Beslutsfattandet kring vårdfrågor har flyttats från kommunerna till välfärdsområdena. Det första välfärdsområdesvalet hölls i januari. Som bäst skapas grunden för hur områdena ska producera vårdtjänster framöver.
Finland har 21 välfärdsområden och sju av dem är tvåspråkiga. I sex områden finns en finskspråkig befolkningsmajoritet men i Österbotten är de svenskspråkiga i majoritet. Dessutom är Helsingfors stad, som fortsättningsvis producerar vårdtjänster, tvåspråkigt.
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi från Sfp sitter i Västra Nylands välfärdsområde. Hon säger att det finns relativt god tillgång till svenskspråkiga vårdtjänster på många håll i området.
Det finns relativt god tillgång till svenskspråkiga vårdtjänster på många håll i Västra Nylands välfärdsområde.
– I Raseborg och Ingå fungerar vården på svenska kanske allra bäst. Också i Grankulla har man velat trygga den svenskspråkiga vårdservicen.
Till välfärdsområdet hör dessutom Esbo, Hangö, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå och Vichtis. Av kommunerna är Högfors och Vichtis enspråkigt finska medan Raseborg och Ingå är tvåspråkiga med en svenskspråkig majoritet. Övriga kommuner är tvåspråkiga med finska som majoritetsspråk. Andelen svenskspråkiga av hela befolkningen i området är 12 procent.
Fungerande vårdstigar behövs
Rehn-Kivi säger att det är viktigt att bashälsovården finns kvar på alla håll i välfärdsområdet. På de svenskdominerade orterna måste de tvåspråkiga vårdenheterna hållas kvar och förstärkas som viktiga knutpunkter för den svenska vården.
På de svenskdominerade orterna måste de tvåspråkiga vårdenheterna hållas kvar och förstärkas som viktiga knutpunkter för den svenska vården.
– Utmaningarna är stora. Samarbete med andra partier krävs för att skapa en förståelse för att svenskspråkig service måste koordineras för att bygga upp fungerande vårdstigar.
I och med formandet av välfärdsområden hoppas Rehn-Kivi att tillgången till svenskspråkig vårdservice ska öka för alla invånare gentemot hur det var tidigare då kommunerna hade ansvar för tjänsterna. Svenskspråkiga personer i enspråkigt finska kommuner har haft svårt att få vård på svenska då de här kommunerna inte hade en skyldighet att ge svenskspråkig service.
– Det är viktigt att redan från början planera hur tjänsterna på svenska på bästa sätt kan garanteras, säger Veronica Rehn-Kivi.
Det är viktigt att redan från början planera hur tjänsterna på svenska på bästa sätt kan garanteras.
Lagen uppfylls inte i praktiken
Corinna Tammenmaa vid justitieministeriet förklarar vad lagen säger om vårdbetjäning på svenska. Hon hänvisar till bland annat språklagen.
– Enligt lagen ska vårdenheterna i tvåspråkiga välfärdsområden betjäna på både finska och svenska. Men det finns brister i hur vården sköts i praktiken.
Det finns brister i hur vården sköts i praktiken.
Tammenmaa säger att ministeriet ger ut Språkbarometern, utredning om språklig service och språkklimat, vart fjärde år. I dessa utredningar kan man se ett missnöje bland svenskspråkiga som ibland upplever att de inte får vårdservice på sitt modersmål.
– Ju mindre den svenskspråkiga minoriteten är desto sämre fungerar i regel den svenskspråkiga betjäningen i praktiken, säger Tammenmaa.
Ju mindre den svenskspråkiga minoriteten är desto sämre fungerar i regel den svenskspråkiga betjäningen i praktiken.
Hon nämner Kymmenedalen som ett område där de svenskspråkiga är en mycket liten minoritet. Av sex kommuner är Pyttis den enda tvåspråkiga med en svenskspråkig befolkningsandel på nio procent. Finlandssvenskarna utgör ungefär en procent av hela landskapets befolkning.
Även i fortsättningen finns en risk för att vård på svenska i praktiken inte kan ges i ett enskilt fall. Regionförvaltningsverken har emellertid mandat att kontrollera att de språkliga rättigheterna tillgodoses. Detsamma gäller nationalspråksnämnderna i välfärdsområdesfullmäktige.
– Regionförvaltningsverket i Västra Finland har varit förhållandevis aktivt i fråga om bristande finskspråkig vårdbetjäning i Österbotten. Man kan förvänta sig att myndigheten här i Södra Finland agerar på motsvarande sätt vid brister inom vård på svenska, säger Corinna Tammenmaa.
