Minister Astrid Thors: Öppenhet behövs

De senaste veckorna har Astrid Thors spänt följt med hur det går för Lissabonavtalet, som har omedelbara konsekvenser för många sameuropeiska angelägenheter. Avtalet skrevs under för ett år sedan, men behöver ännu varje stats separata godkännande innan det träder i kraft.

– Med tanke på öppenheten och demokratin skulle ett ikraftträdande vara av största vikt. Det skulle inverka på många saker, bland annat det straffrättsliga arbetet. Det skulle också medföra en högre grad av kulturellt samarbete, och vi skulle förslagsvis kunna stöda språkliga minoriteter genom beslut med kvalificerad majoritet. Det har hänt att vissa ärenden gått om intet på grund av ett eller två medlemsländer. Sådana här företeelser bidrar till att utvecklingen i Europa numera verkar gå bakåt i en del hänseenden, anser Thors.

Thors efterlyser även annars en öppenhetsprincip och ser det som positivt att de finska politikerna kör ärendet i Europeiska unionen. Och inte är det första gången:

– Det var ju finländaren Anders Chydenius som en gång i tiden lade grunden till principen om handlingsoffentlighet i Sverige, påminner Thors.

Lyckligtvis görs det hela tiden mycket för öppenheten.

– Jag är tacksam för att jag hade möjlighet att delta i riksdagens och justitieministeriets seminarium om öppenheten inom EU. Principen om handlingsoffentlighet är betydelsefull, eftersom öppenheten är ett vapen i kampen mot bland annat korruption och oegentligheter

Besök i Europa

Sin arbetstid fördelar ministern mellan inrikesministeriet, riksdagen och europasamarbetet.

– Frankrikes ordförandeskapsperiod i höstas var rätt kompakt, då migrationsfrågorna stod i centrum och besöken i Bryssel och Frankrike därför blev många.

Thors har tidigare arbetat flera år som parlamentsledamot, och Strasbourg har enligt henne mer charm än Bryssel.

– Strasbourg är en förtjusande stad. Trots att det är mödosamt att ta sig dit, och trots det ofattbara slöseri parlamentets ständiga flyttande innebär, har staden fortfarande kvar sin dragningskraft. Jag vill varmt rekommendera den åt alla juridikstuderande, till exempel som destination för en utbytesperiod. Tillsammans med andra europeiska universitetsstäder som Lund, Oxford och Cambridge tillhör ju Strasbourg en klass för sig. De har alla någonting speciellt.

För Östersjön

Astrid Thors ser Östersjöns välmående som en av de viktigaste punkterna inom sitt ansvarsområde den närmaste tiden. För närvarande bereds en redogörelse om Östersjön som man hoppas ska inverka på EU:s Östersjöstrategi.

– Jag väntar intresserat på att få se vilka typer av samarbete man lyckas få till stånd. Östersjön är ju ett av världens mest förorenade hav, men å andra sidan är det ju också här som de flesta kryssningsfartygen går. Också den här näringen är beroende av ett stopp på nedsmutsningen. Havets säkerhet och de fortsatta åtgärderna för att rena det är viktiga frågor. Inom Östersjöpolitiken måste vi nu fästa ännu mer uppmärksamhet än tidigare vid de utsläpp som lantbruket orsakar och fiskeripolitiken, till exempel för att få bukt med rovfisket. Målsättningen är att skapa en slags balans för de olika fiskarterna.

Thors är tacksam för att Östersjösamarbetet också engagerat en rad inflytelserika privatpersoner.

– Vi har gjort ett gott samarbete bland annat med John Nurminens Stiftelse.

Som två viktiga målsättningar med tanke på Östersjöns framtid nämner Astrid Thors en minskad belastning av avloppsvattnet och förhindrandet av övergödning. Den sistnämnda går hand i hand med lantbruksfrågorna och -besluten.

– Vi borde också ena oss om att kryssningsfartyg och övriga fartyg inte längre får släppa ut orenat gråvatten i havet ens utanför territorialvattnen.

När Astrid Thors talar för Östersjön, så kommer orden från hjärtat. Så mycket betyder havet för henne. I sin ungdom drömde hon till och med om en karriär som skeppsbyggnadsingenjör. De drömmarna förblev oförverkligade, men i stället njuter Astrid av det lugn havet inger under sin fritid och i sina intressen.

– Sommarstugan ute vid havet är mitt smultronställe. Jag har också ett viktigt förtroendeuppdrag som gast på en segelbåt. Min kära gamla träbåt ägnar jag också en hel del tid åt. Den har gett mig mycket bekymmer, men också mycket positivt. Det handlar om en av de sista träbåtarna från ett båtbyggeri i Österbotten.

Integreringens betydelse inom migrationspolitiken

Under den senaste tiden har migrationspolitiken och de planerade ändringarna av utlänningslagen skapat mycket diskussion inom inrikespolitiken. Astrid Thors försöker dock lugna ner diskussionen och betonar att det är viktigt att fästa speciell uppmärksamhet vid integreringen av de människor som finns i landet, så att de inte hamnar i en dålig position. Hon beklagar att det spridits ut felaktiga föreställningar om utlänningar.

– Om det blir krångligt att arbeta och få en egen hemort, blir allting svårare. Jag bekymrar mig för hur vi ska kunna jämna ut skillnaden i arbetslöshetsgrad mellan infödda och nya finländare. Snabbare sysselsättning och bättre språkkunskaper är viktiga teman. Vi har lärt oss av andra länder hur viktigt det är för andra generationens invandrare att uppleva, att de har samma möjligheter att lyckas som övriga finländare. Det är också viktigt att förstå invandrarnas egna möjligheter. Ofta spelar invandrarfamiljernas mammor en central roll. Det är viktigt att de lär sig läsa och skriva.

Thors ser också den nya data- och informationstekniken som en utmaning i integreringen av invandrare.

– Till exempel satellitkanalerna och Internet gör det i stor utsträckning möjligt att leva kvar i den gamla kulturen, och det nya hemlandets angelägenheter kan i vissa fall förbli till och med mycket främmande. Därför är de olika aktiverande åtgärderna och sysselsättningen nu ännu viktigare teman än tidigare, summerar Thors.