I januari 2016 tar Finland över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Den första januari tar alltså Finland över ordförandeklubban i Nordiska ministerrådet, som är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan.
Högsta ansvariga för det nordiska samarbetet är respektive lands statsminister, i Finlands fall alltså Juha Sipilä (c). Vid sin sida har han Anne Berner (c), minister med ansvar för det nordiska samarbetet.
– Statsministrarna träffas regelbundet i samband med Nordiska rådets session var höst. Dessutom träffas de också regelbundet under det mindre formella nordiska statsministermötet var sommar, förklarar Kari Kahiluoto.
– I övrigt sker mycket av det nordiska samarbetet inom ramen för tio fackministerråd. Där träffas respektive lands ministrar, exempelvis jordbruk eller kultur, en eller flera gånger om året.
Ytterligare ett, elfte råd består av respektive länders ministrar för nordiskt samarbete och det är det som Anne Berner kommer att leda under 2016.
På tjänstemannanivå koordineras arbetet inför ordförandeskapet av UM:s sekretariat för nordiskt samarbete, vilket ligger under ministeriets Europa-avdelning.
Dess chef utrikesrådet Kahiluoto kommer närmast från ambassaden i Beirut, där han hade ansvar för Syrien, Irak, Jordanien och Libanon. Han har även bland annat tjänstgjort som andreman vid Finlands Natorepresentation i Bryssel samt som nedrustningsambassadör i Geneve.
– Min erfarenhet från multilaterala organisationer är en tillgång i nuvarande arbetet, förklarar Kahiluoto som är magister i statsvetenskap vid Helsingfors universitet och skrev sin gradu-uppsats om svensk-finska relationer under fortsättningskriget.
Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet (som alltså i själva verket är elva olika råd) ambulerar mellan de fem länderna.
Till ordförandeskapet hör möjligheterna att sätta agendan och göra prioriteringar.
Finländska programmet
Kari Kahiluoto berättar att statsminister Sipiläs program för det finländska ordförandeskapet offentliggörs den 27 oktober.
– Några detaljer om programmet och prioriteringarna kan alltså ännu inte ges, det är statsministern som ytterst avgör. Men till de stora frågorna torde höra den nordiska välfärdsmodellen, undanröjandet av gränshinder samt Nordens roll inom EU, säger Kahiluoto och anger ytterligare ett område:
– Vattenfrågor har ökat i betydelse i globala sammanhang. De är också viktiga för de nordiska länderna.
Att den nordiska välfärdsmodellen och dess framtid är ett centralt tema, säger sig självt.
– Det handlar om de nordiska värdena, vår öppenhet och vår identitet. Vart vi hör hemma och vilka vi är, understryker utrikesrådet Kahiluoto.
Hur är då situationen vad gäller gränshinder inom Norden?
– Låt mig först fastslå, att det ingen annanstans i världen finns så goda möjligheter till rörlighet länder emellan som här i Norden. Det gäller arbete, kapital, information etcetera.
– Men avskaffandet av kvardröjande hinder går långsamt. Det kan gälla hinder i form av olika bestämmelser angående skatter, sociala förmåner etcetera.
– Här handlar det om solidaritet länderna emellan. För om exempelvis en finländare eller ett finländskt företag får problem i Norge är det norsk lagstiftning som berörs, och vice versa.
Ändrade avtal
Vad gäller EU (där förresten endast tre av fem nordiska länder är medlemmar, Norge och Island står utanför) har inte minst lagstiftningen berörts.
– En del nordiska avtal har ändrats på grund av EU-medlemskap. Det är ju främst justitieministeriet som berörs.
– Men för Juristnytts läsare kan jag berätta, att ministerrådet just nu ser över runt 80 nordiska avtal som ländernas parlament godkänt. Det handlar inte om att gå in i de enskilda avtalen, snarare om att se hur vi kan utveckla det nordiska förfarandet vad gäller avtal.
Utrikesrådet Kari Kahiluoto utstrålar tillförsikt inför ordförandeskapet, och konstaterar att finländarna har ett gott rykte vad gäller att ro sådana här stora arrangemang i hamn.
Hur vill han, nyårsafton 2016, kunna sammanfatta ordförandeskapet?
– Ett lyckat ordförandeskap stärker Finlands nordiska identitet!
**
Fakta
Det nordiska samarbetet omfattar de fem länderna Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Därtill ingår de tre självstyrande områdena Åland, Färöarna samt Grönland.
Samarbetet mellan de nordiska regeringarna sker i Nordiska ministerrådet, som har sitt säte i Köpenhamn. De nordiska staternas parlament i sin tur samarbetar inom ramen för Nordiska rådet.
Ministerrådets sekretariat i Köpenhamn styrs av Nordiska samarbetskommittén, vilken också koordinerar det löpande samarbetet.
Finländsk representant i denna kommitté är utrikesrådet Kari Kahiluoto, som leder UM:s sekretariat för nordiskt samarbete inför det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2016.
**
Text: Sören Viktorsson
