Det nordiska samarbetet har varit och är även idag av stor betydelse på många olika områden i vårt samhälle, så även bland juris studeranden. Allteftersom avstånden krympt och världen således blivit mindre har samarbetet visserligen ökat också mellan juris studeranden utanför Norden, men det har inte minskat intresset för det inomnordiska. Både Codex, Pykälä, Lex och Artikla har en lång tradition av nordiskt samarbete, vilken jag i det följande kort skall redogöra för. De tidigaste kontakterna mellan studenter i Norden ägde rum redan under 1800-talet, men det var vid förra sekelskiftet som rent juridiska sammankomster började ordnas. Detta kan ses som en direkt följd av att juridiska ämnesföreningar vid samma tid börjat uppstå vid sidan om nationerna. Sammankomsterna benämndes till en början Juriststämmor, och i dessa deltog både professorer och studenter. Under 1900-talets tre första decennier ordnades ett flertal stämmor med allt tätare intervall och allt fler deltagare, men så kom något emellan som kom kontakten att nästan helt avstanna för flera år – Andra Världskriget. Efter kriget, i medlet av 1940-talet, inleddes en ny tradition som kom att bli grundstenen för det framtida nordiska samarbetet. De juridiska studentföreningarna började bjuda representanter från de andra föreningarna till sina årliga baler. Redan tidigare hade detta visserligen skett, men då huvudsakligen på en nationell nivå. I början var det främst de skandinaviska länderna som besökte varandra, men från och med 1960-talet började alla de nordiska länderna skicka representanter. Ungefär samtidigt började man diskutera möjligheterna att öppna dessa tillställningar för föreningarnas alla medlemmar och på så vis öka deltagarantalet. Tidigare hade deltagandet varit förbehållit styrelserepresentanter. På den första ”öppna” nordiska veckan, som Codex stod värd för, deltog drygt 30 gäster från hela Norden. Den fyra dagar långa ”nordiska veckan” blev en succé, och de övriga föreningarna var inte sena att ta efter. Att visiten förlängts till att räcka flera dagar var inte då längre något nytt; i ett tidigt skede hade man märk att en kvälls festligheter inte ville räcka till för umgänget och olika slags program hade därför ordnats även dagarna före själva årsfesten. Konceptet har sedan dess varit rätt oförändrat: exkursioner och föreläsningar på dagarna, friare samvaro och festligheter på kvällarna, med årsfesten som höjdpunkt. Förutom att erbjuda studeranden möjligheter att knyta kontakter och vänskapsband och bekanta sig med aktuella juridiska frågor och de övriga ländernas lagstiftning har de nordiska veckorna också blivit en möjlighet för föreningarna att visa upp sig själva, sin hemstad och studentlivet i den. Juriststämmor ordnades också efter krigstiden, men deras betydelse började småningom minska allteftersom de nordiska veckorna vann mark. Dessa däremot växte till sin omfattning så, att ett samarbetsorgan snart behövdes. I början av 1990-talet bildades därför det Nordiska Sekretariatet av 14 juridiska studentföreningar, av vilka vissa dock senare lämnat samarbetet av olika orsaker. Varje medlemsförening ordnar en nordisk vecka i samband med sin årsfest, till vilken gäster från de andra föreningarna inbjuds. Dessutom ordnas två gånger per år ett medlemsmöte, där olika frågor kring samarbetet diskuteras. Föreningarna representeras i Sekretariatet av sin internationella sekreterare. De fyra finska medlemsföreningarna har varit både välrepresenterade på nordiska veckor och starka aktörer inom Sekretariatet, då två av de tre senaste presidenterna för Sekretariatet varit från Finland. På sistone har föreningarna också närmat sig varandra på ordförandenivå, även om det samarbetet inte ännu nått samma intensitet som Sekretariatet. Ett annat evenemang med gamla anor är Culpa Cup, som kan sägas ha sitt ursprung i en fotbollsturnering som ordnades i samband med en Juriststämma på 1930-talet. I dag kan Culpa Cup till formatet liknas vid en ”mini-nordisk vecka”, vars grande finale dock ännu är en fotbollsmatch där en eftertraktad vandringspokal står på spel. Värdskapet cirkulerar årligen mellan Sekretariatets medlemsföreningar, och i sommar är det Lex som står i tur. För Juristklubben Codex har kontakten med de svenska föreningarna av naturliga skäl varit särskilt viktig, vilket lett till att dessa samarbetat också utanför Sekretariatets ramar. Sedan 1980-talets slut har Codex därför varje år ordnat en sammankomst som under årens lopp kallats antingen Folkbanquetten eller Östersjökongressen, beroende på om det arrangerats tillsammans med Juridiska Föreningen i Stockholm eller Uppsala. Det nordiska samarbetet i sin nuvarande form befinner sig i ett brytningsskede. Den traditionella nordiska veckans koncept har ifrågasatts på flera håll och som en följd är nya (delvis parallella) former av interaktion under planering. Knäckfrågan gäller huruvida det är rättsvetenskapen eller socialt nätverkande och studentikosa inslag som skall ges företräde. Förhoppningsvis utesluter inte det ena det andra, utan en lämplig balans kan hittas också i framtiden. Brist på vilja att upprätthålla någon form av samarbete, hur det än må te sig, lär det däremot inte finnas. Det nordiska samarbetet är djupt rotat, och det i en näringsrik mylla.
Maria Nyberg Ordförande, Juristklubben Codex r.f.
