Kontanta medel ingen självklarhet 

För många konsumenter är det inget självändamål att ha pengar på sig. Då det har blivit allt lättare att betala med kort, och särskilt mobilt, har allt flera valt att betala sina inköp med smarttelefonen också i butikerna.

Sverige lär vara landet med procentuellt sett flest mobilbetalningar i hela världen.

Sverige lär vara landet med procentuellt sett flest mobilbetalningar i hela världen. En förklaring är de svenska bankernas gemensamma tjänst Swish, där användarens bankkonto är kopplat till ett visst telefonnummer och betalningen sker i realtid till mottagarens konto med telefonnumret som identifierare.

– Främst Swish, men också andra mobilbetalningssystem samt kortbetalningar har fått ett sådant genomslag att Sverige såg det nödvändigt att stifta en lag för att garantera tillgången till kontanta medel i landet, säger avdelningschef Päivi Heikkinen på Finlands Banks avdelning för betalningssystem.

Sverige såg det nödvändigt att stifta en lag för att garantera tillgången till kontanta medel i landet.

Danmark och Norge har redan länge haft lagar om att butikerna måste ta emot kontanter och att bankerna ska upprätthålla kontanttjänster, medan Finland inte har någon specifik lagstiftning i frågan.

– Inom euroområdet har kontanter fortsättningsvis ett starkt stöd. EU-kommissionen har dock startat en undersökning om huruvida kontanternas ställning i euroområdet borde harmoniseras. Kommer inte EU med ett klart regelverk gällande kontanta medel, måste Finland vara berett att införa egen lagstiftning i frågan, säger Heikkinen.

Kontanter tryggar samhällsfreden

Heikkinen konstaterar att kontanter fortsättningsvis behövs då omvärlden inte är så stabil och trygg som man kunde önska att den vore. Cyberrisker och hybridkrig innebär att samhället kan drabbas av hot även mot betalningssystemen.

Kontanter behövs fortsättningsvis då omvärlden inte är stabil och trygg.

– Sverige bygger nu upp ett motsvarande totalförsvarskoncept som Finland har följt sedan kriget. En viktig del av principerna bakom termen totalförsvar är att kontanter är det enda sättet att upprätthålla samhällsfreden om det riktigt krisar till sig. Därför är det viktigt att ett land bibehåller sin förmåga att hantera kontanter på bred front, säger hon.

Enligt Heikkinen gick utvecklingen mot kontantlösa betalningar så snabbt i Sverige att det fanns en reell risk för att till exempel butikerna inte längre skulle ta emot kontantbetalningar.

– Eftersom landet inte hunnit undersöka konsekvenserna av vad detta innebär, infördes på Sveriges Riksbanks initiativ en lag som åtminstone för tillfället garanterar tillgången till kontanta medel i hela landet, säger hon.

Kryptovaluta är inte valuta

Termen lagligt betalningsmedel och centralbankspengarnas roll i en digitaliserad ekonomi utgör en bakgrund till de problem som uppstår om det inte finns kontanter.

– I Sverige blev man orolig för att hela betalningssystemets effektivitet skulle skadas om kontanter inte längre var allmänt accepterade, säger Heikkinen.

Sverige blev man orolig för att hela betalningssystemets effektivitet skulle skadas om kontanter inte längre var allmänt accepterade.

För att på längre sikt rädda kontanterna arbetar man nu i Sverige, liksom också på andra håll i världen, på att utveckla så kallade e-valutor, alltså en teknisk lösning för valutor i elektronisk form.

– Vi anser att begreppet lagligt betalningsmedel bör bli teknikneutralt så att det fyller en funktion även i en digital framtid, sade Sveriges riksbankschef Stefan Ingves när Riksbanken tog upp frågan om kontantbetalningarnas vara eller inte vara 2019.

I Bahamas finns redan Sand Dollar, en digital valuta som ges ut av landets centralbank och som motsvarar landets vanliga valuta, bahamansk dollar.

– Men det har inte ännu tagits några beslut om att ge ut vare sig e-kronor, e-euro eller någon annan digital valuta varken i Europa eller USA, säger Heikkinen.

Det har inte ännu tagits några beslut om att ge ut vare sig e-kronor, e-euro eller någon annan digital valuta varken i Europa eller USA.

Fastän kryptovalutor, som bitcoin, på sina håll har utropats som betalningarnas framtid i världen tror hon inte riktigt på den rollen för deras del.

– Centralbankernas roll är av hävd att upprätthålla prisstabiliteten i samhället och se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt, både nationellt och internationellt. Då måste det också finnas en viss värdebas bakom pengarna.

– Eftersom kryptovalutorna saknar reellt värde kan de huvudsakligen ses som spekulativa investeringar. De är inte heller bra som dagliga betalningsmedel eftersom transaktionerna sker med lång fördröjning, säger Heikkinen.