En framgångsrik jurist bör också få vara mamma

En lysande karriär som jurist. Och småbarnsmamma. Dubbelrollen kändes helt rätt för Malin Persson Giolito. Men det kan te sig som en omöjlig ekvation.

– Vore det upp till småbarnsmammorna skulle det gå att kombinera. En kvinna som älskar sitt jobb slutar inte älska det bara för att hon får barn som hon älskar mer än allt annat. Men bakom varje framgångsrik advokat står en äldre framgångsrik advokat, ofta manlig. Det är omöjligt att göra karriär i en advokatbyrå om man inte har stöd från delägarkollektivet.

Malin Persson Giolito talar av egen erfarenhet. 27 år gammal blev hon erbjuden ett attraktivt jobb på den välrenommerade affärsbyrån Mannheimer Swartlings Brysselkontor. De första åren gick som en dans på rosor. Hon var fullt sysselsatt med utmanande och utvecklande arbetsuppgifter. Men allt förändrades när hon fått sitt första barn. När det andra barnet kom blev hon sakta men säkert utfryst.

– Arbetsuppgifterna försvann, färre och färre delägare vände sig till mig för att få hjälp och det blev allt svårare för mig att hitta egna uppdrag.

Själv tyckte Malin Persson Giolito att det gick bra att kombinera mammarollen med juristyrket. Men på firman härskade en annan åsikt.

– Jag väntade mitt tredje barn, var i sjunde månaden och skulle precis gå på julledighet när jag fick veta att jag inte hade något jobb att komma tillbaka till när min föräldraledighet var över. Det var väl inte en av de roligaste dagarna jag har haft på jobbet. Alla vet att det inte går att söka nytt jobb medan man är höggravid, inte heller när man går hemma med en nyfödd bebis.

Upplevelserna blev en roman

Professionellt sett följde en tuff och osäker tid. Hon var nu en småbarnsmamma som just fått sparken. Men hon valde att kämpa. Frustrationen kanaliserades i romanen Dubbla slag, en bok som berättar hennes självupplevda historia ur den unga juristen Hannas perspektiv. Hanna får drömjobbet. Karriären går som på räls och hon njuter av utsikten från sitt stora tjusiga kontor. Men plötsligt tar det slut. Någonstans i samband med att hon får barn.

– Allt som Hannas unga kollega säger till henne, hur osannolikt det än låter, har någon sagt till mig i verkligheten. Allt som Hanna känner har jag också känt. Jag lämnar ut mig och mina känslor så ärligt jag kan. Men sedan är det en annan sak att det yttre händelseförloppet är påhittat. Jag kan inte skriva om mina gamla ärenden eller mina gamla klienter, det skulle strida mot allt jag tror på. Jag är inte heller intresserad av att lämna ut någon annan än mig själv.

Målet var att skriva en bok om vad som händer med människor som arbetar på en plats där det kortsiktiga vinstintresset får styra alla beslut. Dessutom fanns det en författardröm som fötts redan när Malin Persson Giolito var liten flicka.

– Min första bok skrev jag när jag var sju år, tillsammans med min bästis Mari. Det mästerverket hette Omvamana och Mativraki. Mari och jag skriver inte böcker ihop längre, men hon är fortfarande min bästis och det är hon som får läsa först.

Malin Persson Giolitos pappa är ingen vanlig Svensson – eller Persson för den delen. Hän är deckarkungen och kriminologen Leif GW Persson.

– Pappa får läsa det jag skriver i ett mycket sent skede, inget annat skulle fungera. Ibland kommer han med goda råd som jag nästan alltid följer. Men jag tror inte att jag påverkas så mycket i mitt skrivande av pappa. Däremot påverkas journalister mycket av att jag är hans dotter. Jag får till exempel alltid den frågan som du nyss ställt – hur min pappa påverkat mitt författarskap.

Mer jämställda jurister

Förutom författare är Malin Persson Giolito i dag även jurist och handläggare för Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrensrätt i Bryssel. I samma veva som romanen kom till, gav hon sig nämligen in i kampen om Europeiska kommissionens åtråvärda juristplatser. Tillsammans med 50 000 andra européer tävlade hon om en plats bland de 120 personer som slutligen hamnade på EU-kommissionens rekryteringslista för lämpliga jurister.

– Jämställdheten på mitt nuvarande jobb inom EU-kommissionen är betydligt bättre än på MSA, men det säger å andra sidan inte speciellt mycket. Det finns väl i ärlighetens namn inga västerländska arbetsplatser med sämre jäm­ställdhetsstatistik än affärsjuridiska byråer?

– Jag brukar säga till manliga delägare på de stora affärsjuridiska byråerna att om de seriöst vill se fler kvinnor som delägare är det också deras ansvar att se till att det blir så. De måste välja ut en kvinnlig biträdande jurist och stötta henne precis så som de stöttar de män som de så småningom väljer in. När hon får barn, säg till henne att du fortfarande tror på henne och se till att ge henne uppdrag när hon kommer tillbaka med mjölkfläckar på kavajen.

I fjol utkom Persson Giolitos andra roman som också handlar om en kvinnlig jurist mitt i karriären. Och fler böcker lär det bli.

– Min förläggare påstår det. Min agent kräver det. Själv kan jag bara hoppas att de har rätt.