Som tema för sin doktorsavhandling som godkändes 2005 valde statsåklagare Mika Illman brottet hets mot folkgrupp. Fördjupningen i yttrandefrihetsfrågor som hänger ihop med hets mot folkgrupp och andra liknande brott har lett till att han som statsåklagare fått ansvaret för handläggningen av dylika frågor vid riksåklagarämbetet. Frekvensen när det gäller hithörande brott har ökat i Finland i takt med bruket av Internet. En av de mera omskrivna brottsanmälningarna bland de årliga 10–15 fallen, utgör publicerandet av Jyllands-Postens Mohammed-karikatyrer på föreningen Sisus hemsidor.
I sin avhandling jämför Illman liknande straffbestämmelser i de övriga nordiska länderna. Orsaken till att Finland år 1970 införde straffbestämmelsen ifråga, var att Finland tillträtt en FN-konvention som förutsatte kriminalisering. Sverige, Norge och Danmark hade haft straffbestämmelser av det här slaget redan från tidigare. Ratificeringen av konventionen utfördes som ett samnordiskt projekt, med påföljden att bestämmelserna på det här området ursprungligen var mycket lika. I Sverige, Norge och Danmark där denna typ av brottslighet är allvarligare än hos oss, har man varit tvungen att utvidga det straffbara området sedan dess. Avhandlingens komparativa avdelning tar även in rättsläget i Tyskland där man har mycket rättspraxis från en hög kriminalitet gällande hets mot folkgrupp och annan dylik brottslighet.
Illman berör även yttrandefriheten, som garanteras i grundlagen och olika konventioner om mänskliga rättigheter. Förenklat kan man säga att man med stöd av yttrandefriheten får sprida alla slag av yttringar som inte explicit är förbjudna i rättsordningen. Straffbestämmelsen hets mot folkgrupp begränsar yttrandefriheten.
– Brotten som innebär hets mot folkgrupp verkar att öka hela tiden; från några enstaka brott under 1970–80-talen, till 5–10 brottsmålsärenden årligen, förklarar Illman som menar att om man synade alla åsikter som folk uttrycker på chat- och hemsidor skulle man nog få många fler brottsmålsärenden att behandla.
Sällsynta brott
Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation säger att riksåklagaren har en exklusiv åtalsrätt ifråga om vissa yttrandefrihetsbrott. Formellt talar lagen om ”brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande”. Gemensamt för de yttrandefrihetsbrott som endast riksåklagaren har åtalsrätt för är att de lyder under allmänt åtal. Till de sällsynta brott som hör till den här kategorin, förutom hets mot folkgrupp, hör till exempel brott mot trosfrid och offentlig uppmaning till brott. Till de mer allmänt förekommande, besläktade yttrandefrihetsbrotten hör ärekränkning, men det är de lokala häradsåklagarna som utför prövning av dessa brott.
– Bakgrunden till att riksåklagaren fått exklusiv rätt att väcka åtal för yttrandefrihetsbrott som lyder under allmänt åtal, är att den tidigare tryckfrihetslagen från början av 1900-talet upptog en motsvarande reglering och förutsatte att Justitieministeriet skulle utföra åtalsprövning i motsvarande fall, förklarar Illman.
Åtalsbeslut i yttrandefrihetsfrågor fattas på basis av föredragning. Arbetsgången är i praktiken den att Illman skriver ett förslag till beslut om väckande av åtal eller alternativt åtalseftergift. Enligt riksåklagarämbetets arbetsordning är det biträdande riksåklagare Jorma Kalske som fattar besluten i dessa fall.
Det finns 13 statsåklagare varav en del sköter administrativa ärenden. Riksåklagarämbetet utgör centralmyndighet för åklagarväsendet och handhar förutom åtalsärenden även andra uppgifter såsom t.ex. organisering av fortbildning inom åklagarväsendet.
Ämbetet handlägger även klagomål gällande åklagarverksamheten på lokalnivå. Dylika klagomål gäller typiskt den situationen att en lokalåklagare beslutit att inte väcka åtal. Klagomålen medför att statsåklagare måste sätta sig in i praktiskt taget alla slag av brottmålsärenden. Åtalsprövningen för tjänstebrott som högre tjänstemän misstänks för sköts i regel vid riksåklagarämbetet.
– Tjänstebrotten ser man mycket strängt på i vårt land; det är av största vikt att de finländska tjänstemännen utför sina jobb noggrant enligt lag och givna föreskrifter och t.ex. inte tar emot mutor, säger Illman.
Uppmaning till brott
Som ovan framgick utgör offentlig uppmaning till brott i vissa fall ett sådant yttrandefrihetsbrott som skall prövas vid riksåklagarämbetet. Ett exempel på en offentlig uppmaning till brott är fallet med ett chatforum där man diskuterade en person som otaliga gånger dömts för bedrägeri i samband med bilköp.
– I vissa varningar gällande bilskojaren uppmanade man personer att ta kontakt med skojaren och lura honom till en avsides plats för att ge honom en läxa. Vissa sådana diskussionsinlägg bedömde domstolen som offentlig uppmaning till brott. De grövsta diskussionsinläggen handlade om att skjuta bilskojaren, säger Illman. Personerna som gjorde sig skyldiga till dessa straffbara uttalanden kunde dock ej identifieras
Utreder orsakssammanhang
Ett av de senaste yttrandefrihetsbrott som Illman har handlagt, handlade om en gärningsman som skickat en enorm mängd meddelanden till en chatportal avsedd för diskussion om religionsfrågor. Meddelandena bestod av yttringar i vilka Gud och olika för flere kyrkor heliga institutioner skändades, med påföljd att chatportalen blockerades. Gärningsmannen dömdes i Tammerfors tingsrätt för störande av teletrafik och brott mot trosfrid.
– Men det vanligaste beslutet är att inte väcka åtal. Yttrandefriheten ger stor frihet att uttrycka hätska åsikter, men inte i lika hög grad som denna gärningsman gjorde sig skyldig till, kommenterar Illman.
I slutet av april tilldrog sig statsåklagare Illman stort medialt intresse i rollen som åklagare i fallet där man utredde långtradarchaufförens eventuella trafikbrott i olyckan med 20-talet bussresenärer som omkom i Konginkangas vintern 2004.
– Ärenden med så stort medieuppbåd ställer speciella krav på åklagaren, konstaterar Illman. Men rollen som åklagare har han ingenting emot:
– Jag har ett mångsidigt jobb där man får lov sätta sig in i orsakssamband och ansvarsfrågor på olika samhällsområden. Verkligheten är mångskiftande och bjuder på överraskningar. Men visst faller det på min lott massor av rutinarbete. Har man handhaft ett krogslagsmål kan man dem alla!
Mika Illman har även fungerat som bl.a. assistent i straff- och processrätt och timlärare vid polisskolan. När vikariatet som statsåklagare tids nog upphör återgår han till sin fasta tjänst som häradsåklagare i Esbo.
