Myndigheter och tjänstemän ska bli bättre på att tillämpa språklagstiftningen. Det är målet för nationalspråksstrategin som sjösattes 2012.
– Nu syns resultatet tydligt, i synnerhet vad gäller användningen av båda nationalspråken i myndigheters kommunikation på sociala medier, berättar språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.
Nationalspråksstrategin grundas på ett principbeslut av statsrådet och har till syfte att hjälpa myndigheter och tjänstemän att tillämpa språklagstiftningen så att såväl de finsk som svensktalande får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda.
Det är Finlands första språk- strategi i sitt slag.
– Vi har en ganska bra språklag i Finland, men det finns stora brister i hur den tillämpas, framhåller Tammenmaa.
– Den enskilda har otvivelaktigt rätt att använda sitt eget språk i kontakt med tvåspråkiga myndigheter. På grund av okunskap och bristande språkkunskaper förverkligas detta inte alltid.
– I synnerhet de svenskspråkigas språkliga rättigheter är mycket beroende av var de bor.
Corinna Tammenmaa tog sin jur mag 2008 och arbetade 2007–2009 som lagstiftningssekreterare för svenska riksdagsgruppen. År 2009 blev hon specialmedarbetare åt Migrations- och Europaminister Astrid Thors.
Mellan 2011 och 2012 var Tammenmaa chef för gymnasieprojektet vid kommunförbundet. Arbetet resulterade i en framtidsstrategi för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland.
Erfarenhet av strategiarbete fanns alltså och i september 2013 tillträdde hon tjänsten som språkrättsråd. Organisatioriskt sorterar den under justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.
– Språkliga rättigheter har alltid legat nära mitt hjärta och att jobba med dem är utmanade både juridiskt och politiskt.
– Jag har användning av hela min brokiga yrkeskarriär i detta arbete, förklarar Tammenmaa.
Lagberedning
Var består då det dagliga arbetet?
– En stor del går åt till lagberedning, i huvudsak till att ge utlåtanden om olika lagförslag eller betänkanden. Vi har som uppgift att främja språkliga rättigheter, vilket vi till exempel gör genom att informera myndigheter och allmänheten om dessa.
– Dessutom får vi en hel del frågor om hur lagstiftning gällande nationalspråken ska tillämpas. Vi fungerar även som sekretariat för delegationen för språkärenden samt för nationalspråksnätverket, berättar Tammenmaa.
Nationalspråksstrategin innehåller 27 åtgärder samt sex rekommendationer av statsrådet.
– Alla åtgärder har påbörjats, eller förverkligats under regeringsperioden 2011–2015, förklarar Tammenmaa och ger några exempel:
– Språkbadet fick en extra satsning på tre miljoner euro och språkbadslärarutbildningen har påbörjats på nytt i Åbo. Invandrare har fått möjlighet att påbörja studier i det andra inhemska språket i gymnasiet.
– Kommunförbundet har gett ut nationalspråksstrategin som anpassats för kommuners behov och bildat ett eget nationalspråksnätverk.
Strategin innehåller bland annat praktiska verktyg för myndigheter som ska hjälpa dem att tillämpa lagen bättre.
– Det finns en egen checklista som gäller myndigheters kommunikation. Vi har också riktat oss till ministeriernas informatörer i arbetet med verkställandet av strategin.
– Resultatet syns tydligt i synnerhet när det gäller användningen av båda nationalspråken i myndigheters kommunikation på sociala medier. En annan ytterst viktig förändring är att svenskkurser som ordnas för tjänstemän blivit mycket populära.
Mellanrapport
I maj publicerades en mellanrapport för nationalspråksstrategin och den innehåller en lista över rekommendationer. Hittills har fokus varit att förbättra myndigheternas kunskap om språkliga rättigheter.
Men det behövs även mera information till allmänheten om vilka rättigheter de har, för att det ska kännas naturligt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter.
– Det största enskilda problemet är bristen på språkkunnig personal. Utbudet av svenskkunniga på arbetsmarknaden möter inte efterfrågan.
– Den andra utmaningen är attityden. Om språkliga rättigheter inte förverkligas leder det lätt till att även övriga grundläggande rättigheter blir lidande.
Som ett nästa steg planeras nu med start under hösten en handlingsplan för främjandet av språkliga rättigheter.
– Utvärderingen av språkliga konsekvenser i lagberedning borde förbättras och ytterligare satsningar på språkbad göras.
I finansministeriets förslag till år 2016 budget står det under justitieministeriets moment att arbetet med att verkställa nationalspråksstrategin fortsätter, och en skild verksamhetsplan för detta utarbetas.
– Budgeten godkänns först i december av riksdagen, men vi arbetar nu enligt dessa premisser, förklarar Tammenmaa.
Kommer nationalspråksstrategin att ”fortleva”?
– Oberoende så hör det till våra uppgifter att främja språkliga rättigheter och det som står i nationalspråksstrategin är till stora delar det arbete som vi annars också gör.
– Skillnaden är naturligtvis den, att inom nationalspråksstrategin har vi ett klart mandat att agera och det har en stor symbolisk betydelse, avslutar Tammenmaa.
**
Vad?
Nationalspråksstrategin godkändes av statsrådet i december 2012. Dess uppgift är att trygga att det även framledes finns två livskraftiga nationalspråk i landet.
Samordningen av strategin ligger hos justitieministeriet.
I maj kom en mellanrapport och nästa steg blir upprättandet av en särskild handlingsplan.
**
Text: Sören Viktorsson, bild: Istockphoto
