Oavhängigheten som domare tilltalar Gustaf Möller

Denna måndag eftermiddag lotsar mig Gustaf Möller, en av högsta domstolens 19 ledamöter, in i hissen som för oss upp till våningen där hans rymliga arbetsrum med de gröna länstolarna finns. Väggen bakom skrivbordet belamrat av dokument, lagböcker och ordböcker, bekläds av en bokhylla där de bruna mapparna längst uppe är slitna och av äldre datum. Mapparnas antal med handlingar om prejudikat har blivit många, här har Gustaf Möller jobbat sen början av 1990-talet.

I natt kom han hem från den nordiska juristkongressen i Köpenhamn. På årets juristkongress fångades hans intresse bland annat av diskussioner om investeringsskydd och utländska rättsbegrepp i nordiska kontrakt.

Möller värdesätter de nordiska sammanhangen och deltog tidigare även i det nordiska lagsamarbetet.

– Till exempel Finland och Sverige har samma rättstradition vilket är en bra bas för utbyte av erfarenheter.

Antingen filologi eller juridik

Utnämningen till ledamot i högsta domstolen brukar ske i 48–55-årsåldern och ledamöterna brukar vilja ställa sig utanför de politiska partierna. Så också Gustaf Möller.

Att det blev juridik som han satsade år av studiemöda på i ungdomen berodde på att det andra alternativet, filologi och latin uteslöts med motiveringen att han inte ville ha en framtid som lärare.

– Lite av en ärftlighetsbelastning gäller för mig. Min far, farbror och farfar var jurister, tillägger Möller.

På 1960-talet när han studerade var det många som valde studier som ingenjörsstudier och medicin vilka kunde leda till en internationell karriär. På den tiden var juristens yrke oftast knutet vid det egna landet. Sen dess har utvecklingen med bland annat EU-expansionen och globaliseringen förändrat juristens arbetsmöjligheter och Gustaf Möller hör till dem som har många utländska anknytningar i jobbet.

Prejudikatdomstolen

Arbetet vid högsta domstolen präglas av perioder av stress och lugnare veckor. För Möller är det idealiskt att disponera sin tid som han vill bara jobbet blir gjort.

– Jag upplever det som en frihet att kunna jobba en lördag och söndag för att ta ledigt på måndag om det passar mig bättre. Det är dock framför allt oavhängigheten, att självständigt avgöra mål utan att ta emot order eller instruktioner av någon, som gör domaryrket attraktivt.

I högsta domstolen som i första hand är en prejudikatdomstol tas framför allt upp mål som gäller en oklar rättsfråga vars avgörande har betydelse som prejudikat efter att besvärstillstånd beviljats av två eller tre domare. Ett av de nu avhängiga målen är TJ Group-målet som gäller värdepappersmarknadsbrott.

– Lagen måste formuleras allmänt och kan omöjligtvis ge svar i varje enskilt fall som behandlas i domstolarna. Ibland kan avgörandet av högsta domstolen även fungera som incitament till att ändra lagen, förklarar Gustaf Möller.

När högsta domstolen dömer i målet kommer man fram till domen genom att tolka och tillämpa nugällande lag.

Fem ledamöter dömer i allmänhet i mål som beviljats besvärstillstånd, nästa steg är 12 ledamöter vilket är rätt sällsynt och de allra mest svårtolkade eller principiellt särskilt viktiga fallen handläggs någon gång i plenum.

– Omröstningarna är inte alldeles sällsynta. Enhällighet är dock vanligare. Vårt arbete är inte så mycket att gå in på fakta i målet och undersöka om de lägre domstolarnas avgöranden är riktiga utan mer att meddela prejudikat i frågor som inte tidigare klarlagts i rättspraxis. Lagtolkningen och tillämpningen hänger på argumenteringen och tack vare fem domare blir fallet mångsidigt belyst.

Vissa mål kräver mer tid än andra. Så är fallet till exempel om avgörandet av målet anses förutsätta ett utlåtande från Rättsskyddscentralen för hälsovården eller lantmäteristyrelsen.

Gustaf Möller har perspektiv på förfarandet som sträcker sig tillbaka till 1970-talet när han var föredragande vid högsta domstolen. Sen dess har också systemet för beviljandet av tillstånd ändrats.

Skiljeförfarandet

När han 1992 utnämndes till ledamot var han häradshövding vid Toijala domsaga.

– Familjen var i Helsingfors och jag arbetade i Toijala under veckorna vilket fick ett slut när högsta domstolen blev min arbetsplats, berättar Möller.

Hur framtiden gestaltar sig, om något år när han fyllt 68 som är avgångsåldern vid högsta domstolen vet han inte. Säkert är att juridik kommer han att syssla med på ett eller annat sätt också efter pensioneringen.

Eventuellt blir det uppdrag som skiljeman även utomlands. Gustaf Möller har verkat som skiljeman framför allt i internationella tvister och har skrivit en bok och artiklar om skiljemannaförfarandet. Även flera av Gustaf Möllers kollegor förenar tjänsten som ledamot av högsta domstolen med sporadiska åtaganden som skiljedomare. Med sitt nuvarande jobb kan han årligen åta sig skiljeförfaranden endast i mycket begränsad omfattning. Tvister som handläggs i skiljeförfarande härrör sig i allmänhet om kommersiella avtal mellan företag. Utmärkande för förfarandet är att allmänheten inte har tillträde till skiljenämndens sammanträden och ett skiljeförfarande kan bättre än en process vid domstol anpassas efter målets beskaffenhet.

Möllers specialintressen är kontrakträtt, internationell privaträtt och processrätt. Det var just hans intresse för civilprocessrätt som ledde in honom på skiljeförfarandet.

– Som skiljeman i internationella tvister får man stimulerande utländska kontakter och blir insatt i hur man argumenterar i andra kulturer. Men största delen av arbetet sker här hemma, själva sammanträdet kan ta allt från en dag till en vecka. Ett uppdrag som skiljeman förutsätter att man använder sin fritid och åtminstone en del av sin semester för uppdraget, förklarar han.

Intresset för internationella ärenden har motiverat Gustaf Möller att emotta uppdrag som skiljeman i internationella skiljeförfaranden. Tyska var det utländska språk som han tidigare behärskade bäst, men engelskan har han mer behov av i sina åtaganden. Lättast kommer han numera i kontakt med tyskan genom att läsa facklitteratur på tyska och se på tyska tvdeckare och knäppa bort den finska texten.

Under Juristdagarna år 2005 tilldelades Gustaf Möller K.J. Ståhlberg-medaljen. Medaljen tilldelas till en person vars verksamhet har haft märkbar nationell eller internationell betydelse för samhället, juristkåren och rättsvetenskapen.