Konkurrensen hårdnar i universitetsvärlden

Christoffer Taxell stöder varmt planerna på ökad autonomi för universiteten, men säger att det som hittills sipprat ut om undervisningsministeriets planer innebär att den statliga centralstyrningen av universiteten i Finland fortsättningsvis kommer att vara starkare än på många andra håll.

Enligt regeringsprogrammet (15.4.2007) ökar den ekonomiska autonomin i och med att det blir möjligt för ett universitet att betraktas som en offentligrättslig juridisk person eller privaträttslig stiftelse. Den nya universitetslagen träder i kraft från och med 2010. Universitetens beslutssystem ska ses över och vikt kommer att i högre grad läggas vid utbildningens konkurrenskraft. Att man i utvecklingen av universitetsväsendet och hur det skall styras mer än hittills kommer att beakta internationella erfarenheter är positivt tycker jur.kand. Christoffer Taxell. I egenskap av ÅA:s kansler och även som innehavare av andra andra förtroendeuppgifter med anknytning till universitetsvärlden, är han rätt person att kommentera universitetens framtid.

Universitetsreformen bottnar i universitetens växande betydelse som främjare av ekonomin och välfärden. Universiteten är den viktigaste delen av det offentliga innovationssystemet.

Vid sidan av sitt uppdrag som kansler för Åbo Akademi hinner Christoffer Taxell bland annat leda den grupp som samordnar allianssamarbetet mellan Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet och Jyväskylä universitet – en enhet som i storleksklass kommer att mäta sig med Helsingfors universitet.

Bryta isolationen

– Universitetsreformen har diskuterats intensivt. Det är viktigt att betona att diskussionen om universitetens roll och framtid bör gälla också utbildningsstrategier och inte bara universitetens autonomi och ledningssystem. Universitetsutbildningen skulle må bra av att ha en starkare samhällsförankring, vilket borde märkas i universitetens styrelser, anser Taxell.

– Det är en självklarhet att forskningen och utndervisningen skall åtnjuta autonomi.

Taxell ser ingen nytta med att i detalj styra utbildningen och han efterlyser utomstående personer i universitetens styrelser.

Som bl.a. styrelseordförande för Finnair och Stockmann har Christoffer Taxell god inblick i näringslivets utvecklingstrender. Kopplingen mellan universiteten och det omgivande samhället, med allt vad det innebär, är för honom självskriven. Som ordförande för Stiftelsen Åbo Europas kulturhuvudstad 2011 är han även engagerad i projekt som ävenså bygger på samarbete mellan företag och kultur.

– Det höll man på med redan i renässansens Venedig, utbrister Taxell.

– Debatten om universitetens förvaltningssystem har varit så typiskt finländsk. Man har haft svårt att släppa in nya i systemet; i den för Finland så typiska triangeln professorer, studerande och övrig personal i styrelsen. Utbildningen vinner på att få andra med – näringslivet och den offentliga sektorn borde finnas representerade, varför inte också folk från andra universitet. Det behövs olika typer av erfarenhet i styrelserna.

Taxell framhåller att universitetets rektor inte automatiskt borde vara styrelseordförande, vilket inte är fallet i till exempel Sverige.

– Om rektor är just rektor och inte samtidigt styrelseordförande, stärker det enligt mig rektors ställning, inte försvagar.

Han ber oss ta intryck av förvaltningssystemet i andra länder. Det system som i dag gäller i Finland ser man knappast någon annanstans. Det finns många både goda och dåliga exempel att syna noggrannare. Han återkommer ofta till det internationella perspektivet och han hörde till de första som på 80-talet förespråkade en utlandsvistelse för studerande som en integrerad del av universitetsutbildningen. Antalet studerande som en tid studerade utomlands ökade under nittiotalet, men fortfarande är inte det internationella utbytet tillräckligt.

– Vi måste fråga oss hur vi klarar oss i den internationella konkurrensen och hur vi ska få finländska studerande att åka utomlands för att få incitament.

Lika mån är han om att göra våra finländska universitet intressanta för utländska forskare och universitetslärare. Det handlar om att klara sig i den internationella konkurrensen.

– Internationalism innebär att man rör på sig. För utländska studerande kan det vara avgörande att utbildningen hos oss är nästan gratis – unikt i internationellt perspektiv, men ur universitetens synvinkel inget bra kriterium när det gäller att locka till sig utländska studerande.

Innovationsuniversitetet

Gärna kommenterar Taxell det planerade innovationsuniversitetet, resultatet av en sammanslagning av Tekniska högskolan i Otnäs, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan vilket är ett av nyckelprojekten i universitetsreformen. Undervisningsministeriet utgår från att det nya universitetets kompetens ligger i skärningspunkterna mellan de globala utmaningarna och det finländska samhällets styrkor och kärnkompetens, i förhoppningen att det gränsöverskridande vetenskapssamhället skapar förutsättningar för nya företag och global sysselsättning. Teknik, ekonomi och konstindustri hör till Finlands nationella kärnområden och är av central betydelse för Finlands konkurrenskraft i ett globalt perspektiv.

– Jag har formulerat en del kritiska kommentarer beträffande innovationsuniversitet, eller Alvar Aalto-högskolan som det skall kallas, men generellt tror jag på vikten av gränsöverskridning. Den kan skapa ny kunskap och nya ideer och är något man borde eftersträva överallt. Något förenklat kan man säga att ökningen av anslagen för innovationsuniversitetet kommer att vara större än för alla andra universitet sammanlagt. Det är en linje som det är svårt att se någon bra grund för efter att politiken i många år efterlyst att universitetsresurseringen långt ska bestämmas av forskningsresultat. Forskningens kvalitet borde vara avgörande i resurseringen och direkt kopplad till konkurrensen vilket inte alls beaktas i resursutdelningen till Innovationsuniversitetet.

– Inte heller får man glömma att vid sidan av forskningen är en annan av universitetens viktiga uppgifter att producera kunniga utövare av olika yrken, som jurister, läkare, ekonomer, vilket även är resurskrävande. I framtiden kommer tilldelningen av basresurser för universitetens utbildningsuppgift att vara en nyckelfråga. Egentligen är den det redan i dag men enligt vilka kriterier skall den ske.

Något som även väckt en hel del diskussion inom utbildningsvärlden är förhållandet mellan universiteten och yrkeshögskolorna i och med Bolognaprocessen.

– Jag tycker att man i diskussionen ofta glömt bort utgångspunkten, att universiteten skall vara universitet och yrkeshögskolorna yrkeshögskolor. Om detta är utgångspunkten, finns det en god grund både för samarbete och arbetsfördelning.

Från och med augusti får Svenskfinland en ny yrkeshögskola, Novia, som är en sammanslagning av YH Sydväst och Svenska yrkeshögskolan i Vasa.

– Åbo Akademi är majoritetsägare i Novia. Man kunde säga att Akademin är det första universitet i Finland som gett samarbetet mellan universiteten och yrkeshögskolorna konkret form nu när det behövs rationaliseringar i samband med att årskullarna minskar, upplyser Taxell.