Danskarna tjänar bäst Summan på juristernas löneremsa varierar i de nordiska länderna

I oktober 2006 undersökte Juristförbundet åter vad de finländska juristerna tjänar inom den privata sektorn.

Undersökningen visade bland annat att den genomsnittliga månadslönen för en finsk jurist steg med 3,7 procent under året. Då man beaktar resultatpremierna var ökningen 4,7 procent.

Det låter bra, men ännu bättre var utvecklingen i Danmark och Sverige. I Danmark steg den totala lönen i genomsnitt 5,5 procent under samma period och för de nyutexaminerades del till och med tio procent enligt organisationen Djøf. Sveriges juristförbund Jusek anmäler en lönehöjning på 7,1 procent för juristerna inom den privata sektorn.

Resultatpremierna höjer

I det stora hela är det i varje fall danskarna som har mest att hurra för – och svenskarna minst, de som man vanligen tror tjänar bra. Då man jämför de genomsnittliga totala månadslönerna i de olika länderna ligger de danska juristerna inom den privata sektorn i täten, med – 7 400 euro i månaden. På andra plats kommer norrmännen, med knappa 6 400 euro.

Finländarna ligger tredje, med knappa 5 600 euro i månaden i genomsnitt. Svenskarna ligger sist med drygt 4 600 euro. I alla länder är medianlönerna ett par hundra euro lägre än genomsnitts-lönerna.

Resultatpremierna höjer juristernas inkomster i samtliga länder. I Finland steg medelinkomsten inklusive resultatpremierna till något över 6 000 euro och resultatpremiernas andel av samtliga årsinkomster var i snitt 7,6 procent, alltså en ansenlig del.

I till exempel Danmark sade sig enbart 38 procent av juristerna ha mottagit resultatpremier eller bonus i fjol.

Industrin och bankerna är lukrativa

Då lönerna jämförs bör vi komma ihåg att siffrorna inte är jämförbara som sådana. Den totala lönen kan definieras på olika sätt, uppgifterna samlas in och klassificeras enligt olika variabler och stor-leken på de undersökta grupperna varierar. Det kan även hända att övertidsarbete ersätts på olika sätt.

Även det faktum att levnadskostnaderna och skatteprocenterna varierar i de olika länderna gör att det är svårt att få reda på hela sanningen.

Men statistikerna säger ändå något. Såväl i Finland som i de andra länderna tjänade juristerna inom industrin, finansbranschen och konsultbranschen bäst.

I Finland var medelinkomsten för en industrijurist 7 160 euro i månaden föregående år medan en advokat fick nöja sig med 4 260 euro i genomsnitt. I Danmark tjänade en jurist som valt bankbranschen i genomsnitt 8 250 euro i månaden, och en advokat ungefär 7 100 euro. Motsvarande siffror för Sverige var 5 210 euro och 4 100 euro.

En lång erfarenhet, en tuff lön

Vid sidan om branschen inverkar ställning och erfarenhet. Förra året var det danska jurister i ledande ställning som kom upp till de tuffaste medelinkomsterna per månad, knappa 13 300 euro (87 besvarare) i medeltal. Men i Danmark tjänade juristchefer som utexaminerats för mindre än tio år sedan rejält hälften mindre än de häftigaste inkomsttagarna.

Inom den privata sektorn i Danmark tjänade en nyutexaminerad jurist i snitt 4 200 euro per månad, medan de som arbetat inom branschen i över 35 år kom upp till nästan 11 000 euro.

I Finland tjänade jurister inom den högsta ledningen 9 000 euro per månad i snitt, chefer på mellannivå omkring 5 500 euro och jurister med basarbete drygt 4 300 euro. Enligt ålder varierade medellönerna mellan 3 450 euro för yngre jurister och 10 200 euro för de äldsta juristerna.

I Sverige verkar det lönehopp som ställning och erfarenhet för med sig vara större än hos oss. Detta i och med att de högsta juristcheferna, de lägre medel-lönerna till trots, tjänade något mer än de i Finland, knappa 9 800 euro per månad. En löneremsa för jurister inom den mellersta ledningen var på 6 500 euro.

Bara få fick betalt för övertidsarbete

Uppgifter om övertidsarbete finns att tillgå bara för Finland och Danmark. Hos oss sade sig juristerna inom den privata sektorn arbeta i snitt 44 timmar per vecka, och fler än två av tre fick ingen ersättning för övertiden.

I Danmark anmälde juristerna inom den privata sektorn att de arbetade 43 veckotimmar i snitt, och bara nio procent fick ersättning för övertid.

Även på jämställdhetssidan finns det mycket att förbättra. I Finland tjänade kvinnliga jurister i snitt 4 700 euro per månad medan de manliga tjänade nästan 6 400 euro. Medellönen för kvinnliga jurister i Sverige var inte högre än något under 3 800 euro, men för de manliga juristerna var den över tusen euro högre. Motsvarande uppgifter för Danmark och Norge fanns inte att tillgå.

De norska uppgifterna för 2006 fanns inte att tillgå i skrivande stund. Löneuppgifterna för Juristförbundets systerförbund Jusek, Djøf och NJ finns till påseende med egna koder via -förbundets medlemssidor: – www.lakimiesliitto.fi > jäsensivut -> -pohjoismainen yhteistyö.