Med ett bra studentbetyg har det därför varit relativt lätt att få studierätt vid de juridiska fakulteterna vid de nordiska universiteten. Baksidan är att studierna verkligen ska skötas för att behålla studierätten och rätten till studiestöd. Gemensamt för universiteten är att takten är hög under grundutbildningen.
Gemensamt för universiteten är att takten är hög under grundutbildningen.
– Vi har inte 7,5- eller 15-poängskurser med flera tentor under en termin, utan 30-poängskurser med en enda terminstent. Den tredje terminen i Uppsala är det sakrätt, familjerätt och immaterialrätt som gäller och det är i det skedet som många märker att juridik inte sen heller är för dem och hoppar av. Min fingertoppskänsla är att det inte är vanligt att finländarna hoppar av på grund av studierna i sig, säger Alexander Ingves som studerar juridik på avancerad nivå vid Uppsala universitet.
Min fingertoppskänsla är att det inte är vanligt att finländarna hoppar av på grund av studierna i sig.
Juristprogrammet i Uppsala har länge följt modellen med problembaserad inlärning, PBL, något som också Helsingfors universitet har gått in för i examensreformen 2017. Det innebär att man först läser in sig på problemscenariot själv och sedan förbereder ett seminarium i en mindre grupp.
– På seminariet redovisar grupperna sedan sina resultat och diskuterar de olika lösningar man kommit fram till. Problemscenarierna är uppbyggda så att det vanligtvis inte finns ett rätt svar utan grupperna ska argumentera för sina lösningar som inte behöver vara identiska. På de här seminarierna har jag lärt mig betydligt mera än under regelrätta föreläsningar, säger Ingves som deltar aktivt i det nordiska samarbetet mellan juriststuderandes ämnesföreningar.
Hög avhoppsprocent
Utbildningsplanerare Karoliina Pakkanen på Helsingfors universitet har å jobbets vägnar bekantat sig med de juridiska fakulteterna i Lund och Köpenhamn. Enligt vad hon erfarit tycks antalet studerande som lämnar sina studier efter det första året vara alarmerande högt i båda städerna.
Upp till en tredjedel av studenterna faller bort under det första året vilket är en riktigt hög siffra.
– Upp till en tredjedel av studenterna faller bort under det första året vilket är en riktigt hög siffra och ses som ett stort problem på universiteten. Som jämförelse kan sägas att endast en obetydlig del av dem som studerar juridik i Helsingfors universitet lämnar studierna, säger hon.
På universiteten i Lund och Köpenhamn funderar man därför aktivt hur trenden kunde svängas. I Lund har man till exempel infört en alternativ väg i form av en webbaserad, utvidgad juridisk introduktionskurs, UJIK. Det är en krävande kurs som utmynnar i ett prov som kan ge studierätt.
– De 20 bästa i slutprovet tas in till juristutbildningen. Det goda med systemet är att de som inleder studierna är på det klara med vad de ger sig in på redan när studierna börjar och är motiverade att läsa just juridik, säger Pakkanen.
I Danmark funderar utbildningsmyndigheterna enligt henne å andra sidan på att börja införa ett inträdesprov för att höja intressetröskeln. Tanken är att de sökande då vet vad de ger sig in på och har varit tvungna att arbeta för att bli antagna.
Det är lätt att sluta om man märker att studierna inte riktigt motsvarade det man tänkt sig.
– För den med ett tillräckligt bra skolbetyg har det i princip räckt med att anmäla sig till studierna. Då är det lätt att sluta om man märker att studierna inte riktigt motsvarade det man tänkt sig. Men inga sätt är hundraprocentigt rätta, vilket vi ser då Finland samtidigt går andra vägen och minskar inträdesprovens roll, säger Pakkanen.
