Tänä vuonna järjestetään järjestyksessä 41. Lakimiespäivä. Lakimiespäivässä on aina pureuduttu suomalaisen oikeuselämän ajankohtaisimpiin asioihin. Sodan jälkeen korostettiin laillisuuden ja oikeusvaltion merkitystä, 1950- ja 1960-luvuilla päivät laajenivat, kun osallistujille tarjottiin koulutusta nopeasti muuttuvassa säädösympäristössä. Oikeuspolitiikan ydinkysymyksiin ja kipupisteisiin pureutuu vanhojen oikeusministerien paneeli, jolla on kokemusta ja näkemystä suomalaisen oikeusjärjestelmän kehittämisestä neljältä vuosikymmeneltä. Ministerit Louekoskesta ja Taxellista Koskiseen ja Luhtaseen pääsevät paitsi muistelemaan omaa ministerikauttaan, myös luomaan kokonaiskatsauksen oikeuselämän pitkään kaareen ja nykytilaan. Syventävinä teemoina päivässä käsitellään maailmanlaajuista talouskriisiä sekä oikeudellista sovittelua eri muodoissaan. Viime vuosien aikana erilaisten sovittelumenetelmien käyttö juridisessa ongelmanratkaisussa on lisääntynyt voimakkaasti. Talouselämän kansainvälistyminen on lisännyt sovitteluperiaatteiden varaan rakennettavaa ylikansallista sopimustoimintaa, kun taas pyrkimys pehmeään ja ymmärtävään otteeseen on tuonut sovittelua myös kotimaiseen riitojenratkaisuun. Julkisuuden valokeilaan on noussut perinteisen työriitojen sovittelun rinnalle kansainvälinen diplomaattinen sovittelu, jossa presidentti Ahtisaaren aktiivisuus on ollut suurta. Sovittelun periaatteet ja käytännöt eroavat usein lainkäytön stereotyyppisimmistä muodoista. Samalla sovittelun kasvot ovat niin moninaiset, ettei se ole yksinkertaisesti määriteltävissä. Sovittelu on tullut suomalaiseenkin oikeuselämään jäädäkseen ja Lakimiespäivä tarjoaa laajan katsauksen sovittelun eri ilmenemismuotoihin. Vieläkin ajankohtaisempi aihe on maailmanlaajuinen talouskriisi, joka vaikuttaa voimakkaasti myös lakimieskunnan asemaan. Yleiskatsauksen talouselämän murrokseen luo yrittäjäneuvos Paakkanen, jota täydentää liiton katsaus taloustilanteen vaikutuksista suomalaiselle lakimieskunnalle. Lakimiespäivä ei kuitenkaan ole vain katsaus ajankohtaisiin asioihin. Itse asioitakin tärkeämpää on lakimieskunnan kokoaminen yhteen. Liiton tavoitteena on lakimiesten asioiden ajaminen ja heidän yhteenkuuluvuutensa ja kollegiaalisuutensa lisääminen. Suomalaisen lakimieseetoksen lujittamisessa Lakimiespäivällä on keskeinen merkitys. Päivän kootessa yhteen joka kymmenennen maamme lakimiehen voi aina olla varma, että osallistujien joukosta löytyy vanhoja työ- ja opiskelukavereita vuosien ja vuosikymmenten takaa. Mikä olisikaan parempi tapa muistuttaa siitä, että suomalainen lakimieskunta on yhä kuin suku, jossa kaikki tuntevat toisensa, vaikka asuvatkin hajallaan. Liiton tehtävä on koota suku aina välillä yhteen. Ettei se unohtuisi.
En dag för juristkåren
Juristdagen ordnas i år för 41:a gången. På Juristdagen har alltid de mest aktuella frågorna i det finländska rättslivet behandlats. Efter kriget betonades laglighetens och rättsstatens betydelse, på 1950- och 1960-talen utvidgades Juristdagen i och med att deltagarna kunde uppdatera sitt kunnande om nya författningar som kom i snabb takt. En panel som består av före detta justitieministrar med erfarenhet av och synpunkter på utvecklandet av det finländska rättssystemet från fyra årtionden diskuterar de centrala frågorna och smärtpunkterna i rättspolitiken. Ministrarna, från Louekoski och Taxell till Koskinen och Luhtanen, får göra en återblick på sin egen ministerperiod men också en helhetsöversikt över rättslivets långa historia och nuläge. Teman som behandlas mera ingående under dagen är den globala finanskrisen och rättslig medling i dess olika former. Under de senaste åren har man allt oftare börjat tillämpa olika medlingsmetoder i juridisk problemlösning. I och med att det ekonomiska livet får en allt mera internationell prägel ökar den övernationella avtalsverksamheten som bygger på medlingsprinciper, medan strävan efter ett mjukt och förståelsefullt tillvägagångssätt har gjort att medling också har blivit en del av uppgörelserna av tvister på nationellt plan. Vid sidan av traditionell förlikning i arbetskonflikter har internationell diplomatisk medling hamnat i offentlighetens strålkastarljus. President Ahtisaari har haft en mycket aktiv roll i denna typ av medling. Principerna och praxis vid medling skiljer sig ofta från de mest stereotypiska formerna av rättskipning. Samtidigt är medlingen mycket mångfacetterad och därför omöjlig att definiera på ett enkelt sätt. Medlingen har rotat sig i det finländska rättslivet och under Juristdagen får deltagarna en bred översikt över dess olika uttrycksformer. Ett ännu mera brännande tema är den globala finanskrisen som kraftigt påverkar även juristkårens ställning. Företagarrådet Paakkanen ger en allmän överblick över omvälvningen i det ekonomiska livet och den kompletteras av förbundets översikt över det ekonomiska lägets inverkan på juristkåren i Finland. Juristdagen är ändå inte bara en överblick över aktuella frågor. Ännu viktigare än det som diskuteras är att juristkåren kommer samman. Förbundets mål är att driva ärenden som rör juristerna och öka samhörighetskänslan och kollegialiteten bland juristerna. Juristdagen spelar en viktig roll när det gäller att stärka den finländska juristkulturen. Då var tionde jurist i vårt land deltar i Juristdagen kan man vara säker på att få träffa gamla arbets- och studiekamrater från år och årtionden tillbaka. Det finns knappast något bättre sätt att påminna om att den finländska juristkåren fortfarande är som en stor familj där alla känner varandra även om de bor på olika håll. Förbundets uppgift är att med jämna mellanrum sammankalla familjen. Så att den inte faller i glömska.
