Albanien Ett av Europas mest korrupta länder

Så länge Albanien var kommunistiskt existerade inga skatter. Balkanlandet, som i decennier styrdes med järnhand av diktatorn Enver Hoxha, var hermetiskt slutet och ytterst få västerlänningar släpptes in.

– Jag kom hit första gången 1994 för att vara mentor åt chefen på lokala skattekontoret i hamnstaden Durres. När jag pratade om att vikten av att betrakta skattebetalarna som "kunder", trodde man inte jag var klok…

– En morgon när jag vaknade berättade de på TV att skattechefen gripits, anklagad för att ha ingått i en momshärva. När jag 2008 lämnade Durres hade jag hunnit avverka åtta skattechefer, alla politiskt tillsatta, berättar Tulli Sköld för Juristnytt.

Sedan 2010 leder hon på plats ett tvåårigt EU-projekt, där Sverige och Frankrike tillsammans med albanerna utvecklar skatteväsendet. Målet är att landet på sikt ska kunna bli medlem i EU.

– Dit är naturligvis vägen lång och det största hindret är korruptionen som finns överallt, även inom skattemyndigheten. Så länge det inte går att försörja sin familj på den minimala lönen är frestelsen stor att ta pengar under bordet.

Vissa brister

Den albanska skattelagstiftningen har också vissa brister.

– Ännu är det bara företag som måste deklarerera och det finns ingen tidsmässig gräns för rättelser.

– Blir ett företag påkommet med falska uppgifter, kan det göra en ny deklaration och undkommer då straff. Det plus korruptionen torde ligga bakom att det under de snart 20 år skatteväsendet existerat här inte fällts en enda dom för skattebrott.

Till svenskarnas uppgift i EU-projektet hör att hjälpa till med inrättandet av en skattebrottsenhet. Även här är problemen legio.

– Vi får inte det gehör vi vill från högsta ort. Det handlar om att få ett 20-tal personer vilka ges delvis polisiära funktioner, till exempel rätt att bära vapen, till enheten.

– Det borde inte vara några problem, men högt uppe bromsar man och vill inte ha denna förändring.

Albanen i gemen kommer dock snart få uppleva en förändring. Nästa år ska han eller hon för första gången deklarera.

– Hittills har arbetsgivarna dragit tio procent i källskatt av löntagarna och i en del fall inte ens det. Vi räknar med att det blir en ytterst enkel deklarationsblankett.

– Ett problem är den bristfälliga folkbokföringen. Vi har föreslagit att den skulle tas över av skattemyndigheten, men så lär inte ske.

Tålamod och åter tålamod

Tålamod och åter tålamod är de egenskaper som driver Tulli Sköld i hennes vardag på skattemyndigheten i Tirana.

Trots att det alltså går väldigt trögt, ser hon också klara tecken på förändring.

– De unga albanerna, som oftast vistats en tid utomlands, har ett annat sätt att tänka. Samarbetet med albanerna är oftast mycket gott.

Offentlighet och transparens är ännu inte verklighet i Albanien.

– Ska vi få medborgarna att vilja betala skatt, måste de också se att pengarna går till goda saker, som skola och vägar. Idag finns ingen insyn och det känns som att någon okänd bara tar pengarna.

Vad gör att en snart 60-årig svensk skattejurist, som kunde ta det lugnt hemma i Stockholm, istället väljer hetluften i Tirana?

– Det albanska folket är helt underbart! Ingenstans har jag mött samma värme som här i Albanien.

– Man måste också ha i bakhuvudet att de levt 50 år i ett fruktansvärt fängelse. Jag har förståelse för att allt inte kan fungera med en gång. Det svenska skatteväsendet har 400 år på nacken, här i Albanien fyller det alltså nästa år 20.

Vilket år blir Albanien medlem av EU?

– Det är helt omöjligt att säga. Den avgörande frågan är om man kan få bukt med den så omfattande korruptionen.