Coronapandemin har påverkat relationen mellan riket och Åland negativt. Också svagare kunskaper i svenska vid riksmyndigheterna anses vara en bakomliggande orsak.
Ålands social- och hälsovårdsminister, Annette Holmberg-Jansson, säger att fler riksmyndigheter har kontaktat landskapet under pandemin än tidigare.
– Man vill höra vår åsikt gällande olika lagförslag. Men det material som vi får på svenska är ofta bristfälligt och det är svårt att skapa sig en helhet över lagförslaget.
Det material som vi får på svenska är ofta bristfälligt och det är svårt att skapa sig en helhet över lagförslaget.
Landskapsregeringens tjänstemän ansvarar för kommunikationen med rikets myndigheter. Men minister Holmberg-Jansson känner ändå till bristerna.
– I 38 § i självstyrelselagen står det att all kommunikation mellan riket och landskapets myndigheter ska ske på svenska. Ändå tar flera myndigheter kontakt med oss på finska.
Flera myndigheter tar kontakt med oss på finska.
Svagare kunskaper i svenska
John Eriksson är förvaltningschef vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. Han håller med Holmberg-Jansson om att kommunikationen mellan landskapet och riket kunde vara bättre. Eriksson kontaktar myndigheterna i riket flera gånger i veckan.
– Upprepade brister förekommer i kommunikationen och läget har försämrats ytterligare under coronaepidemin. Dessutom har kunskaperna i svenska vid riksmyndigheterna försvagats under de senaste årtiondena, anser Eriksson.
Kunskaperna i svenska vid riksmyndigheterna har försvagats under de senaste årtiondena.
Han säger att Ålands landskapsregering ungefär 30 gånger formellt påpekat att riksmyndigheterna inte följt språkkravet i 38 § i självstyrelselagen för Åland under det senaste året.
– De har inte heller haft samråd med Ålands landskapsregering i väsentliga frågor så som gränsrestriktionerna.
Samarbetet löper emellertid bra
Peter Lindbäck är landshövding på Åland. Han förstår landskapsregeringens kritik och är inte heller överraskad.
– Det sker lätt att de statstjänstemän som inte är insatta i Ålands självstyrelse och landskapets garanterade svenskspråkighet, endast ser Åland som ett litet landskap. Åland har 30 000 invånare vilket är ungefär lika många personer som i en stadsdel i Helsingfors. Då blir resultatet att man alltför ofta förbiser språkbestämmelserna.
För de statstjänstemän som inte är insatta i Ålands självstyrelse, sker det lätt att de endast ser Åland som ett litet landskap.
Lindbäck tillägger att i och med Finlands inträde i Europeiska unionen skedde en förändring i attityden till svenskan hos somliga riksmyndigheter.
– Efter åren 1992–93 tycker jag att fokus hos tjänstemännen vid ministerierna har varit att behärska de stora språken i EU: tyska, franska, spanska. Svenskans betydelse har minskat.
Trots försvagade kunskaper i svenska och ytligare kännedom om Åland överlag tycker Lindbäck att samarbetet mellan landskapet och exempelvis justitieministeriet, men också samarbetet med finansministeriet, löper bra.
– Men för många tjänstemän och politiker på fastlandet är Åland främmande. Landskapet har ett självständigt politiskt liv.
Det är få politiker på fastlandet som vill arbeta med frågor som rör Åland eftersom de inte kan vinna röster i landskapet.
– Det är få politiker på fastlandet som vill arbeta med frågor som rör Åland eftersom de inte kan vinna röster i landskapet, tror Peter Lindbäck.
Hur kan förändring ske?
Holmberg-Jansson anser att Åland måste bli bättre på att informera riksmyndigheterna att kommunikationen med de åländska myndigheterna ska ske på svenska.
– Åland är inte en kommun i Finland utan ett självstyrt område. Åland och självstyrelselagen kan kännas främmande för många som inte har arbetat med ärenden som berör landskapet.
Åland firar 100 år av självstyrelse i år. Annette Holmberg-Jansson tycker att kampanjer om landskapet och självstyrelsens tillkomst kunde ingå i firandet.
– Genom kampanjer kan man sprida kunskap om Ålands självstyrelse bland befolkningen i riket, säger hon.
John Eriksson konstaterar att självstyrelselagen för Åland är kärnan i självstyrelsen. Han upplever att språkfrågan kommer att vara en stor utmaning också i framtiden.
– Min förhoppning är att förbättringar görs och att fungerande samverkansformer mellan Åland och Finland skapas, säger John Eriksson.
