Föreställningen om att forskare ser undervisning som ett nödvändigt ont får sig en rejäl törn vid ett samtal med Johan Bärlund. Professorn i nordisk rätt vid Helsingfors universitet stortrivs i lärarollen och är full av entusiasm då han berättar om sina pedagogikstudier.
Bärlund tillhörde den första gruppen universitetslärare som fick lärarbehörighet vid Helsingfors universitet då han 2010 avlade de erforderliga 60 studiepoängen i universitetspedagogik.
– Men det finns inget formellt krav på lärarbehörighet vid Helsingfors universitet. Det är synd eftersom pedagogikstudier ger en god grund att stå på när man planerar sin undervisning och det kommer naturligtvis också studenterna till del.
Bärlund tillägger att Jyväskylä och Uleåborg universitet kanske har hunnit längst i detta avseende eftersom man där infört ett krav på pedagogikstudier för samtliga nya lärare vid fast anställning.
Enda juristen och enda svenskspråkiga
Ett bevis på studenternas uppskattning fick Bärlund då han valdes till årets lärare 2006 av de finskspråkiga juridikstudenternas organisation Pykälä. Pedagogikintresset bar ytterligare frukt då han i år utsågs till en av Lärarakademins 30 första ledamöter. Han är den ende juristen och svenskspråkiga ledamoten i akademin.
– Det var en stor ära eftersom konkurrensen om platserna var hård. Lärarakademin är en klar signal från universitetets ledning om att undervisningen ska få större tyngd än tidigare. Det är helt i linje med vad jag tycker.
Helsingfors universitet har länge främst varit ett forskningsuniversitet. Ledningens målsättning är nu att få det rankat som ett av de 50 bästa universiteten i världen. Därför måste nivån även på undervisningen höjas. Bärlund understryker att pedagogiken är särskilt viktig när det gäller juridik eftersom ämnet endast lärs ut på universitetsnivå.
– Nivån på undervisningen avgör i hög grad nivån på morgondagens jurister. Som lärare tycker jag att det är väldigt roligt att få försöka sporra studenterna till så goda prestationer som möjligt.
I Lärarakademin får Johan Bärlund en chans att ytterligare förkovra sig i pedagogik. Nästa år planerar han bland annat att delta i en konferens för juridiklärare inom konsumenträtt som ordnas i USA. Han konstaterar att universitetspedagogik överlag har en starkare ställning i den anglosaxiska världen. Där är även systemet med lärarakademier väletablerat.
Förespråkar problembaserat lärande
Som en förebild i både forskar- och lärarrollen nämner Johan Bärlund Helsingfors universitets nuvarande rektor Thomas Wilhelmsson som han hade som lärare på 80-talet.
– Jag minns till exempel att han lät oss göra en hemuppgift där vi skulle leta fram reklam som kunde anses som olaglig och presentera denna inför klassen. Det var på den tiden rätt ovanligt att som student själv få leta fram information.
Tillvägagångssättet påminner om Bärlunds egen pedagogiska favoritmetod; problembaserat lärande (PBL). Metoden utvecklades vid universitet i Maastricht på 70-talet. I Sverige tillämpas den inom undervisningen vid juridiska fakulteten i Uppsala och i Norge vid universitetet i Bergen. Däremot har metoden inte riktigt fått fäste på juridikens område i Finland ännu.
– För det krävs en attitydförändring, vi måste bli fler lärare som brinner för PBL. Det är en viss tröskel eftersom metoden skiljer sig avsevärt från traditionell undervisning där läraren är en auktoritet som förmedlar information.
Bärlund förklarar att inom PBL fungerar läraren i stället som en sorts tutor för studenterna som arbetar självständigt i små grupper med att lösa konkreta fall. Det kräver fler lärare än i traditionell undervisning. Han har själv i drygt tio år hållit en PBL-baserad kurs i fastighetsköp för en mindre grupp studenter. Nästa år kommer hela första årskursen att erbjudas kursen.
– Genom PBL får studenterna utveckla sin förmåga till argumentation på ett mer effektivt sätt än vid massföreläsningar. Arbetsgivare klagar ju ofta på att studenternas färdigheter är bristfälliga när det gäller att hålla muntliga presentationer eller skriva promemorior. Det räcker inte att studenter vet vad som är gällande rätt.
En nackdel med PBL, utöver att metoden är resurskrävande, är att kunskapsluckor kan uppstå om fallen som används inom undervisningen inte är heltäckande. För att råda bot på det här föredrar Bärlund att komplettera metoden med vanliga föreläsningar.
– Min tes är att ju fler och mångsidigare undervisningsmetoderna är, desto mer lär sig studenterna. Även sakkunnigföreläsningar fyller en funktion.
– Nivån på undervisningen avgör i hög grad nivån på morgondagens jurister, säger Johan Bärlund. Han är den ende läraren vid juridiska fakulteten i Helsingfors som har formell lärarbehörighet.
FAKTA
Lärarakademin vid Helsingfors universitet
– Lärarakademin är den första i sitt slag i Finland. Den är ett nätverk för universitetslärare som utmärkt sig genom sin pedagogiska skicklighet.
– Syftet med akademin är att höja undervisningens status vid universitetet och därmed kvaliteten på studenternas prestationer. Forskare ska kunna meritera sig även genom sin pedagogiska skicklighet.
– De 30 ledamöterna i akademin får alla ett tvåårigt anslag på 10 000 euro per år som de kan använda till pedagogiska ändamål.
