Text: Sören Nilsson
Helsingfors håller i snabb takt på att bli ett allt viktigare centrum för internationellt skiljeförfarande.
– Svenskar och finländare har en benägenhet att göra saker litet enklare och rakare och det är en konkurrensfördel, fastslår advokat Bo G H Nilsson, rikssvensk medlem av styrelsen för Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut.
Institutet skapades redan 1911 och har sedan 1919 verkat som en oberoende enhet inom Centralhandelskammaren i Helsingfors.
Från juni 2013 gäller nya regler vilka bl a stipulerar att styrelsen ska ha en internationell sammansättning.
– Av 80 mål i fjol hade 25 procent minst en icke-finländsk part. Sju av våra 15 styrelseledamöter är utländska, berättar t f generalsekreterare Anne Horttanainen för Juristnytt.
Bo G H Nilsson vid Advokatfirman Lindahl i Stockholm är ett i dessa sammanhang känt namn. Av hans hittills över 300 mål handlar lejonparten om skiljeförfarande, såväl inhemskt som internationellt och både i rollen som ombud och skiljeman.
– Att jag erbjöds att tala vid Helsinki International Arbitration Day i juni i år kan kanske ha ett samband med att jag är skiljedomsinstutets enda nordiska styrelseledamot, säger han och berömmer arrangemanget.
Bo G H Nilsson föredrag rörde nordiskt skiljeförfarande på 2000-talet och Juristnytts första fråga blir om det finns några större skillnader de nordiska länderna emellan.
– Ja, åtminstone på en punkt. Sverige och Finland har domstolsorganisationer som är litet mindre väl anpassade till näringslivets behov.
– I exempelvis Danmark har du en särskild sjö- och handelsdomstol, lyder svaret.
Skiljeförfarande förekommer företrädesvis inom affärslivet och till fördelarna brukar räknas att det är snabbt och konfidentiellt.
Advokat Nilsson lyfter fram ytterligare en aspekt:
– En nationell dom i Finland eller Sverige kan utan problem verkställas inom exempelvis EU. Men försök göra det i Ryssland eller Kina…
– Lyckligtvis finns New York-konventionen från 1958, som de flesta länder skrivit under och vilken ger en exekutionsmöjlighet vid skiljedom.
Markering
Att Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut i Helsingfors sedan i fjol har en internationellt sammansatt styrelse, är enligt Bo G H Nilsson en tydlig markering.
– Genom att ha ett antal experter inom skiljedomsjuridik från olika länder talar man ju helt enkelt, så att säga, för sin vara.
– Vi utländska jurister medverkar ju inte i rent finländska mål. Men vad gäller de internationella målen har vi lång erfarenhet och inte minst stor personkännedom som kan vara till nytta.
Skiljedomsinstitutet vid Stockholms handelskammare var före Helsingfors med en sådan här internationell styrelse. Och redan på 70-talet slöts en överenskommelse om att neutrala Stockholm och dess regelverk skulle rekommenderas vid tvister av American Arbitration Association och den sovjetiska handelskammaren.
– Det ledde till en kunskapsuppbyggnad som man fortfarande har stor nytta av, förklarar advokat Nilsson, som har kunskaper i ryska.
Har Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut i Helsingfors någon nytta av landets närhet till stormakten i öster?
– Absolut! Man har ju en mer omfattande och djupare erfarenhet av länderna i tidigare Sovjetunionen än vad många andra har och det är rimligen en konkurrensfördel för de finländska kollegorna, påpekar Bo G H Nilsson.
Går det då att tala om en nordisk – eller kanske svensk och finländsk – tillvägagångsmodell vid skiljeförfarande?
– Jag skulle säga att vi ligger litet mitt emellan de anglo-saxiska länderna och Kontinentaleuropa i synen på hur man ska driva processer.
– Jag tror också man kan påstå att vi har en benägenhet att göra saker litet enklare och rakare än vad man kanske gör på många andra håll.
Internationalisering
Bo G H Nilsson pekar på internationaliseringen som den mest markanta utvecklingen inom skiljeförfarande detta sekel.
– Det är logiskt och bra och vi har en hel del att lära av hur utländska byråer jobbar. De anglo-saxiska länderna har exempelvis varit först ute med ny teknik, såväl IT som vad gäller presentationer.
Hur är det då med kostnadseffektiviteten. Kan man bli bättre på det i Finland och Sverige?
– Ofta är det ganska måttliga värden inblandade i ett kontraktsförhållande och då kan det vara förnuftigt att hänvisa till de regler för förenklat förfarande som finns såväl i Stockholm som Helsingfors.
Att sistnämnda stads betydelse kommer fortsätta växa, betvivlar inte rikssvenske styrelseledamoten Bo G H Nilsson.
– I Helsingfors finns en tydlig ambition att etablera sig än mer på den internationella arenan och jag är övertygad om att det kommer att lyckas!
Bo G H Nilsson
- Född 1950.
- Utbildning: Fil kand i ryska, nationalekonomi och företagsekonomi 1973, jur kand 1975.
- Arbetsplats: Advokatfirman Lindahl, Stockholm.
- Karriär: Notarie 1975–77, fiskal Svea Hovrätt 77–79, Wetter & Wetter Advokatbyrå 79–82, Rydin Carlsten Advokatbyrå 83–2008, Advokatfirman Lindahl 2009 till dags dato.
- Familj: Hustru och vuxen dotter.
- Hobbies: Segling samt är en ”dålig golfspelare”.
- Senast lästa bok: ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman.
