bristen påverkar kundservicen och tingsrätternas övriga information på svenska. De tvåspråkiga tingsrätterna har en lagstadgad skyldighet att använda svarandens språk som handläggningsspråk i brottsmål.
Svenskspråkiga talar finska
Svenskspråkiga använder ofta finska i sina rätts- ärenden, trots att de enligt lag har rätt att använda svenska i dessa sammanhang.
– Tingsrätterna är enligt lag skyldiga att marknadsföra att man kan använda svenska i ärenden med dem, säger Gestrin.
Vid ett rättsfall sker den första kontakten med polisen ofta på finska. Gestrin tror att den vanligaste orsaken till att svenskspråkiga talar finska med polisen är att de inte ber om betjäning på svenska.
– Polisen borde direkt fråga om den berörda vill ha sitt ärende uträttat på finska eller svenska.
Polisen borde direkt fråga om den berörda vill ha sitt ärende uträttat på finska eller svenska.
Allvarliga missförstånd kan ske om svenskspråkiga inte kan framföra sitt ärende på svenska. Om handläggningen sker på finska och den svenskspråkiga inte har förstått allting är hen i en mycket svagare situation i huvudförhandlingen.
Färre tvåspråkiga domare
Anders Cederberg, lagman vid Östra Nylands tingsrätt, förklarar att andelen svenskspråkiga fall sjönk redan innan tingsrättsreformen. Östra Nylands tingsrätt slogs ihop med tingsrätterna för respektive Vanda, Tusby och Hyvinge domkrets – vilka alla hade en mindre andel svenskspråkig befolkning i sina domkretsar än tidigare Östra Nylands domkrets. Där var ungefär en tredjedel av befolkningen svenskspråkig.
Alla åtta domare i tidigare Östra Nylands tingsrätt kunde handlägga rättegångar på svenska. I den nya domkretsen finns sammanlagt 50 domare varav ett fåtal kan svenska.
Polisens kunskaper i svenska
Cederberg tror i första hand att polisens kunskaper i svenska måste stärkas, vilket även Gestrin lyfter fram, för att en högre andel av brottsmålen ska gå på svenska. Om förhören handläggs på finska sker även åtalsprövningen på finska.
– Ju fortare en svenskspråkig meddelar att hen vill ha sitt ärende på svenska desto bättre.
Ju fortare en svenskspråkig meddelar att hen vill ha sitt ärende på svenska desto bättre.
Den svenskspråkiga betjäningen vid en tingsrätt fungerar bättre i samhällen där de svenskspråkiga utgör en större del av den totala befolkningen, anser han.
Antalet brottmål registrerade som svenskspråkiga vid östra Nylands tingsrätt har sjunkit från 58 år 2021 till 40 förra året. Sammanlagt 150–200 fall kommer in till tingsrätten per år.
Att svenskspråkiga skulle få sina rättsärenden snabbare behandlade om de använde finska tror varken Gestrin eller Cederberg.
Christina Gestrin anser att det är viktigt att personalen vid tingsrätterna får den språkutbildning de behöver. Folktinget har föreslagit att en språkplanerartjänst inrättas vid domstolsverket. Språkplaneraren skulle stöda de tvåspråkiga tingsrätternas arbete.
– Det måste finnas tillräckligt med personal som kan svenska vid de tvåspråkiga tingsrätterna för att garantera svenskspråkiga kunders språkliga rättigheter, säger Gestrin.
