Thomas Blomqvist är riksdagsledamot (SFP) och minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Han betonar att regeringsprogrammet på ett historiskt sätt tar ställning för jämställdhetsfrågor och nordiskt samarbete.
– Jämställdhet är ett nordiskt varumärke och nu ser man att regeringen på allvar tar sig an frågan. Sammantaget är jag glad för att få ansvara för två så viktiga frågor som Norden och jämställdhet som har en naturlig koppling. Vi söker till exempel i Finland ofta jämförelsemodeller i de övriga nordiska länderna, säger Blomqvist.
Jämställdhet är ett nordiskt varumärke.
Internationellt sett ligger Finland enligt Blomqvist bra till gällande jämställdhet, men inte lika bra i nordisk jämförelse.
– Regeringsprogrammet specificerar även de nordiska länderna som Finlands närmaste internationella samarbetsparter eftersom vi delar samma värderingar som demokrati, öppenhet och vi har liknande välfärdsstater, säger han.
Jämställdheten lyfts fram i så gott som alla förvaltningsområden.
Han berättar att jämställdheten lyfts fram i så gott som alla förvaltningsområden och att regeringen förbinder sig att främja jämställdhet i budgetprocessen och i alla viktiga reformer.
– Bland de större konkreta åtgärderna inom jämställdhetspolitiken finns bland annat ett likalönsprogram och lönetransparens, att skapa ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor och en reform av familjeledigheterna, säger Blomqvist.
Jämställdhet ska vara automatik
Västnylänningen Thomas Blomqvist har varit riksdagsledamot sedan 2007 men är ny som minister. Blomqvist deltog i regeringsförhandlingarna, men det var regeringspartiernas ordföranden som slog fast ministerposterna och hur de skulle fördelas mellan partierna.
– För att sätta mig in i jobbet har jag aktivt träffat de olika ministeriernas ledande tjänstemän eftersom det är de som ansvarar för centrala beredningar. Jag har kontoret på justitieministeriet men mina ansvarsområden finns även på utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. På det viset får jag en klar insyn i tre olika ministeriers verksamhet, säger han.
I egenskapen av minister för två tvärsektoriella områden är den stora utmaningen enligt Blomqvist att främjande av jämställdheten och det nordiska samarbetet kräver engagemang av alla ministerier och även på ett brett plan i samhället.
Vi vill att könskonsekvenser beaktas i alla reformer och är en integrerad del i lagstiftningsarbetet.
– Då jämställdhetsfrågan nyligen diskuterades under regeringens aftonskola framgick klart att alla ministrar är inställda på att göra sin gebit. Samma positiva inställning gäller det nordiska samarbetet.
– När det gäller jämställdhet vill vi att könskonsekvenser beaktas i alla reformer och är en integrerad del i lagstiftningsarbetet. Det kräver i sin tur stöd av alla ministrar och tar tid eftersom det hittills inte gjorts i tillräcklig utsträckning. Det måste även finnas ett klart uppföljningssystem, säger han.
Det finns ännu nordiska gränshinder
Under sina fem månader som minister har Blomqvist träffat de nordiska samarbets- och jämställdhetsministrarna i flera repriser och har på EU-nivå haft personliga möten med kommissionärer och hörts i utskottet för jämställdhetsfrågor i Europaparlamentet.
– Jag har fått en klar uppfattning om mitt arbetsfält och vad uppgifterna innebär och har nu fokus på att förverkliga de skrivningar i regeringsprogrammet som gäller mina förvaltningsområden, säger Blomqvist.
Det är första gången som en minister nu har jämställdhet i sin ministertitel och även det nordiska samarbetet får mer fokus än tidigare. Minister Blomqvist säger att frågorna berör och engagerar människors vardag.
Vi måste kunna göra förbättringar om folk har svårt att studera, idka handel eller identifiera sig i ett annat nordiskt land.
– Många har redan nu kontaktat mig gällande gränshinder mellan de nordiska länderna. Det kan gälla till exempel yrkesbehörigheter eller byggbranschens regelverk, som varierar i de olika länderna och borde harmoniseras.
– Mycket har blivit bättre under åren och Norden är en väldigt integrerad region. Samtidigt måste vi kunna göra förbättringar om folk har svårt att studera, idka handel eller identifiera sig i ett annat nordiskt land, säger Thomas Blomqvist.