D ebattens vågor gick höga när det häromåret stod klart att rörliga polisen, med 80 år på nacken, skulle läggas ned.
– Vi hade inget annat val. Alternativet till en omfattande polisreform skulle på sikt ha varit att uppemot tusen polistjänster försvann, fastslår Niklas Andersson, specialmedarbetare för inrikesminister Päivi Räsänen (kd), när Juristnytt träffar honom i tjänsterummet på inrikesministeriet.
Egentligen skulle vår intervju ha ägt rum tidigare än denna småruggiga vinter-eftermiddag. Men så kom plötsligt ett mail från Niklas Anderssons sekreterare, som meddelade att han dagen därpå skulle åka till Filippinerna.
– Den pingstförsamling i Ekenäs som jag är med i understöder ett projekt med en liten farm och ett modelljordbruk i samhället Merida på ön Leyte, som hårdast drabbades av tyfonen.
– Det var en mycket stark känslomässig upplevelse att komma dit och på plats se förödelsen. Mycket av min tid den vecka jag var där gick åt till att förmedla kontakter mellan de lokala hjälporganisationerna och stora aktörer som FN och Röda korset, sägar Andersson.
Nödvändig reform
Sett i ett sådant ljus, kan så klart de inrikespolitiska problemen i Finland te sig futtiga. Men vårt samtal återvänder till den stora polisreform som nu alltså sjösatts.
Varför behövdes den?
– Under många års tid har polisens budget lappats ihop med tilläggsbudgetar etcetera. I början av den här regeringsperioden insåg vi, att så här kan det inte fortsätta.
– Underskottet är på mer än 60 miljoner euro per år. För att få bort detta har vi skjutit till 30 miljoner från statskassan och räknar med att tjäna in 30 miljoner på omstruktureringen.
– I år skjuter staten till 12 miljoner euro och år 2017 ska detta vara genomfört fullt ut, berättar Niklas Andersson.
Polisreformen förbereddes av den så kallad PORA III -gruppen, under ledning av polisavdelningens chef Kauko Altomaa.
Delar av reformen har inrikesminister Päivä Räsänen kunnat få igenom som rena ministerbeslut.
– Och i andra fall, som till exempel rörande rörliga polisen, har vi fått igenom förslaget genom parlamentarisk majoritet, förklarar Andersson.
Nedläggningen av rörliga polisen väntas ge 6,5 miljoner euro i besparing.
– Vi har haft två parallella organisationer i samma distrikt, men med egna kontor och verksamhetspunkter. Polismännen ute på fältet kommer att fortsätta med samma uppgifter, men genom en sammanslagning med befintliga polismyndigheter spar vi såväl på fastigheter som administration.
En annan stor förändring från första januari i år är, att Finland fått 11 istället för 24 polisdistrikt.
– Även här gör vi stora administrativa vinster. Vi räknar med att denna del av reformen ska spara 8,5 miljoner euro, sägar Andersson.
Stärker svenskan
Enligt honom stärker den här organisationsreformen svenska språkets ställning.
– Rent tekniskt är det så. Vissa helt finskspråkiga distrikt faller från första januari i år inom de nya distrikten. Ett exempel på detta är Vasa i Österbotten.
Men vad händer då med svenskan inom centralkriminalpolisen, där antalet verksamhetspunkter minskas?
– Där har minister Räsänen exempelvis sett till att Mariehamn kommer att finnas kvar. Det är en internationell miljö med mycket sjöfart och där är det viktigt att svenskan behålls.
– CKP är ändå en nationell organisation som i sin helhet fungerar på två språk och språkkraven gäller alla som rekryteras. Därför påverkas inte svenskan av hur många verksamhetspunkterna är.
Ett uttalat mål från polisstyrelsens sida är, att det i den nya organisationen ska ges bättre förutsättningar att exempelvis studera svenska.
– Det är upp till den lokala huvudpolisstationen, alltså distriktets administrativa centrum, att sköta den här frågan. En tanke är att ge möjlighet till svenskstudier på arbetstid, förklarar Andersson.
Kommer denna möjlighet i så fall också gälla exempelvis polischefer och andra grupper vars utbildning faller inom Finlands Juristförbunds domäner?
– Ja, det utgår jag från.
Redan före utgången av år 2014 ska regeringen till riksdagen inkomma med en redogörelse för hur implimenteringen av polisreformen lyckats i praktiken.
– Det är naturligtvis mycket viktigt att utfallet av en sådan här stor reform redovisas, fastslår Andersson.
När specialmedarbetare Andersson utanför tjänsten har kontakt med polisen, väljer han då att tala svenska eller finska?
– Svenska. Men jag har haft väldigt litet med polisen att göra som privatperson, kanske har det någon gång handlat om blåsprov.
– Däremot besökte jag nyligen i tjänsten polisen i Raseborg. Det talar utmärkt svenska!
VEM
Niklas andersson
- 35 år
- Skogsbruksingenjör, Yrkeshögskolan Sydväst, 2000 Officersexamen, Försvarshögskolan, 2003
- Politisk sekreterare, Kristdemokraterna i Finland, 2008–2011, specialmedarbetare för inrikesminister Päivi Räsänen, 2011 till dags dato.
