Ålands lagstiftningsbehörighet är exklusiv, något som det ofta råder missuppfattningar om. Om det finns luckor i Ålands lagstiftning kan man inte tillämpa rikslagstiftningen i stället inom områden där Åland har egen behörighet.
– Vi kan förvisso välja att låta en rikslag gälla även inom vårt behörighetsområde, men lagtinget måste i så fall besluta om att anta den som en så kallad blankettlag. Det sker inte automatiskt, säger Michaela Slotte.
I en rikslag kan man inte heller ålägga några skyldigheter på åländska myndigheter, inte ens inom områden där Åland inte har egen behörighet, eller vice versa.
I en rikslag kan man inte ålägga några skyldigheter på åländska myndigheter, inte ens inom områden där Åland inte har egen behörighet.
– När Finland ingår internationella avtal inom områden, som faller under åländsk behörighet, krävs lagtingets bifall för att avtalet till de delar som Åland har behörighet över ska bli gällande på Åland, säger Michaela Slotte.
Därmed förhindras att åländsk behörighet försvinner genom att Finland ingår internationella avtal som påverkar lagtingets möjligheter att lagstifta.
Svår gränsdragning
Det är ofta svårt att veta exakt var gränsen går mellan Ålands och rikets behörighet eftersom områden går in i varandra och alla åländska lagar genomgår en lagstiftningskontroll innan de träder i kraft.
Det är ofta svårt att veta exakt var gränsen går mellan Ålands och rikets behörighet.
När lagtinget antagit en landskapslag sänds beslutet till presidenten för kontroll av behörigheten. Innan ärendet föredras för presidenten avger Ålandsdelegationen ett utlåtande och i vissa fall även Högsta domstolen.
Ålandsdelegationen är ett opartiskt sakkunnigorgan som består av fem ledamöter. Två utses av statsrådet och två av lagtinget. Landshövdingen på Åland är delegationens ordförande.
Offentlighetslagstiftningen är ett exempel där behörigheten var oklar tills den prövades. Jämställdhet inom den offentliga sektorn är ett annat.
Egna straffsatser
Domstolsväsendet är en riksangelägenhet och Ålands tingsrätt fungerar som övriga tingsrätter i Finland. Dock finns en skillnad – om det gäller fall där Åland har egen lagstiftningsbehörighet, exempelvis inom miljöområdet, ska tingsrätten döma enligt den åländska lagen.
– Åland kan lagstifta om egna straffsatser inom vår behörighet, säger Michaela Slotte.
Vid lagberedningsenheten vid Ålands landskapsregering arbetar elva personer. Hans Selander, chef för enheten, säger att lagtinget flitigt använder sin möjlighet att anpassa lagarna efter åländska förhållanden.
Det märks bland annat inom den sociala sektorn där hemvårdsstödet byggts upp enligt en egen modell. Skolorna har en annan förvaltningsstruktur och i plan- och bygglagen märks influenser från Sverige, bland en rad andra exempel.
Allt detta betyder i praktiken att jurister som är verksamma på Åland – både i offentlig och privat tjänst – måste arbeta med dubbla lagböcker.
Bland andra åländska specialiteter märks jordförvärvslagen.
Vem får äga mark?
Bland andra åländska specialiteter märks jordförvärvslagen.
Huvudregeln är att den som vill äga eller hyra mark på Åland och som saknar åländsk hembygdsrätt måste ha jordförvärvstillstånd, som beviljas av Ålands landskapsregering. Hembygdsrätten kan sökas av ”nya ålänningar” som är finländska medborgare och som varaktigt bosatt sig på Åland.
Företag som etablerar sig på Åland måste ha näringsrätt som också beviljas av Ålands landskapsregering.
På Åland tillämpas allemansrätten något mer strikt än i övriga Finland, detta med hänvisning till att Åland är litet och att fastigheterna är småskaliga. För tältning rekommenderas markägarens tillstånd och för fiske krävs fiskekort.
