Norges Juristforbund – En stark samhällsaktör trots medlemstapp

Magne Skram Hegerberg är generalsekreterare i fackförbundet. Han tillträdde strax innan advokatföreningen vid årsskiftet 2010 bröt sig loss ur förbundet vilket innebar att Juristförbundet tappade runt 2 000 medlemmar.

– Många kände oro inför hur det skulle bli när advokatföreningens kollektiva medlemskap upphörde. Men samtidigt gav det oss en unik möjlighet att bygga upp ett stabilt varumärke som kan göra oss starkare på längre sikt. Juristförbundet är till för alla jurister: advokater, domare, studenter osv. Eftersom vi har ett bredare medlemsunderlag får vi också större genomslags­kraft och kan ge våra medlemmar tillgång till mer kompetens och ett större nätverk. Advokatföreningen riktar ju sig bara till advokater.

Hegerberg konstaterar att det kan ses som en fördel att det blivit lite konkurrens mellan de två förbunden om privatanställda jurister. Förbundet tvingas anstränga sig mer för att locka till sig nya medlemmar.

– Samtidigt innebär det förstås även nackdelar att gå från en monopolsitua­tion. Ett förbund som samlar samtliga yrkesverksamma inom en bransch får större tyngd och kan därmed bättre driva medlemmarnas intressen.

Visst överskott av jurister på arbetsmarknaden

Till skillnad från i Finland blir inte norska juridikstudenter anslutna till fackförbundet genom sina studentorganisationer. Bara ungefär 40 procent av alla studerande är medlemmar.

– Det här är ett av de områden vi vill satsa på. Inom kort hoppas vi kunna nå majoriteten av studenterna och på det sättet ta igen medlemstappet som blev resultatet när advokatföreningen bröt sig ut. Vi måste visa att vi är ett förbund som varken jurister eller advokater klarar sig utan, betonar Hegerberg.

Man kan studera juridik vid något av universiteten i Oslo, Bergen eller Tromsö. Utbildningen är femårig. För närvarande utexamineras det ca 900 jurister per år i Norge.

– Det verkar vara ett visst överskott i förhållande till arbetsmarknadens behov. För tillfället är efterfrågan på jurister lite lägre än tidigare. Yrkesgruppen har fått starkare konkurrens av ekonomer och samhällsvetare. Många kämpar för att hitta kvalificerade jobb. Men att det tar tid att komma in på arbetsmarknaden kan också bero på att de arbetssökande tänker för snävt när det gäller vilka jobb som finns och vilken kompetens dessa jobb kräver, säger Hegerberg.

Juristförbundet ingår i en kommitté som kartlägger det framtida behovet av jurister och juridisk kompetens. Utredningen väntas bli klar inom kort.  

Nordiskt samarbete inspirerar

Ett av Hegerbergs mål som general­sekreterare har varit att öka förbundets synlighet i medierna och lyfta fram dess politiska verksamhet. Bland förbundets aktuella inlägg i samhällsdebatten återfinns ett initiativ för att skydda juristtiteln så att den förbehålls dem med examen i juridik eller rättsvetenskap. Förbundet har även efterlyst ökad juridisk kompetens och rättssäkerhet i kommunerna samt betonat betydelsen av bättre bevissäkring.

– Till våra viktigaste evenemang hör utdelningen av rättssäkerhetspriset. Den årligen återkommande juristdagen då jurister från alla samhällssektorer samlas i norska städer för att ge allmänheten råd i juridiska frågor bidrar också till att lyfta fram juristernas roll i samhället. År 2012 ordnade vi också för första gången Juristkongressen som blev en succé med närmare 500 deltagare, berättar Hegerberg stolt.

Norges och Finlands juristförbund samarbetar genom att ordförandena och generalsekreterarna möts minst en gång per år för att dryfta aktuella frågor. Det viktigaste gemensamma evenemanget är annars det möte varje sommar där medarbetare från de nationella kanslierna utbyter erfarenheter och nätverkar. Det finns även ett samarbetsavtal som reglerar medlemsförmånerna då förbundens medlemmar flyttar från ett nordiskt land till ett annat.

– Vi kan lära oss mycket av varandra. Vi är till exempel väldigt intresserade av att få veta mer om de andra nordiska förbundens strategier för att rekrytera nya medlemmar och hur man kan förbättra medlemsservicen. Det gäller att se till att förbundet hela tiden upplevs som relevant för enskilda medlemmar och att vi förnyar oss i takt med att behoven förändras, säger Hegerberg.

 

 

Ett exempel på en av norska juristförbundets satsningar på att lyfta fram juristrollen är bokprojekt «I law you» – en coffee table-bok som presenterar yrkets utövare med intervjuer och bilder.

 

 

 

 

 

 

Fakta

NORGES JURISTFÖRBUND

  • Norges Juristforbund har idag ca 18 000 medlemmar och ingår i takorganisationen Akademikerne. År 2012 fanns det ca 23 000 yrkesverksamma jurister i Norge.
  • Ungefär hälften av medlemmarna är statsanställda, 42 procent privat- och 8 procent kommunalanställda.
  • Förbundet är organiserat i fem sektioner: statsanställda jurister, kommunanställda jurister, jurister inom privat sektor, juridikstudenter och Norska domarföreningen.
  • Juristförbundet ger ut Juristkontakt som är Norges största juridiska tidskrift.
  • Förbundets hemsida finns på www.juristforbundet.no.