Juristnytt ringer upp Ulrika Husmark, svensk professionsanalytiker för jurister som arbetar vid fackförbundet Akavia. Hon säger att i Sverige är medianlönen för jurister inom den privata sektorn 60 000 kronor (ungefär 5 340 euro), och 49 000 kronor (ungefär 4 360 euro) inom den offentliga sektorn. En euro motsvarar 11,23 kronor vintern 2023.
– Jurister inom den privata sektorn har i regel högre löner än den offentliga. Samtidigt är arbetsmängden ofta större inom den privata sektorn och framför allt på advokatbyråer brukar arbetstakten vara högre, säger Husmark.
Arbetsmängden är ofta större inom den privata sektorn och framför allt på advokatbyråer brukar arbetstakten vara högre.
Enligt fackförbundet Akavia stiger svenska juristers löner avsevärt under karriärens gång, oberoende av om juristerna jobbar i den offentliga eller privata sektor. Att lönerna är högre inom den privata sektorn gäller även i Finland. Enligt finländska Juristförbundets löneundersökning från år 2022har finländska jurister inom den privata sektorn en medianlön på 7 100 euro. Det är högre än vad deras svenska kolleger i privatbranschen har.
Ingångslönen för svenska jurister är 33 000 kronor. Om samma ingångslön skulle gälla i Sverige som i Finland skulle en finländsk nyutexaminerad jurist tjäna 2 916 euro. Det är trots allt vanskligt att jämföra löner länder emellan, eftersom det råder olika förutsättningar och skattesatserna är olika i Finland och Sverige.
Enligt Husmark kan man säga att värdet av lönen för jurister fördubblas under yrkeslivet, förutsatt att det är samma lönestruktur och lönekriterier under hela karriären.
I Finland tjänar en jurist i 20–29 års åldern i medeltal 4 000 euro, men det kan variera från 2 600 euro till 4 900 beroende på arbetsplats.
Högsta lön i telekommunikation och IT
De jurister i Sverige som har högst lön finns i följande arbetsområden: telekommunikation, industri, banksektorn, media och IT. Husmark säger att lönespridningen mellan de olika juristjobben är låg. Samtidigt är arbetsbelastningen oftast större i arbetsområden där jurister tjänar mer.
– Att en jurist inom den privata sektorn arbetar mer än 50 timmar i veckan är inte ovanligt, säger Husmark.
Att en jurist inom den privata sektorn arbetar mer än 50 timmar i veckan är inte ovanligt.
I Finland är det jurister inom industribranschen som tjänar mest, säger Juristförbundets Eero Blåfield.
Ulrika Husmark tillägger att juristers arbete är konjunkturssäkert.
– Oberoende om det går bra eller dåligt ekonomiskt för ett land så behövs jurister på olika positioner. Det finns alltså en mycket låg arbetslöshet bland jurister.
På advokatbyråer förekommer det att jurister skaffar sig ett specialkunnande inom ett visst område, till exempel arbetsrätt. Husmark berättar att jurister med sådana expertkunskaper kan vara eftertraktade på advokatbyråer och erbjuds delägarskap tack vare av sin kompetens.
Mindre stress kan locka till den offentliga sektorn
Något som blivit alltmer aktuellt i dagens arbetsliv, både i Finland och Sverige, är hur man kombinerar arbetslivet och privatlivet. Kvinnor har traditionellt sett oftare hämtat barnen från daghemmen och gjort oavlönat hushållsarbete. Det här syns även i dag då kvinnliga jurister väljer arbetsplats.
– Majoriteten av de nyutexaminerade juristerna i Sverige är kvinnor och många börjar sin bana på juristbyråer. Samtidigt finns där höga förväntningar på långa arbetsdagar. Därför är det inte ovanligt att kvinnor, men även män, inleder sin juristkarriär inom den privata sektorn, och sedan flyttar över till den offentliga sfären. Arbeten inom den här sektorn kan vara mindre stressiga.
Majoriteten av de nyutexaminerade juristerna i Sverige är kvinnor och många börjar sin bana på juristbyråer.
Husmark tillägger att somliga kvinnor även väljer att söka till försäkringsbolag, banker och andra privata arbetsgivare eftersom mängden arbete och antalet arbetstimmar är färre där än vid advokatbyråerna.
Yngre jurister vill kombinera arbetsliv och privatliv smidigare
En undersökning som Akavia gjort visar att under pandemin arbetade fler kvinnliga svenska jurister hemifrån jämfört med tidigare.
– Kvinnor har då upplevt mindre jobbrelaterad stress. Det beror förmodligen på att de får mer tid till det oavlönade hushållsarbetet. I Sverige ser vi en återgång till en mera traditionell rollfördelning i hushållet.
I Sverige ser vi en återgång till en mera traditionell rollfördelning i hushållet.
I Finland har jurister inom offentliga sektorn i högre grad uppgett att de arbetar hemifrån än de som arbetar på den privata sidan. Men både jurister från den offentliga som den privata uppger att de är nöjda med att arbeta hemifrån, nästan nio av tio tillfrågade svarade så här, enligt Juristnytts uppgifter.
Många yngre svenska jurister inte är intresserade av att arbeta orimligt långa arbetsdagar och med långvarigt stressiga arbeten, som äldre generationer i högre grad gjort.
– Yngre jurister är mer intresserade av jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Här gäller det i stället för byråerna att tänka över sin strategi för att unga jurister fortsättningsvis ska se byråerna som attraktiva arbetsplatser, säger Ulrika Husmark.
