|
Europafrågor angelägna för åländsk riksdagsveteran
MARIEHAMN. I riksdagsvalet 2003 ställde ålänningen Gunnar Jansson, då 58 år, inte längre upp trots starka påtryckningar från fältet. Han hade då suttit 20 år i riksdagen och hörde till veteranerna i granitborgen. Jansson var den tionde riksdagsledamoten från Åland och hans företrädare hade i medeltal suttit sju år i riksdagen. – Jag hade överskridit medeltalet nästan tre gånger om. Det fick räcka för min del. Jag ville bort från riksdagen när jag var yngre än mina företrädare var när de valdes in för första gången, säger han. ”Olyckshändelse” Gunnar Jansson började studera juridik vid Helsingfors universitet – enligt egen utsago mer av en olyckshändelse än som ett resultat av ett aktivt yrkesval – och blev juriskandidat 1970 och vicehäradshövding 1976. När han ställde upp i riksdagsvalet första gången 1983 var han kanslichef vid Ålands landskapsstyrelse, en post som han tillträdde 1976. Före det hade han arbetat som bankjurist, polismästare, bilskollärare, åklagare och landssekreterare vid länsstyrelsen på Åland. – Jag ägnade mig åt samhällsfrågor från tidig ålder och var genuint intresserad av dem, säger han som en förklaring till att han tackade ja till att kandidera till posten som Ålands riksdagsman. I valet slog han ut den sittande riksdagsmannen Gunnar Häggblom och i fyra val efter det var han den givna kandidaten för majoriteten av ålänningarna. – Det massiva stödet av Ålands folk gjorde att jag fortsatte med riksdagspolitiken mycket längre än jag ursprungligen hade tänkt mig. Lämplig utbildning Att vara jurist är en mycket lämplig utbildning för en lagstiftare. – Man behöver inte vara jurist för att klara sig som riksdagsledamot men det underlättar i hög grad, säger Jansson. Han blev medlem i riksdagens grundlagsutskott där han satt 20 år och även medlem i lagutskottet och i II:a lagutskottet där han var viceordförande tills utskottet lades ner. Lagboken för en jurist är som kokboken för en kock och riksdagen ger lagboken innehåll. – Vad kan vara lämpligare än att vara med om att tillverka sina egna redskap? Riksdagsmannens roll, enligt Jansson, är att hjälpa och tjäna människor. – Det var enkelt att använda utbildningen som ombud i allehanda ärenden hos domstolar, myndigheter och andra inrättningar i bland annat Helsingfors, Mariehamn och Strasbourg. Inte minister I ett tidigt skede av riksdagskarriären fokuserade Gunnar Jansson sig på grundlagsfrågor och Europafrågor. Men som enda ledamot för valkretsen Åland måste han självfallet befatta sig även med andra frågor. – Mina särintressen kunde kombineras så att jag deltog i alla nationella grundlagsutredningar från och med 1991. I dessa utredningar måste man av naturliga skäl alltid ta hänsyn till den europeiska integrationen både inom Europarådet och i EEC och EG som sedermera blev EU. Han hann även med en rad sidouppdrag – ”allt från vindkraft till Stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU”. – Det mest uthålliga sidouppdraget rörde juridiska ärenden och mänskliga rättigheter i Europa. Det varade 14 år. En ålänning kan inte bli minister i Finland utan att gå in i ett riksparti och det kallar Jansson för partiegoism. I tiden anmälde han intresse för posten som inrikesminister men förlorade omröstningen mot Jan-Erik Enestam, i dag ordförande för Svenska folkpartiet. – Jag behövde alltså inte meritera mig för uppdraget som minister. Alla andra medlemmar av Svenska riksdagsgruppen är alltid mer kompetenta i detta avseende än den åländska riksdagsledamoten. Därför hade jag gott om tid att syssla med praktiskt taget allt utom golf. Romernas situation 2002 blev Gunnar Jansson ordförande för delegationen för romska ärenden och är det fortfarande. Delegationen arbetar för att förbättra romernas levnadsvillkor med bland annat boende, utbildning, arbete och fängelseförhållanden. – Målet är inte att skapa nya rättigheter utan att se till att de befintliga också kommer romerna till del; att se till diskrimineringen minskar och likabehandlingen ökar och det har blivit bättre. Arbetet är inte förgäves, säger Gunnar Jansson. Han är även medlem i den rådgivande kommittén för skyddet av nationella minoriteter i Europa sedan juni 2004 och fyra år framåt. Det är ett expertorgan i Europarådet med uppgift att övervaka att skyddet av minoriteter förverkligas enligt en europeisk ramkonvention. Gillar att mura I många intervjuer i de åländska lokaltidningarna har Gunnar Janssons favoritsysslor på fritiden framhävts – att mura, köra traktor och gräva. Han håller på än – i mån av möjlighet och behov – men gör mycket annat också. – Jag sysslar som sagt med det mesta utom golf.
|
