Ska även finska och isländska godkännas som arbetsspråk i Nordiska Rådet, NR? I dag är ”skandinaviska” arbetsspråk, det vill säga antingen svenska, danska eller norska, medan tolkning sker till finska och isländska. Det som bedöms som väsentliga delar av beredningen översätts också.
Frågan blev en het potatis i NR i fjol och vid sessionen i höstas gick man in för ett kompromissförslag. Enligt det ska även alla protokoll översättas till finska och isländska och ledamöter får lägga fram förslag på sitt modersmål.
– Man ska också försöka snabba på tiden för översättningarna så att ledamöterna får likvärdiga arbetsförutsättningar, oavsett vilket språk man använder sig av, säger Britt Lundberg som är ledamot i Ålands lagting för Åländsk center och som var president för Nordiska Rådet på Finlands mandat i fjol.
Det avgörande beslutet om arbetsspråken sköts därmed på framtiden. Presidiet ska bereda ärendet och ta fram underlag till sessionen i höst. Det finns många frågor att granska.
– Vad är rimligt och möjligt? Borde alla nordiska språk bli jämbördiga i NR? Vi ska även titta på hur internationella organisationer löst språkfrågorna, säger Britt Lundberg, numera medlem i NR:s presidium.

Det är fortfarande problematiskt att flytta till ett annat nordiskt land och många vardagsåtgärder som kunde ordnas på förhand blir svåra när man inte har det landets personnummer. Därför vore det bra med ett nordiskt id-kort, säger Britt Lundberg, i fjol president för Nordiska rådet och i år medlem av presidiet.
Hamnade i hetluften
Språkfrågan ledde till att Britt Lundberg hamnade i hetluften i Finland eftersom hon under presidiets förberedande session röstade för kompromissförslaget och hennes röst avgjorde. Hon anklagades för att ha svikit Finlands regering och för att förstöra goda språkrelationer i Norden.
I dag, när stormen blåst förbi, säger hon att hon drabbades av nättroll som spred osanningar och som fick drevet att gå.
– Orättvist eftersom jag arbetat för en förbättring. Jag röstade för kompromissen för att det var ett konstruktivt sätt att komma vidare med frågan. Vi hade inte fått konsensus för ett förslag med finska och isländska som arbetsspråk och då hade hela frågan fallit. Nu lever den vidare, säger hon.
ID-kort för nordbor?
Att eliminera gränshinder i Norden var ett tema för NR-arbetet i fjol.
– Det finns en hel del som inte fungerar. Varje vecka hörde personer av sig till mig med olika problem som de stött på. Det var ofta personer, som flyttat mellan länderna eller som bor i ett land och jobbar i ett annat, och om en drabbad hör av sig finns det många andra som lider i det tysta. Ett problem är att det behövs personnummer till det mesta – till exempel för att ställa sig i bostadskö, söka dagisplats för sina barn eller öppna ett bankkonto – och det ställer till det för personer som är på väg att flytta till ett annat land, säger Britt Lundberg.
Därför väcktes tanken på ett elektroniskt ID-kort som skulle vara gångbart i hela Norden.
– Det kunde fungera i stil med bank-id, säger Britt Lundberg.
Godkänna utbildningar
Vad som händer härnäst återstår att se. Om Nordiska Rådet antar en rekommendation om en åtgärd går den vidare till Nordiska Ministerrådet som tar ställning till den och utarbetar en dokumentation för åtgärder.
Till gränshindren räknas även utbildning och examina eller rättare sagt – hur de värderas i olika länder. Inte sällan skiljer sig kraven åt även för praktiska utbildningar och det kan krävas tilläggsprov eller liknande innan man kan få ett jobb i ett annat land.
– Stora frågor och det gäller att hitta de minsta gemensamma nämnarna för att komma vidare. Det kräver mycket jobb och måste vara lyhörd. Jag är övertygad om att viljan till att vara med i det nordiska samarbetet ökar när vi fattar beslut i konsensus, om alla känner att de är delaktiga, säger Britt Lundberg.