Juristförbundets direktör för personlig utveckling Eero Blåfield säger att inom juristbranschen påverkas inställningen till lönetransparens av den tillfrågades ålder, kön och bransch.
– Generellt kan man säga att unga kvinnor inom den offentliga sektorn håller sig mest positiva till lönetransparens. Juristförbundets senaste löneund rsökning bekräftar denna allmänt kända uppfattning, säger Blåfield.
Unga kvinnor inom den offentliga sektorn håller sig mest positiva till lönetransparens.
Enligt juristförbundets senaste löneundersökning understöder i genomsnitt 30 procent av de tillfrågade lönetransparens och är redo för att alla ska känna till den tillfrågades lön. På den offentliga sidan är andelen större. 35 procent är redo för full lönetransparens, medan omkring 20 procent är redo för det inom den privata sektorn.
– Det finns också en klar skillnad mellan kvinnor och män i svaren. Inom den privata sektorn ville till exempel 25 procent av männen inte öka lönetransparensen, medan mindre än 10 procent av kvinnorna var av den åsikten, säger Blåfield.
Inställningen undersöktes med en skala på fem steg
I studien undersöktes inställningen till lönetransparens med fem olika alternativ.
27 procent av de tillfrågade var redo för ett alternativ som var mildare än full lönetransparens, det vill säga insyn i löneuppgifterna endast på den egna arbetsplatsen. Det tredje alternativet i undersökningen var möjligheten att få information om löner om man misstänker diskriminering i lönefrågor. 15 procent av undersökningsdeltagarna svarade positivt på detta.
27 procent av de tillfrågade var redo för insyn i löneuppgifterna endast på den egna arbetsplatsen.
30 procent av de tillfrågade var redo för lönetransparens om uppgifterna är offentliga som genomsnitt eller enligt kön, men inte på en personlig nivå.
Tio procent av de tillfrågade ansåg absolut att lönetransparensen inte borde öppnas upp från det nuvarande, eftersom lönen är vars och ens privata angelägenhet.
Trepartsarbetsgruppen undersöker sätt att förändra lönetransparensen
Utgångspunkterna för lönetransparens skiljer sig märkbart inom den offentliga och privata sektorn.
Enligt matrikellagen är löneuppgifterna för personer som arbetar inom den offentliga förvaltningen, dvs. staten, kommunerna och församlingarna, offentliga. Inom den privata sektorn är situationen en annan. Grundprincipen är att en enskild anställd har rätt till lönesekretess.
Diskussionen om lönetransparens är nu aktuell, eftersom ett av målen med statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att främja lönetransparens med hjälp av lagen och på så sätt förebygga omotiverade löneskillnader och diskriminering i arbetslivet.
Under våren 2021 undersöker trepartsarbetsgruppen som inrättats av social- och hälsovårdsministeriet hur insynen i lönerna kunde ändras.
Unga jurister diskuterar aktivt löner
Unga jurister inom både den offentliga och den privata sektorn är mer positiva till lönetransparens än deras kollegor med längre karriärer.
Det är enligt Blåfield förståeligt eftersom de unga som utvecklar sina egna karriärer oftare byter jobb och förhandlar mer aktivt om lönerelaterade frågor.
Unga juristers arbetsuppgifter i olika företag är likartade, vilket gör det lättare att jämföra lönerna.
– Unga jurister diskuterar löner mer öppet och är väl medvetna om lönenivån inom branschen. Unga juristers arbetsuppgifter i olika företag är också likartade, vilket gör det lättare att jämföra lönerna. Jurister med längre karriärer har ofta mer individuella lönelösningar som är svårare att jämföra med varandra, säger Blåfield.
Distansarbetet har minskat arbetsbelastningen
Förutom lönetransparens fokuserade Juristförbundets senaste löneundersökning också på faktorer relaterade till arbetsbelastning. Coronapandemin har gjort temat mer aktuellt än tidigare, eftersom arbetet har förändrats radikalt och distansarbetet också har ökat inom juridiken.
– Trots att 65 procent av de tillfrågade upplevde att deras arbetsmängd ibland eller kontinuerligt var för stor, hade symtomen som anknyter till arbetsstress eller utmattning minskat från föregående år. I genomsnitt hade arbetstiden också minskat, särskilt i de områden där man tidigare arbetade långa dagar. Det ökade distansarbetet har bidragit till att belastningen har minskat, säger Blåfield.
Symtomen som anknyter till arbetsstress eller utmattning har minskat från föregående år.
I undersökningen ansågs de mest centrala faktorerna som påverkar arbetsbelastningen vara att förena arbete och fritid, ett dåligt ledarskap och en känslomässig belastning på grund av arbetets natur.
– Till och med upp till 26 procent lyfte fram dåligt ledarskap som en av de främsta orsakerna till arbetsbelastning. Att förbättra ledarskapet är säkert ett viktigt utvecklingsmål. Jag tror dock att det vore lättare att hitta lösningar för att minska arbetsmängden än att förbättra ledarskapet, säger Blåfield.
Enligt Blåfield var det positivt att osäkerheten kring arbetets kontinuitet endast lite påverkade den upplevda belastningen.
53,3 procent av de tillfrågade anser att deras situation är stabil på den nuvarande arbetsplatsen.
– Man ser med tillförsikt på framtiden inom branschen. 53,3 procent av de tillfrågade anser att deras situation är stabil på den nuvarande arbetsplatsen. Endast 4 procent av de tillfrågade ansåg att en uppsägning var möjlig eller sannolik, säger Blåfield.
En mera omfattande undersökningsrapport finns tillgänglig på medlemssidorna.