Helsingfors hovrättsdistrikt valde Domstolarna och medierna som tema för sitt kvalitetsprojekt 2016. Ämnet är synnerligen aktuellt: nyhetsrapporteringen är snabb och allmänhetens reaktioner ännu snabbare. Löpsedlarna, dessa orättvisans blottläggare, rubbar allmänhetens rättsmedvetande.
– När det i offentligheten ges större utrymme åt bakgrund och motiveringar till brott och domar drar både domare och mediernas representanter fördel av det. Samtidigt avtar allmänhetens krav på hårdare straff, säger hovrättsrådet på viss tid, tingsdomare Petra Spring, som också sitter i Juristförbundets styrelse.
Det av Spring ledda kvalitetsprojektet samlade domare, informatörer och rättsjournalister runt samma bord för att diskutera hur spridningen av korrekt information skulle kunna förbättras. I den rapport som presenterades på rättskipningsdagarna i mars föreslår arbetsgruppen att ett system med mediedomare införs.
Experter behövs
En mediedomare är en domare i domstol som vid sidan av sin egen tjänst också sköter medierelationer.
– Mediedomaren ställer sin yrkesskicklighet och expertis till mediernas förfogande. Hen kommenterar inte sina egna domar och kritiserar inte heller kollegernas domar men kan förklara motiveringarna till domar och delta i den offentliga debatten, säger Spring.
Enligt rapporten lämnar domarnas förtroende för medierna en del övrigt att önska. De kan inte ingripa i hur medierna behandlar brotts- eller tvistemål och de domar som ges för dem. Mediehusens konkurrens om nyhetsflödet kan leda till överdrifter. Men å andra sidan: om motiveringarna till domar ger utrymme för tolkning, rör man sig i offentligheten med föreställningar och inte med fakta.
– Varje domare vill att en dom som hen meddelat ska förstås på rätt sätt. Det är också bra för oss att på förhand kunna se om det i motiveringen av en dom finns något som en lekman inte kan förstå eller där det finns en möjlighet att dra fel slutsatser. Man måste tänka på smärtpunkterna i förväg: om något går fel, hur kan det bäst korrigeras i offentligheten?
Journalister har sina egna etiska riktlinjer som förpliktar dem att förmedla korrekt information. Rättsjournalisterna är få i Finland, men största delen av allmänjournalisterna vill inte heller orsaka uppståndelse utan orsak. De sociala medierna i sin tur har ingen människa kontroll över, och dessutom är det vanligt med troll.
− Korrekt information är det viktigaste för helheten, säger Spring.
Från misstro till öppenhet
Domarna är inte de enda maktutövarna, för även medierna – som också kallats maktens vakthund – använder makt och är mycket kritiska.
− Alla gagnas av att det finns tillräckligt med korrekt information tillgänglig. Knapphändig eller förvrängd information gör att domarnas och lekmännens syn på vad som är rätt och rimligt verkar vara långt ifrån varandra.
Spring påpekar att också nämndemännen i tingsrätterna är lekmän. Ändå är de inte av annan åsikt om meddelade domar. Information ökar inte plågorna utan gör jurisdiktionen mer transparent.
På institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet pågår en undersökning där tusen medborgare föreslår lämpliga straff för olika typer av brott. Resultaten jämförs med svar som getts av domare.
− Ju mindre information de intervjuade har fått, desto strängare straff är de villiga att ge. En nordisk studie om allmänhetens rättsmedvetande för några år sedan var inne på samma linje, säger Spring.
Förändringar i attityder och kultur
Ett system med mediedomare tillämpas i Sverige, Norge och Nederländerna, där erfarenheterna varit positiva. I Finland finns det för närvarande 27 tingsrätter och 20 efter reformen nästa år.
Arbetsgruppen föreslår att varje tingsrätt skulle kunna ha 1−2 mediedomare, i Helsingfors till och med några fler. Ett annat alternativ är att i det kommande domstolsverket inrätta tjänster i vilkas befattningsbeskrivning ingår att ta hand om domstolarnas medierelationer.
− Om det finns mod och entusiasm kan systemet snabbt byggas upp. Det är inte nödvändigt med vare sig utnämningar eller ändringar i lagstiftningen. Jag tror att det också hos oss finns domare som är villiga att arbeta som medieansvariga domare med uppdraget som bisyssla.
Ett smidigt samarbete mellan medierna och domstolarna ökar också det ömsesidiga förtroendet. En mediedomare kan utnyttja sociala medier, sammanställa pressmeddelanden, vara anträffbar och aktiv eller hålla presskonferens om nyhetsrapporteringen om ett brott går på tok eller in på fel spår. Ibland kan det vara på sin plats att förklara termer på ett begripligt språk.
− I tidningen kan det stå att förövaren misshandlade och våldtog, offret fick ersättning och domen jämkades på grund av förövarens tidigare domar. I en lekmans öron låter jämkning som en mängdrabatt.
Kvalitetsprojektet är i linje med sitt namn: dess syfte är att förbättra kvaliteten på domarnas arbete. När kvaliteten kombineras med det krav på offentlighet som ställs på domstolarna finns det plats för en mediedomares expertis, och dialogen med medierna går smidigt. Genom samarbetet kan en och annan skrikig rubrik bli oformulerad.
Läs också intervjun med ordföranden för den svenska mediegruppen för domare Fredrik Bohlin.
