En finska från arbetarklassen hör till eliten bland svenska jurister

En majmorgon 1957 lägger färjan Aallotar till vid Skeppsbron i Stockholm. Ombord finns en sjuårig helsingforsflicka, vars ensamstående mamma träffat en svensk man.

– Istället för åksjukepiller gav mamma  mig av misstag sömntabletter, så när jag vaknade upp var jag i en helt annan värld. Det första min styvfar sade var att ”här kan du inte kalla dig Kirsti” så jag blev Kerstin, berättar advokat Kerstin Koorti när Juristnytt träffar henne i byråns lokaler på Södermalm.

Flickan lärde sig svenska på nolltid och närde under gymnasietiden drömmar om att bli läkare.

– Från 16 års ålder jobbade jag helger och lov på Karolinska sjukhuset som sjukvårdsbiträde. Men studentbetyget räckte inte till läkarlinjen.

– Då sade mamma att ”du kan väl bli åklagare, det har alltid jag velat”.

I Sverige jobbade hon bland annat på fabrik och som sömmerska, men varken på hennes eller fars sida fanns akademiker.

En måttligt intresserad fröken Koorti skrev 1969 in sig vid Stockholms universitet.

– Där gick jag och och drog benen efter mig under propedeutiska kursen. När två veckor återstod till tentamen tänkte jag, att jag måste ju i alla fall öppna böckerna.

– Det var hur kul som helst och sedan dess var jag helt såld på juridiken! Jag förstod snabbt att jag faktiskt kan ha nytta också av mitt intresse för medicin. Så jag har alltid läst rättsmedicin vid sidan om.

Redan ett år före sin juris kandidatexamen, 1975, startade Kerstin Koorti och två kamrater en juristfirma. År 1980 blev hon invald i advokatsamfundet och driver sedan dess egen advokatfirma.

Älskar brottmål

Idag är man tre jurister och en sekreterare och förutom familjerätt är specialiteten brottmål.

– Jag tycker det är det bästa inom juridiken. Det är spännande, roligt, intressant, givande – allt!

Hennes kanske mest omskrivna klient är ”lasermannen” John Ausonius, dömd till livstid för ett mord, tio mordförsök, bankrån med mera. Offren hade invandrarbakgrund.

Medieuppmärksamheten blev stor när advokat Koorti misshandlades i Svea Hovrätt av Ausonius, men det är en annan detalj hon lyfter fram:

– Jag och kollegan Paavo Fagerlund var försvarare. Tre dagar skulle enbart handla om vapen och där var vi totalt okunniga. Så jag ringde till FBI i USA och frågade om vi kunde få en snabbkurs i vapenteknik och de tyckte det var det roligaste de hört.

– Sak samma med Scotland Yard samt norska och danska polisen. Så ringde jag till Finland och fick tag i landets bästa vapentekniker Erkki Kulomäki.

På finländsk polismyndighet fick så Koorti och Fagerlund en noggrann genomgång av vartenda vapen som förekom i utredningen.

– När de tre dagarna i rätten var över frågade en ledande expert oss ”Var har ni lärt detta? Det finns inte en advokat i Sverige som kan det här!”. Vi svarade, att vi hade fem års tystnadsplikt.

Advokat Koorti har klarat många rättsfall just på grund av sina kunskaper i rättsmedicin.

– Då har jag tagit specialläkare till rätten när jag förstått att ”det här kan inte riktigt gå ihop”.

Ett exempel, som också uppmärksammades stort i Finland, var 1997 då hon försvarade ”Greven” Maximilian Kartaschev, dömd till livstid i Nacka tingsrätt för att ha styckmördat sin flickvän Marita Pentinmäki.

– Jag fick kontakt med finske rättsläkaren Martti Tenhu, expert på självmord. Vi kunde visa att Kartaschevs berättelse stämde och han frikändes i hovrätten.

Kerstin Koorti kan också ta åt sig äran av att ha varit den första jurist som sagt, att den i Sverige mycket omtalade och för seriemord dömde Thomas Quick (idag Sture Bergwall) var oskyldig.

– Jag företrädde föräldrarna till pojken Johan Asplund, som Quick påstods ha mördat. Då fick jag läsa in även övriga påstådda mord och förstod att detta bara var trams. Nu är han friad i fem mordfall och tre återstår och han kommer frias även där!

Få kvinnor

Ännu finns i Sverige få kvinnliga advokater som sysslar med brottmål.

– Kvinnor har ofta bra betyg från gymnasiet och universitetet. Så vill de ha barn och då går det inte att jobba på en advokatfirma och de går till åklageriet eller domarbanan.

Kerstin Koorti är helt tvåspråkig. Hon har agerat försvarsadvokat i några fall på Åland de senaste åren, dock ej på finländska fastlandet.

– Jag följer med en del vad som händer i finsk juridik via min vän och kollega Ulf Månsson på advokatfirman Fredman & Månsson i Helsingfors.

Känner du dig kanske en smula finsk?

– Ja, jag hejar alltid på finnarna i hockey. Känslolivet är finskt men tanken svensk.

Advokat Koorti utstrålar det lugn, som brukar finnas hos en person som verkligen kan sin profession.

– Man lär sig ju det här, det tar några år, hon skrattar.

– Det var väl Ingmar Bergman som sade att ”Du kan inte improvisera förrän du kan ditt jobb”.

Blir du aldrig nervös i rätten?

– Alltid. Jag har haft ett par rättegångar där det känts som att det inte finns något att vara nervös över och då har det gått åt skogen.

Pensioneringen lär dröja. Kerstin Koorti berättar, att som advokat går man alltid och väntar på sitt livs största, mest spännande och spektakulära mål.

Vad är det bästa yrket hittills gett dig?

– Allt!