Kristina Stenman, biträdande stadsdirektör i Vasa: – I Finland fattas många viktiga beslut på lokalnivå

Under studieåren vid Helsingfors universitet engagarade sig Kristina Stenman i studentpolitiken och studierna fick ett avbrott.

– Då jag hade hållit på med studentpolitik i två år fick jag ett brev med uppmaningen att höra av mig, berättar Kristina Stenman. Människorättsfrågor var redan på 80-talet viktiga för henne – gradun fick rubriken ”Den detektiva centralpolisen i Finland och dess övervakning av ryska immigranter 1917–1933”.

I sin tidigare tjänst som forskare vid Institutionen för mänskliga rättigheter i Åbo, höll hon på bland annat med bakgrundsutredningar för landsbesöken i Turkiet och Sydafrika, vilka ingick i professor Martin Scheinin uppdrag som specialrapportör för FN:s människorättsråd.

– Internet tillhandahöll mycket information. De internationella medborgarorganisationerna Amnesty International och Human Watch var viktiga källor, likaså lokala turkiska människorättsorganisationer och landets advokatförbund med lokalföreningar i östra Turkiet. En platform för mänskorätt hade just bildats så det var inte svårt att leta fram behövligt material, förklarar Kristina.

När människorättsproblematiken i EU engagerade henne fick hon även tillfälle att samla material för sin doktorsavhandling om flyktingskyddet i skuggan av åtgärderna mot terrorismen, efter 9/11, bland annat brott mot det absoluta förbudet mot tortyr mot terroristmisstänkta.

Sen i oktober ligger avhandlingen på hyllan. Den tidsbestämda tjänsten som biträdande stadsdirektör i Vasa kräver hennes uppmärksamhet, men Kristina tycker om att skriva, därför drogs hon tidigare till forskarjobb.

Kolumnisten

Tid att skriva korta kolumner för tidningen Ny Tid har hon fortfarande. Här ett smakprov som berättar om hennes värderingar, ur kolumnen ”Studenterna, Mandela och Mugabe” (13.9.07) ”För någon dag sedan försökte jag – igen – göra en storstädning bland gamla papper. I en av lådorna hittade jag en färggrann broschyr tryckt på återvinningspapper om frukter, nötter och grönsaker. Så det blev att bläddra en stund, och färdas tillbaka i tiden ett tjugotal år. Och att grubbla över vad vi kan göra för att ändra världen, och hur svårt förutsägbara skeendena är i världspolitiken, fast man för stunden tycker sig se ett mönster eller en logik.

Broschyren var Afri-Stars. År 1988 grundade Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och vid Handelshögskolan (KY) företaget Oy Afri-Star Ab. Grundandet hade föregåtts av träget arbete och grundliga utredningar av en entusiastisk grupp aktivister. Avsikten med företaget var att få till stånd en bredare spridning av u-ländernas livsmedel, i synnerhet i en mer förädlad form. Genom en mer långtgående förädling av råvarorna i u-länderna skulle också producenternas och de lokala företagarnas andel av slutpriset bli större. Fast vi beskylldes för att vara börskapitalismens generation, var humanister, jurister och ekonomer rörande eniga om att arbeta för en rättvisare världshandel./… / Min städning lyckades delvis. Men broschyren med nötter, guava och tomater sparade jag i lådan för de goda minnena. De minnena håller igång tron på att världen går att förändra, med ett steg eller en syltburk i taget.”

Varför Vasa?

Det globala ansvaret och människorättsvärderingarna har Kristina Stenman inte frångått trots att det är mer lokalt betonade frågor som upptar hennes arbetstid i dag i Vasa. Flyttningen hit blev aktuell när Kristina 1991 började jobba för Flyktingrådgivningen rf som etablerade en ny filial i Vasa för att hjälpa tillströmningen av asylsökande flyktingar. Dessutom är hennes man hemma från Korsholm och Kristina har trots uppväxten i Helsingfors, sommarminnen från Östensö i Pedersöre hos farmor och farfar.

På biträdande stadsdirektörens lott faller bildningsfrågor och social- och hälsovården. Aktuellt ät ett samarbete inom primärhälsovården mellan Vasa, Laihela och Lillkyro som ska påbörjas 2009.

– Vasa centralsjukhus specialsjukvård är viktig för regionen, men jag anser att hjärtkirurgin får koncentreras till universitetssjukhusen, informerar Kristina. I en av de tidigare tjänsterna, som specialmedarbetare för minister Eva Biaudet har hon erfarenhet av strategier för social- och hälsovården; det nationella hälsovårdsprojektet var inleddes 2002.

I tider för kommunsammanslagningar planeras en storkommun kring Vasa / ALT. önskar Vasa stad se en större kommun med nio sammanslagna kommuner, men Kristina vill jobba för att den kommunala basservicen fortsättningsvis ska finnas på lokalorterna/i närsamhället, enligt modell från storkommuner i Sverige.

– Umeå på andra sidan Kvarken är ett bra exempel.

Utbildningsstaden

På den högskolepolitiska fronten finns planer på att Helsingfors universitets utlokaliserade juridikstudier i Vasa ska fortsätta till magisternivå. På kommande är en strategiska allians mellan Vasa universitet och yrkeshögskolan för att skapa en gemensam förvaltningsmodell.

– Utbildningsplatserna behövs för att tillgodose arbetslivet i Österbotten med personal.

Som biträdande stadsdirektör fortsätter Kristina engagera sig i politiska frågor, men på tjänstetid och inte som tidigare som fullmäktigeledamot (Sfp) i Vasa. Hon har även erfarenhet av hälsovården som styrelseordförande för Vasa hälsovårdsdistrikt.

– I mitt nuvarande jobb får jag fördjupa mig i substansen.

Som specialist på flyktingproblematiken anser Kristina att Vasa lyckats med mottagandet av invandrare. Hon framhåller att snart startar den nya närvårdarstudielinjen för invandrare och att staden har tillsatt en arbetsgrupp som funderar på vad som krävs av en mångkulturell arbetsplats. Samarbete kring integreringen av invandrare på arbetsmarknaden förekommer med bl.a. TE-centralen för att decimera den ca 10 % stora arbetslösheten bland invandrare. Både de finsk- och svenskspråkiga skolorna lyckas med integreringen med hjälp av förberedande klasser och en koordinerare av undervisningen.

Den långa vägen mellan Helsingfors och Vasa har Kristina pendlat när hon var specialmedarbetare för ministrarna Biaudet och Enestam, därför känns det extra fint att få vara mer stationär i Vasa.

– Här är avstånden korta. Vasa är en naturligt tvåspråkig stad med positiv inställning till mångkulturalitet. De långa stränderna är ett plus.

Kontakt till flyktingarna i Vasa har hon fortfarande, allt emellanåt blir hon uppringd för att ge råd i någon juridisk fråga, men aktiv i någon människorättsförening är hon inte längre.