Förbundets namn – en viktig möjlighet att påverka
Vilket genljud väcker Juristförbundets finska namn Lakimiesliitto, rakt översatt ”Lagmansförbundet”? Ringer ordet ”lag” (laki), ”man” (mies) eller ”förbund” (liitto) starkt? I mina öron ringer ordet ”förbund” starkast. Detta är vårt förbund, oavsett vad det heter.
Det älskade ordet ”lag” låter alltid lika bra och tungt i öronen. De senaste åren har däremot ordet ”man” börjat kräva allt mer uppmärksamhet.
Tidigare år ägnade jag det knappt någon uppmärksamhet och när jag var yngre tänkte jag inte på det överhuvudtaget. Nu när debatten om könsneutrala yrkestitlar har pågått i flera år och lett till åtskilliga förändringar i termer och namn handlar det om att vi också diskuterar vårt finska namn inom Juristförbundet.
Vi också diskuterar vårt finska namn inom Juristförbundet.
Nu skulle man kunna vädja till känslor: skulle vi inte kunna ge ordet förbund – i bemärkelsen vårt eget förbund – mest tyngd?
Däremot verkar det inte vara någon mening med att enbart vädja till känslan av tillhörighet om själva namnet är det som stör känslan av tillhörighet.
Frågan om förbundets namn har både ett individuellt perspektiv och ett samhällsperspektiv. För en enskild medlem kan förbundets finska namn vara en central identitetsfaktor: känner jag mig som en jurist eller ”lakimies” – eller spelar titeln ingen roll?
Känner jag mig som en jurist eller ”lakimies” – eller spelar titeln ingen roll?
Några av oss använder båda titlar sida vid sida, så även jag. I mina öron låter ordet ”lakimies” något mer som en yrkestitel än ordet jurist, vars klang refererar mer till en utbildningsbakgrund.
När vi diskuterar namnfrågan är det värt att komma ihåg att det krävs en stadgeändring för att ändra förbundets namn. Enligt 11 § 13 punkten i förbundets stadgar är det delegationen som är behörig att ändra förbundets stadgar. Enligt föreningslagen kräver en stadgeändring minst 3/4 av de avgivna rösterna. Det innebär med andra ord att namnet ändras när 33 av delegationens 44 medlemmar anser att det ska ändras.
Namnet ändras när 33 av delegationens 44 medlemmar anser att det ska ändras.
Det är organisatorisk demokrati. Organisatorisk demokrati påverkar man i sin tur genom val. Detta år är delegationens valår. Namnfrågan ger oss ett bra tillfälle att se hur öppna och gemensamma diskussioner vi kan ha.
I denna tid känns det särskilt relevant och nödvändigt att arbeta för en bättre rättsstat och ett bättre arbetsliv. Vi gör allt detta för vårt gemensammas bästa – och namn.
Läs en längre version av inlägget på finska på Juristförbundets blogg.
Tuula Linna, juristförbundets ordförande, tuula.linna@helsinki.fi