Danska Djøf kämpar mot arbetslösheten!

Av de nyexaminerade medlemmarna i Danmarks Jurist- og Økonomforbund saknar närmare 40 procent jobb ett år efter studierna.

– Det är en katastrof och arbetslösheten är vårt största problem! fastslår förbundets VD Mogens Kring Rasmussen.

Djøf räknar sin historia från 1953, då Juristforbundet bildades. Året därpå startades Økonomforeningen och 1972 gick de samman till Danmarks Jurist- og Økonomforbund.

Idag har förbundet 76 000 medlemmar och innefattar även handelshögskoleekonomer samt samhällsvetare.

– Från början var nästan alla medlemmar offentliganställda, med samma lönesystem och arbetsgivare. En och samma tjänst kunde lika gärna innehas av en jurist, som en ekonom eller samhällsvetare.

– Därför såg vi såväl organisatoriska som ekonomiska fördelar med att fusionera, förklarar Kring Rasmussen som är nationalekonom och kom till förbundet för 14 år sedan efter att bland annat ha jobbat på OECD i Paris samt på chefsposter inom arbetsförmedlingen.

Djøf är den största organisationen inom Akademikercentralen (motsvarar Akava) och kansliet i Köpenhamn har 220 medarbetare.

– Ungefär hälften av våra medlemmarna finns inom offentlig sektor och andra hälften inom privat, berättar VD.

Vi dröjer oss först kvar en stund just vid juristerna, som enligt senaste mätningen utgjorde 27 procent av förbundets yrkesverksamma medlemmar.

Djøf-medlemmarna är indelade i olika delföreningar, exempelvis har advokaterna en egen sådan.

– I övrigt hittar du jurister inom alla våra föreningar. Exempelvis återfinns domare, åklagare och polischefer inom före-ningen för offentliganställda chefer och många jurister hör till föreningen för privatanställda, förklarar Mogens Kring Rasmussen.

Hur får juristmedlemmarna sin stämma hörd?

– Inom föreningen för offentliganställda chefer har domarna, polischeferna och åklagarna sina speciella föreningar. Dessa, samt advokatföreningen, fungerar som remissinstans vid nya lagförslag.

Runt hälften av Djøfs juristmedlemmar finns inom privat sektor och resten inom offentlig, inklusive rättsväsendet. Lönesättningen är numera fri inom rättsväsendet, med undantag för domarna vars tjänster regleras av grundlagen.

VD Kring Rasmussen berättar, att medan en snittlön för en offentliganställd Djøf-medlem som inte är chef ligger kring 42 000 danska kronor (drygt 5 800 euro), så tjänar en motsvarande privatanställt ungefär 10 000 danska kronor (knappt 1 400 euro) mer.

– På senare år har vi sett en avsevärt större rörlighet inom juristkåren. Personer inom domarbanan söker sig till övrig offentlig sektor eller privatsidan, samtidigt som exempelvis advokater och andra juristgrupper lockas att bli domare, tillägger han.

För bara några år sedan var arbetslösheten bland Djøfs medlemmar nästan noll. Nu är den sex procent, dock något lägre för juristerna.

– Sedan finanskrisen slog till upplever vi nedskärningar i den offentliga sektorn, samtidigt som den privata gått i stå.

Sedan 60-talet har utbildningen av akademiker expanderat, och först om några år börjar dessa gå i pension.

Till det mest oroande hör de nyexaminerade, där närmare 40 procent efter ett år ännu ej fått jobb.

– Går de arbetslösa länge eller byter yrke har de mycket svårt att få akademikerjobb när konjunkturerna vänder, fastslår Kring Rasmussen.

Förbundet har två strategier för att möta arbetslösheten.

– Den ena kallar vi "gökunge-effekten" och där uppmanar vi de arbetslösa att titta bredare på jobbmöjligheterna.

– Exempelvis en jurist kan tillfälligt sänka kraven en smula och få ett jobb något under sina kvalifikationer. Vår erfarenhet säger att jobbet ifråga efter en tid sedan ofta omdefinieras till innehållet och blir akademiskt.

Den andra strategin kallas "Kunskaps-piloter".

– Regeringen har beslutat att små och mellanstora företag som inte tidigare haft akademiker, får ett lönetillskott under ett halvår. När de väl anställt en akademiker visar det sig nästan alltid att de klarar sig bättre än andra företag och personen ifråga får stanna kvar.

Inom Djøf talar man ogärna specifikt om de olika utbildningsgrupperna.

– Vi har fullständig utblick över hela den gemensamma arbetsmarknaden, oavsett om det handlar om jurister eller ekonomer eller samhällsvetare, fastslår VD Kring Rasmussen.

Kansliet har ett rådgivningscenter, dit medlemmarna kan vända sig i såväl löne- som karriärfrågor etc.

– Vi har också en mycket uppskattat tjänst där vi med intervaller ringer upp våra medlemmarna. Det kan exempelvis handla om sådana som nyligen fått jobb och där vi frågar om de behöver hjälp och stöd.

Djøf driver på kommersiella grunder en elektronisk jobbsökar-tjänst, där över 10 000 medlemmar har sina profiler inlagda. Dessa matchas så automatiskt mot kravprofiler från arbetsgivare.

– Det fina är att man inte behöver vara aktiv jobbsökande. Även jag är med och får två, tre jobberbjudande om dagen, berättar Mogens Kring Rasmussen.

Djøf träffar regelbundet bl a Finlands Juristförbund. VD Kring Rasmussen berättar, att man från det finländska förbundet bl a fått idéer hur studerandeverksamheten kan förbättras.

Hur står det då till med Djøf-VD:ns finskkunskaper…?

Svaret kommer snabbt och med ett äkta danskt smil på läpparna:

– Kippis!