Prioritera samarbete – inte risker

Det är med ett skinande vitt leende och en aura av energi som hon kommer susande emot mig i den fräscha nyrenoverade aulan vid Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa.

– Jag är nog ganska pratglad och positiv som person. Men jag är krävande både mot mig själv och min omgivning. Mina studenter uppfattar mig nog som någon som gärna debatterar och provocerar lite. Jag har en nära relation till dem och involverar dem ofta i undervisningen. Jag vill få dem att tänka själva.

Att tänka själv är något som hon också efterlyser vid upprättandet av licensavtal.

– Det går att skriva sådana avtal som parterna har nytta av, som inte är oerhört detaljerade i syfte att begränsa de egna riskerna. Licensavtal är oftast långvariga samarbetsavtal. Då ska man inte koncentrera sig för mycket på riskerna, utan mer på hur man når det gemensamma målet.

Sund-Norrgård disputerar i maj med doktorsavhandlingen "Lojalitet i licensavtal" vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet. Den allmänna avtalsrätten har blivit modernare och lojalitetsprincipen har fått en allt större betydelse. Men immaterialrätten med sina licensavtal gällande nyttjanderätten för varumärken och patent ligger efter.

– Lojalitetsprincipen innebär att du ska agera enligt "affärsvett och etikett". Det handlar till exempel om att informera, ta kontakt, diskutera och omförhandla. Den nordiska immaterialrättsliga doktrinen fokuserar på riskfördelning också i situationer där den borde poängtera samarbete och lojalitet. Varför ska licensavtal och andra immaterialrättsavtal skilja sig från andra långvariga avtal?

Spara tid och pengar

Långa och krångliga licensavtalstexter där du garderar dig mot alla möjliga risker är ofta onödiga:

– Om du litar på din avtalspart behöver du inte alla klausuler. Upprätta i stället sådana avtal som faktiskt behövs, som möjliggör en öppen relation som kan fortgå länge. Det sparar både tid och pengar.

– Om någon av avtalsparterna blir ledsen eller arg på den andra parten är inte den bästa lösningen att fundera på om man kan säga upp avtalet. Istället kan man ta upp telefonluren och ringa och diskutera. Man behöver inte ge upp direkt när svårigheter uppstår. Det är mer som ett äktenskap – man måste jobba lite på relationen för att nå sina mål.

Sund-Norrgård hoppas att advokater och andra jurister ska ha nytta av hennes bok i sitt dagliga arbete.

– Jag önskar de skulle beakta den verkliga situationen då de upprättar avtal så att parterna har reell nytta av avtalet. Jag efterlyser en större medvetenhet om parternas önskningar, syften och mål med avtalet. I dagsläget kan avtalsskrivandet bli lite schematiskt ibland.

Utbildar tvåspråkiga jurister

Vid sidan av forskningen undervisar Sund-Norrgård bland annat i avtalsrätt och immaterialrätt vid den juridiska utbildningen i Vasa, som tar in 24 nya studeranden varje år – tolv svenska och tolv finska. Sedan hösten 2010 kan hela juris magisterutbildningen avläggas i Vasa. Vasa stad, Korsholms kommun, Österbottens förbund och flera lokala finlandssvenska fonder finansierar delvis verksamheten.

– Utan de här pengarna skulle vi inte ha verksamhet här i den omfattning som vi har. Som tur upplever man det som mycket viktigt att ha kvar utbildningen här i nejden. Vi värnar om att hålla tvåspråkigheten levande.

För tillfället deltar juristutbildningen i Vasa i ett MAK-pilotprojekt som ger studerandena en tvåspråkig utbildning, där en tredjedel av studiepoängen avläggs på det andra inhemska språket. Studerandena skriver bland annat föreläsningsförhör på det andra inhemska.

– Studerandena verkar nöjda och vågar använda det andra språket. Vårt mål är att få fler tvåspråkiga jurister, för de behövs.

Hade gärna blivit idrottsproffs

Den juridiska utbildningen i Vasa tog emot sina första studenter år 1991. Sund-Norrgård var en av dem. Men det var nära att hon i stället försökte satsa på en karriär som professionell idrottsman.

– Min gren var mångkamp, det vill säga sjukamp. Jag var bra i junioråren, men det räckte inte ända fram.

I dag fungerar hon som tränare för en barngrupp.

– Tidigare tränade jag 17-åriga pojkar. Det är roligt att lära ut kunskaperna. Själv tränar jag numera bara i motionssyfte.

Sund-Norrgård känner att hon är på rätt ställe i livet och trivs utmärkt vid juridiska utbildningen i Vasa.

– Jag gör inte längre fem års och tio års planer. Min närmaste plan nu är att disputera. Jag är nöjd så här – sen får man se. Jag strävar efter att leva i nuet.

 

Petra Sund-Norrgård

• Född: 22 augusti 1972
• Familj: Gift med Marcus (jur.dr), barnen Isac, 7 år, och Siri, 5 år
• Aktuell med: Doktorsavhandlingen "Lojalitet i licensavtal". Disputationen sker fysiskt i Vasa med videosändning till Helsingfors.
• Utbildning: Juris licentiat 2003, Helsingfors universitet Advokatexamen 2000, Finlands Advokatförbund (Utträde 2001) Vicehäradshövding 1998, Korsholms tingsrätt Juris kandidat 1996, Helsingfors universitet
• Karriär: Svenska handelshög-skolan i Vasa, överassistent i handelsrätt 2001–2009 Advokatbyrå Roschier-Holmberg & Waselius Ab (nuvarande Advokatbyrå Roschier), biträdande jurist 1996–2001 (advokat 2000–2001). Max Planck Institutet i München, forskningssamarbete med dr Annette Kur, våren 2001 Korsholms tingsrätt, auskultering 1997–1998