Eftersom släktskapsbanden av historiska skäl sträcker sig över gränsälvarna är gränstrafiken mellan Sverige och Finland livlig, framför allt i det mera tätt befolkade området kring Torne älv.
– Den normala gränstrafiken är inget större problem men tyvärr rör sig också grova brottslingar som narkotikasmugglare och människohandlare över gränsen. Därför bistår polisen och tullen i vartdera landet aktivt varandra. Samarbetet har underlättats av att saker kunnat avhandlas på finska i gränsområdet, säger biträdande polischef Jyrki Pelkonen vid polisinrättningen i Lappland.
Tyvärr rör sig också grova brottslingar som narkotikasmugglare och människohandlare över gränsen.
Just nu pågår ett lagberedningsarbete gällande gränsöverskridande snabb utryckningshjälp i Finland och Sverige. I egenskap av jurist och vice ordförande för föreningen Poliisilakimiehet är Pelkonen rätt så fundersam över vad en sådan lag i praktiken skulle innebära för poliserna på fältet.
– Lagstiftningen och de formella kraven på polisaktioner är olika i de båda länderna. Kombinerat med språksvårigheter finns det därför en uppenbar risk att poliser ofrivilligt gör sig skyldiga till tjänstefel om de måste bistå det andra landet i en polisaktion, säger han.
Samarbetet blivit formellare
Trots att grundregeln är att polismyndigheterna endast kan verka i de egna länderna finns det undantag från regeln, som exempelvis att en eventuell biljakt på finsk mark enligt Schengenavtalet inte behöver sluta vid den svenska gränsen.
– Vi måste givetvis officiellt kontakta och be om handräckning av den svenska polisen, men kan fortsätta förföljandet på den svenska sidan tills vi får assistens.
– Under tidigare decennier var praxis i viss mån smidigare medan det numera alltid krävs laglig grund och tillstånd för att korsa gränsen i polisuppdrag, säger Pelkonen.
En utmaning i samarbetet är att allt färre myndighetspersoner på den svenska sidan talar finska, men enligt Pelkonen går det ännu att ringa direkt till finskatalande poliser i Sverige.
– En positiv följd av den här informella direktkontakten är till exempel att brottsutredningar och återtagande av stöldgods kan försnabbas. Det här är positivt för både företag och privatpersoner som råkat ut för brottslingar från det andra landet, säger Pelkonen.
En positiv följd av den informella direktkontakten är till exempel att brottsutredningar och återtagande av stöldgods kan försnabbas.
Coronapandemin har ställt nya krav på alla gränsmyndigheter i Lappland i form av ökade kontroller vid gränsen. Samtidigt gäller det att skydda sig mot eventuell smitta i olika situationer, exempelvis med någon som trilskas vid gränsen.
– I stället för gemensamma aktioner och personliga möten består samarbetet med svenska myndigheter på grund av coronan just nu främst av informationsutbyte. Jag är ordförande för polisinrättningens coronaarbetsgrupp och vi betonar att poliserna ska beakta smittorisken också på fritiden, säger Pelkonen.
Polisen och tullen samarbetar i Norden
I Finland finns det en skild lag för samarbetet mellan polisen, tullen och gränsbevakningen, PTG.
Men i fråga om gränsöverskridande samarbete med motsvarande myndigheter i Sverige är det goda personkontakter som gäller. Det samarbetet behövs enligt Pelkonen särskilt i norr eftersom gränsen vid Torneå-Haparanda är en öppen landgräns.
– Då gränsbevakningen skärps på andra håll i Finland innebär det att kriminella i stället tar den norra vägen. När det gäller bekämpning av grövre brottslighet som sträcker sig över gränserna har vi stor nytta av det nordiska samarbetsnätverket PTN (Polisen och Tullen i Norden) som också kan koordinera gemensamma övervakningsoperationer i respektive land och har gemensamma sambandsofficerare i olika länder. En sådan sköter till exempel det polisiära samarbetet med Norge och Ryssland, säger Pelkonen.
