I Finlands och Skandinaviens rättshistoria intar domböcker, underrätternas och andra rättsinstansernas protokoll, en speciell ställning. De hör till de viktigaste sammanhängande källorna för Finlands historia för 1600-talet. Utöver rättshistoria ger de värdefulla uppgifter bland annat om ekonomisk historia, kulturhistoria, lokalhistoria, socialhistoria och stadshistoria. Bland den stora allmänheten utnyttjas domböckerna flitigt av släktforskare som använder dem i jakten på sina förfäder. Utöver det stora historiska källvärdet har domböckerna ett stort värde som givande underlag för studiet av filologi (tolkning och behandling av äldre texter) och historisk språkvetenskap. Som exempel kan nämnas de etablerade disciplinerna dialektologi och namnforskning men också de nyare disciplinerna historisk pragmatik och historisk sociolingvistik. Materialet är språkvetenskapligt intressant bland annat därför att de skrivare som skrev ner domböckerna mer eller mindre medvetet reflekterade vittnenas muntliga vittnesmål i skriven form, de återgav med andra ord tidens ”autentiska” talspråk. Därför präglas domstolsförhandlingarna av dialogicitet och talad interaktion, vilket har satt sina spår i den kanslispråkliga formen. Vetenskapligt och samhälleligt är det av största vikt att det för landets historia viktiga domboksmaterialet görs tillgängligt för den historiskt inriktade forskningen men också för den intresserade allmänheten i form av metodologiskt och teoretiskt högklassiga källutgåvor.
Min doktorsavhandling är en så kallad filologisk utgåva av Ekenäs stads dombok för åren 1678–1695 med kommentar och register. Med en filologisk utgåva avser jag en källutgåva som fyller filologernas krav på precision, en utgåva som i främsta rummet kan användas som forskningsobjekt av filologer. Denna utpräglade filologiska utgångspunkt utesluter dock inte andra användargrupper, allra minst rättshistoriker. För att nå mitt övergripande mål har jag genomfört två forskningsuppgifter. För det första har jag i band I undersökt originalhandskriften och dess tillkomst på 1600-talet i ett rättsfilologiskt perspektiv. Rättsfilologi har man definierat som ett område inom filologin som arbetar med utgivningen och tolkningen av rättsurkunder. Området ligger i hög grad i skärningspunkten mellan filologi och juridik. För det andra ville jag i band II åstadkomma en filologiskt tillförlitlig utgåva av den renoverade (renskrivna) domboken och ge ut den diplomatariskt (med vetenskaplig noggrannhet), försedd med kritisk apparat.
Den första avdelningen i band I innehåller sex huvudkapitel: 1. Domboken som filologiskt och historiskt vittne, 2. Constitutio textus – från handskrift till utgåva, 3. Handskriften i fokus – texthistoria och diplomatik, 4. Skrivarna i 1600-talets Ekenäs – status, härkomst och identitet, 5. Domboken, skrivarna och paleografin och 6. Slutord. Den andra avdelningen i band I innehåller sju bilagor och sju planscher. Av rättshistoriskt intresse är att jag i bilagorna bland annat presenterar rådstugustämmorna i Ekenäs och målen i stadens dombok under den aktuella perioden. Jag förtecknar också hänvisningarna till Magnus Erikssons stads- och landslag. Planscherna åskådliggör bland annat olika skrivarhänder, sigill och vattenmärken.
Den paleografiska skrivaranalysen visar att den aktuella domboken är skriven av 11 huvudhänder och två bihänder. Av de 11 huvudhänderna har tre kunnat identifieras; därtill har båda bihänderna kunnat identifieras. Det är att märka att de två officiella stadsskrivarna i Ekenäs under den undersökta perioden, Bertil Wulff (1678–1685) och Nils Hindersson (1685–1695), sällan tog hand om renoveringen (renskrivningen) av domböckerna. Eftersom det var fråga om ett mekaniskt arbete, kan man förmoda att renoveringen ombesörjdes av anonyma medhjälpare. På grund av att den renoverade domboken skickades för revision till Åbo hovrätt, grundad 1623 med Finland som jurisdiktionsområde, gjorde man markeringar i domboken också i stadens magistrat och i hovrätten. Dessa senare anteckningar – som berättar om dombokens proveniens och väg från Ekenäs till Åbo – analyseras kort i avhandlingen.
