Svenska Yle gjorde tidigare i år en utredning om myndigheters arbete med att översätta texter från finska till svenska. I Yles jämförelse klarade Institutet för hälsa och välfärd THL sig sämst. Maria Kuronen, publikationschef vid THL, förstår kritiken.
– Vi har problem med att översatta information från finska till svenska. Den finska versionen av texten blir oftast klar några minuter före deadline och därför blir den svenska versionen försenad, säger hon.
Vi har problem med att översatta information från finska till svenska.
Enligt Kuronen har THL konkurrensutsatt översättningsarbetet och ingått ett kontrakt med en översättningsbyrå.
– Men byrån har haft svårigheter med att leverera texter inom önskad tidtabell. Det här beror delvis på att det råder en allmän brist på svenskspråkiga översättare, säger hon.
Kuronen anser att arbetet fungerade ganska bra fram till pandemins utbrott.
– Behovet att ge ut information som är riktad till medborgarna har ökat avsevärt sedan pandemin bröt ut, säger hon.
Svagare kunskaper i svenska
Corinna Tammenmaa, enhetschef vid justitieministeriet, säger att myndigheter måste informera allmänheten på finska och svenska när det gäller information med betydelse för individers liv, säkerhet och egendom.
Tammenmaa tillägger att enligt Språkbarometern, en undersökning som utförs i samarbete mellan justitieministeriet, Svenska kulturfonden och Finlands Kommunförbund, har myndigheternas förmåga att betjäna landets medborgare på svenska försämrats genom åren.
– Svenskspråkiga är betydligt mer missnöjda än finskspråkiga med myndigheternas förmåga att betjäna på svenska.
Svenskspråkiga är betydligt mer missnöjda än finskspråkiga med myndigheternas förmåga att betjäna på svenska.
Justitieombudsmannen anser att några myndigheter inte har fullföljt sin skyldighet att också informera allmänheten på svenska.
– Däremot finns det myndigheter där all information publiceras på båda språken, såsom till exempel justitieministeriet.
Enligt Tammenmaa har många myndigheter lyckats bra med att ge information på båda språken under pandemin, trots att den har försvårat arbetet med översättning för somliga.
– Ett kaotiskt läge uppstod i början av pandemin, men många myndigheter förbättrade snabbt sin verksamhet i det här avseendet, säger hon.
Liksom Maria Kuronen anser Tammenmaa att mängden information som berör allmänheten har ökat massvis under de senaste åren.
– Därför måste översättare fundera noga vad som är kärnan i myndighetstexten, vilken information som berör medborgarna mest.
Andra uppgifter än översättning
Måns Enqvist är polisinspektör vid Polisstyrelsen. Han understryker att myndighetens information ges ut på både finska och svenska.
– Det är en grundpelare i vår verksamhet.
Enqvist tillägger att polisen i landets regioner ändå agerar olika beroende på de lokala språkförhållandena.
– Om en person grips i till exempel Seinäjoki ges inte nödvändigtvis någon information om ärendet till allmänheten på svenska.
Coronapandemin påverkade THL:s arbete avsevärt, men inte polisens. Detta trots att också Polisstyrelsen använder sig av utomstående översättare.
Styrelsens svenskspråkiga personal har andra uppgifter än att översätta texter.
– Styrelsens svenskspråkiga personal har andra uppgifter än att översätta texter.
Enqvist säger att personerna som skriver pressmeddelanden är kunniga inom sitt substansområde men de har inte alltid de språkkunskaper som krävs för att översätta informationen till svenska.
– Informationen som vi publicerar måste vara korrekt och är stundvis brådskande. Den publiceras samtidigt på båda finska och svenska, säger Måns Enqvist.
