|
Kvinnors arbete är sämre värderat i Sverige
Text Annette Wallqvist Bild Futureimagebank.com Trots lågkonjunkturen har löneutvecklingen varit positiv under de senaste åren. Framförallt för att de kommunanställda juristerna knappar in på sina kollegor i den privata sektorn. – Kommunerna har börjat inse att de måste betala marknadsmässiga löner, säger Anders Kandelin som är informationschef på Jusek, juristernas största fackförbund i Sverige. Fortfarande tjänar dock en privatanställd jurist omkring 3000 kronor mer i månaden än den som är anställd av stat eller kommun. Medianlönen i samtliga sektorer ligger på 32 300 kronor i månaden. Men den stora skillnaden finns mellan männens och kvinnornas löner. Meddellönen för en kvinnlig jurist är 32 100 kronor. Hennes manliga kollega tjänar nästan 8 000 kronor mer. Och skillnaden statueras redan vid karriärstarten. I den privata sektorn rekommenderas en ingångslön på 23 000 kronor – för alla. – Men tjejernas löner på det första jobbet ligger 1500 kronor under männens, säger Anders Kandelin. Den som har kommer in lågt från början, kan ha svårt att hämta upp sig lönemässigt. – Det är en av de viktigaste orsakerna till att klyftorna skapas. Och genom att ge tjejerna en lägre lön redan från start signalerar arbetsgivarna att de inte är värda att satsas på, tror Anders Kandelin. Efter några år i arbetslivet har dock månadslönen stigit avsevärt. Medianlönen för en jurist är omkring 31 000 kronor i månaden efter tio år i branschen. Om han är man, vill säga. Kvinnornas medianlön ligger fortfarande 3000 kronor under männens. Efter ytterligare tio år som anställd har lönen stigit till 41 500 kronor för män. Glappet mellan könen har nu ökat till drygt 4.000 kronor. Lägst lön har kvinnorna i den kommunala sektorn. Där är medianlönen under 28 000, oavsett anställningsår. Få kvinnor blir delägare För en advokat, de stora pengarna i Sverige finns i affärsjuridiken. Särskilt för den som satsar på ett delägarskap i en byrå. – Att jobba med affärsjuridik är lönsamt, fast konjunkturkänsligt, säger Anita Hagelin, som är ombudsman i Jusek. Det senare märks tydligt på att byråernas utköp av advokater har ökat stadigt de senaste åren. Framförallt är det advokater som ligger på en lön runt 40 000 kronor i månaden som köps ut. Och återigen är det kvinnorna som drabbas. – Jag vet inte vad det beror på, jag kan bara konstatera att det är så, säger Anita Hagelin. Arbetsgivarna saknar saklig grund för uppsägning, vilket gör att de erbjuder den anställde ett antal månadslöner för att denne ska sluta frivilligt. Anita Hagelin berättar att det händer att samma byråer som just köpt ut en advokat med cirka 40 000 i månadslön kort därefter söker ny personal. Ofta handlar det då om unga biträdande jurister som börjar arbeta med en ingångslön på 25 000 kronor. – Dels blir det billigare för arbetsgivaren och dels satsar ofta unga människor hårt på jobbet, säger hon. Många byråer har också börjat plocka bort pensionsförsäkringar och sjukförsäkringar med motiveringen att de anställda själva ska få bestämma vilka försäkringar de vill ha. – Men än har det inte hänt att arbetsgivarna har höjt lönerna för att kompensera de borttagna försäkringarna, säger Anita Hagelin. Ingångslönerna för en biträdande affärsjurist har i princip legat still de senaste åren, medianlönen är cirka 25 000 kronor i månaden. På de större byråerna brukar löneutvecklingen sedan vara snabb de första fem åren, men den utvecklingen har mattats av i takt med den dåliga konjunkturen. Högst är lönerna i Stockholmstrakten, där tjänar advokaterna cirka tio procent mer än sina kolleger ute i övriga landet och det är affärsjuristerna som har de högsta lönerna. Medellönen för en advokat i Stockholm som har 20 år i yrket är drygt 64 000 kronor i månaden, medan en advokat som arbetar med allmän praktik har en medellön på drygt 39 000 kronor. För advokater med tio års erfarenhet är skillnaden inte lika stor. Då är medellönen för en advokat som sysslar med affärsjuridik i Stockholm cirka 45 000 kronor, medan kollegan som arbetar med allmän praktik har en medellön på runt 41 000 kronor. – Vi kan se att det händer något med löneutvecklingen efter tio år i yrket. Troligtvis är det ett delägarskap som kommer in i bilden, då stiger lönen markant, säger Anita Hagelin. Det är fler män än kvinnor som blir delägare, detta trots att det är fler kvinnor än män som arbetar som biträdande jurister på byråerna. Det är också fler kvinnor än män som går juristutbildningen. – Men få kvinnor blir advokater och ännu färre blir delägare. Jusek har startat ett jämställdhetsprojekt för att ta reda på vad det beror på och vad man kan göra åt det, säger Anita Hagelin. I projektet ska man bland annat titta på hur biträdande jurister och advokater ser på sin anställningssituation. Hur mycket föräldraskapet påverkar utvecklingsmöjligheterna och vad arbetsgivaren kan göra för en bättre könsfördelning bland delägarna. – Det är kvinnorna som är de stora förlorarna. De har sämre löneutveckling, de blir oftare utköpta och bara ett fåtal blir delägare. Och till motsats till Anders Kandelin ser Anita Hagelin ingen ljusning framöver. – Advokatbyråerna är konservativa. Därför är det viktigt att vi i projektet tar reda på hur det verkligen förhåller sig. class=”leipisbold”Tjänar mycket = arbetar mycket När det gäller mäns och kvinnors löner är de till en början ganska lika, men kvinnornas löneutveckling under åren som följer är mycket sämre. Bland de som tog examen någon gång mellan 1995 och 1999 tjänar kvinnorna i genomsnitt 38 000 kronor, medan männen tjänar 42 000 kronor i månaden. Tittar man på de som tog examen mellan 1990 och 1994 har skillnaderna ökat, då tjänar kvinnorna 39 000 kronor i månaden, medan männen tjänar 51 000 kronor i månaden. Störst är skillnaden mellan de som tagit examen mellan 1985 och 1989, där tjänar kvinnorna i medel 38 000 kronor medan männen ligger på 57 000 kronor. Anita Hagelin menar att det är de stora byråerna som måste gå i täten för att få till stånd en förändring. Det kostar att vara en jämställd arbetsplats, men de skulle vinna på att bli en attraktivare arbetsplats för många. – Som det är nu förlorar byråerna hela det släktet av unga människor som också vill utveckla sig själva genom ett aktivt föräldraskap. De allra flesta advokater är välavlönade, även om skillnaderna är stora. Därför är lönerna ingen stor fråga att driva för advokaternas fackförbund Jusek. Det är däremot jämställdhetsfrågan och arbetsvillkoren. – Visst tjänar många advokater mycket pengar. Men de som tjänar mycket arbetar också mycket, vilket gör att de i själva verket har en ganska låg timpenning. Det är en stor facklig fråga, säger Anita Hagelin.
|
