Nordiska jurister på Island

Nordiska jurister på Island

Nordiskt juristmöte fungerar som en förening och de jurister som deltar i mötet blir medlemmar i denna förening. Föreningen har i ifrågavarande nordiska länder lokalstyrelser. De ansvarar bl.a. för organiserandet av mötet i det egna landet och planerar tillsammans vilka ämnen som kommer att behandlas på mötena.

I Finland har justitierådet Anja Tulenheimo-Takki varit medlem i lokalstyrelsen sedan 1975 och hon har varit ordförande under åren 1990–2005. Justitierådet Anja Tulenheimo-Takki anser (intervju 16.9.2005) att det har varit ett givande och fint uppdrag att vara medlem och ordförande i lokalstyrelsen och att det har varit en värdefull erfarenhet att lära känna nordiska jurister på mötena och även jurister från andra länders lokalstyrelser. Enligt henne är ett av särdragen i dessa möten att man blir inbjuden till juristers hem i värdlandet. Hon önskar att finländare också i fortsättningen kommer att vara intresserade av nordiskt samarbete.

På Island valdes också medlemmar till lokalstyrelsen. I den nya finska lokalstyrelsen ingår marknadsrättsdomare Anne Ekblom – Wörlund, justitierådet Pauline Koskelo, professor Anne Kumpula, förvaltningsdirektör Olli Muttilainen, professor Kimmo Nuotio, chefsjurist Max Oker-Blom, förvaltningsrådet Olof Olsson, presidenten i Högsta domstolen Leif Sevón, professor Kari S. Tikka och advokat Carita Wallgren.

Juristpriset

På mötets första dag delades det nordiska juristpriset ut till Högsta domstolens president Leif Sevón. I eftermiddagens program ingick det bl.a. EG-domare Allan Rosas´ referat angående tolknings- och tillämpningsproblem i mötet mellan nordisk och internationell juridisk metod. Då kommenterade lagstiftningsråd Markku Helin ett anförande av professorerna Anders Agell (Sverige), Peter Lødrup (Norge) och adj.professor Svend Danielsen (Danmark) gällande nordisk lagharmonisering inom familjerätten och jur.lic econ.dr. Vesa Annola talade om dynamiskt avtal – förändringsmekanismer i bestående avtal.

Grundläggande rättigheter

På mötets andra dag höll advokat Tolle Stabell (Norge) referat angående mänskliga rättigheter och grundrättigheter – alltför snäva gränser för lagstiftaren?” Korreferenten var riksdagsledamot Tuija Brax. Hon ansåg att det ursprungligen har varit lagstiftarens egen vilja att begränsa sin makt genom ratificeringen av internationella konventioner. Enligt Brax vill lagstiftaren respektera mänskliga rättigheter så mycket att den vill binda sina händer helt medvetet. I diskussionen kom det fram olika åsikter. Några ansåg att Europadomstolen har gått längre än lagstiftaren kunde ha tänkt sig och andra tyckte att problemet är tvärtom dvs. att domstolarna inte ens använder Europadomstolens praxis tillräckligt. I Danmark och Norge tycks man vara ganska kritiska angående Europadomstolens inhemska betydelse, medan det i Sverige och Finland anses att det är domstolarnas uppgift att se till att man nationellt verkligen följer konventionens bokstav.

Får domaren yttra sig?

På mötets andra dag fanns det också ett intressant referat angående domarens uttalande om gällande rätt. Referenten var professor, dr.jur. Henrik Zahle (Danmark) och korreferenten justitieråd, fd. advokat Erkki-Juhani Taipale och advokat Ragnhild Noer (Norge). Zahle sade att det är viktigt att domarna får yttra sig även om gällande rätt. På så sätt skall debatten i samhället vara så mångsidig som möjligt. Förstås finns det gränser till exempel angående konkreta fall. Taipale ansåg det vara mycket viktigt att domaren yttrar sig främst i domskäl, som måste vara så tillräckliga att man inte efteråt behöver kommentera ytterligare.

På mötets andra dag hölls även referat angående det offentligas ansvar för felaktig information av bolagsjurist Mikael Aspelin, i vilket debattledare var professor Olli Mäenpää och underreferent var jur.lic. Suvianna Hakalehto-Wainio. Biträdande justitieombudsman Ilkka Rautios referat gällde ekonomisk brottslighet och straffrättens allmänna läror – lönar sig brott och korreferent var professor Per Ole Träskman och debattledare professor Dan Frände.

Det nordiska lagstiftningssamarbetet

På mötets tredje dag ordnades en intressant paneldiskussion gällande frågan har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Referent Börge Dahl (Danmark) ansåg emellertid att det finns fortsatt nordisk nytta i ett nordiskt lagstiftningssamarbete om det sker i överensstämmelse med tidens villkor. Det behövs enligt honom nya målsättningar, pragmatiskt fastlagda uppgifter och ny energi i nordiskt lagstiftningssamarbete. Paneldeltagare rättschefen Annika Brickman (Sverige) hade en mer kritisk inställning gällande nordiskt lagstiftningssamarbete.

Paneldeltagare kanslichef Kirsti Rissanen sade att det nordiska lagstiftningssamarbetet är fortfarande betydelsefullt och att det löpande justerar sin roll med hänsyn bl.a. till utvecklingen i vår omvärld, inte minst EU. Det nordiska lagstiftningssamarbetet har en ideologisk roll dvs. att främja den nordiska lagstiftningens grundläggande gemensamma principer i överensstämmelse med en nordisk värdegemenskap. Enligt henne anses det allmänt bland politiker och medborgare i Norden att vi har en nordisk rättsgemenskap. Detaljer i lagstiftningen kan vara olika, men grunden och strukturerna är likartade. Det nordiska rättssamarbetet kan, om det utnyttjas, bidra till att lagstiftningens kvalitet blir bättre.

Enligt Rissanen har vi fått många goda erfarenheter av nordiskt samarbete när det gäller EU-relaterade frågor och implementeringsfrågor. Hon tog vidare upp att samarbetet kunde vara bättre när det gäller rättspolitiska frågor. Enligt henne kunde man ha ett informellt samarbete när EU:s lagstiftningsprogram utarbetas. Hon ansåg att det behövs lite mera ”ny energi” och politisk input i det pragmatiska nordiska lagstiftningssamarbetet.

Socialt program

Det ordnades också ett mycket trevligt socialt program på mötet. På torsdag kväll ordnade Reykjaviks stad mottagning för alla deltagare i Reykjaviks konstmuseum. På fredag kväll blev de nordiska gästerna inbjudna till middag i isländska juristers hem eller deltog i större middagstillställningar som bl.a. juridiska fakulteten organiserade. På lördag kväll hölls den festliga banketten.

Det var trevligt och intressant att delta i mötet där så många viktiga och aktuella ämnen behandlades och träffa så många nordiska jurister från olika branscher. Nätverksbyggande mellan nordiska jurister är viktigt och i allmänhet är nordiskt samarbete viktigt bland annat på grund av att nordiska idéer och värderingar kan komma bättre fram i olika EU-sammanhang om nordiska länder samarbetar.

Skribenten Laura Ervo är juris doktor, vicehäradshövding, universitetslektor i juridik vid Helsingfors universitet (utbildningsenheten i Vasa, tidsbegränsat)

Skribenten Merva Hämäläinen är jur.kand., LL.M(Eur.) och skriver sin doktorsavhandling gällande Lekmannaelement vid dömande- en komparativ studie vid Helsingfors juridiska fakultet.