Band II utgörs av en filologisk utgåva av Ekenäs stads dombok för 1678–1695. Band I, som kan ses som en rättsfilologisk kommentar till detta, hjälper läsaren att förstå den utgivna handskriften. Tidigare har det inte förelegat en källpublikation av domboken som skulle fylla vetenskapliga kriterier. Nuförtiden förvaras originalhandskriften i Riksarkivet med signum d 1. Den är dock inte utan luckor eftersom åren 1682–1683, 1685 och 1687 saknas. I utgåvan ingår ytterligare ett handskriftsappendix (ett brev till magistraten insatt i 1684 års dombok) och två exkurser (utdrag ur handlingarna Raseborg och Hattula KO a 7 samt Raseborg II KO a 3 i Riksarkivet) som kompletterar det texthistoriska källäget. Efter utgåvan, appendixet och exkurserna (avdelning I) följer personregister, ortregister, sakregister och målregister (avdelning II). Det är särskilt sak- och målregistren som torde komma rättshistoriker av skilda slag till nytta.
De domböcker som nu offentliggörs härstammar från rådstugurätten i Ekenäs. De renoverade domböckerna avfattades på det lokala planet, varefter de skickades för granskning till hovrätten. De ursprungliga versionerna av protokollen, konceptdomböckerna, har försvunnit för 1600-talets vidkommande. Att koncepten saknas ökar naturligtvis de renoverade domböckernas värde. Inom diplomatiken jämställs en renoverad handling traditionellt med ett original.
Detta är inte första gången delar av Ekenäs stads dombok för 1600-talet ges ut. Redan år 1913 och 1924 gav professorskan Emmy Hultman ut de äldsta delarna av Ekenäs stads dombok, åren 1623–1675 (åren 1635 och 1676–1677 fallerar).1 Eftersom hennes två utgåvor i dag är svåra att få tag på, har jag bearbetat en elektronisk utgåva av dem. Via Internet står de till vars och ens förfogande.2 Det är att påpeka att Hultmans utgåvor i stil med många andra utgåvor gjorda i Finland på 1800- och 1900-talen är föråldrade och inte fyller de krav som den moderna internationella filologin och textkritiken ställer på en fullgod filologisk utgåva. I många avseenden är Hultmans utgåvor dock fortfarande historiskt användbara, vilket är ett tecken på att en välgjord utgåva tål tidens tand.
Den doktorsavhandling som jag här i all korthet har presenterat för den juridiska publiken är den första filologiska utgåvan framlagd som en doktorsavhandling inom nordistiken i Finland. Därtill har man inom den nordiska filologiska forskningen relativt sällan forskat i och gett ut arkivdokument avfattade i Finland under den så kallade äldre nysvenska perioden (1526–1732). Med tanke på den rättsfilologiska och rättshistoriska forskningen vore det att önska att domböcker och andra judiciella handlingar i större utsträckning skulle skåda dagens ljus i form av vetenskapliga källutgåvor, helst som resultat av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan filologer och rättshistoriker.
Skribenten är assistent i nordiska språk vid Institutionen för språk- och översättningsvetenskap vid Tammerfors universitet. Han disputerade den 2 december 2006 på avhandlingen Ekenäs stads dombok 1678–1695. I: Rättsfilologisk studie av en 1600-talshandskrift. II: Filologisk utgåva med kommentar och register.
1 Hultman, Emmy (utg.) (1913),
Ekenäs stads dombok 1623–1660. (Ekenäs-samfundets skrifter I:1.) Helsingfors.
Hultman, Emmy (utg.) (1924),
Ekenäs stads dombok 1661–1675. (Ekenäs-samfundets skrifter I:2.) Helsingfors.
2 Hultman, Emmy (utg.)
(1913–1924/2005),
Ekenäs stads dombok 1623–1675.
Elektronisk utgåva av Harry Lönnroth.
Tampere: Tampere University Press, ePublications – Verkkojulkaisut.
http://tampub.uta.fi/tup/951-44-6392-7.pdf
