Helsingfors universitets prorektor Thomas Wilhelmsson som är professor i civil- och handelsrätt tar emot oss på juridiska institutionen i Porthanias fjärde våning. Hälften av arbetstiden går åt här och den andra hälften vid arbetsbordet i rektoratet. – Jag springer av och an mellan arbetsrummen, det skulle nog inte lyckas om inte fakulteten låg så nära förvaltningen, skrattar Wilhelmsson.
Wilhelmsson utsågs till prorektor 1998. Tillsammans med rektorn och tre andra prorektorer leder han den näst största organisationen inom Finlands offentliga förvaltning. Organisationen har 8000 arbetstagare, 40000 studerande, omkring hundra byggnader som skall förvaltas och en årsbudget på 500 miljoner euro.
– När jag träffar personer som har studerat för trettio år sedan märker jag att de har samma uppfattning om universitetet idag som under deras studietid. Men det här är en helt annan värld nuförtiden. Universitetet är en snabb och dynamisk organisation där rektorn kan jämföras med en verkställande direktör. Han drar upp linjerna för organisationens verksamhet och fattar strategiska beslut som även prorektorerna är med om.
Samarbete världen över
Varje medlem i rektoratet har sitt eget gebit att sköta. Wilhelmsson ansvarar för universitetets internationella relationer, för personalpolitik och tvåspråkighetsfrågor.
– Under några få årtionden har det skett en explosionsartad förändring i de internationella relationerna och samtidigt har nivån på universitetet stigit. Vi är ett universitet på toppnivå som andra universitet vill samarbeta med. Vi har olika slags samarbetsavtal med omkring femhundra universitet. Studentutbytet har ökat dramatiskt. I början av 1990-talet hade vi årligen ett tiotal studerande som åkte utomlands. Idag har vi omkring tusen. Likaledes tar vi emot tusen studerande per år från olika håll i världen; vi har hundratals studerande från Italien, Spanien och Frankrike. Det finns många i Europa som vill studera vid Helsingfors universitet. Utöver studentutbytet har vi över tusen utländska studerande som avlägger hela examen hos oss. De kommer främst från Kina, Ryssland och Estland, men vi har även studerande från Västeuropa och Amerika.
– Här hemma är vi emellertid alltför nationellt betonade: av femhundra professorer är bara omkring femton utländska, vilket är alldeles för lite för ett toppuniversitet. Min kungstanke har därför varit en så kallad internationalisering på hemmaplan, med andra ord att verksamheten här hemma vid Helsingfors universitet skall blir mer internationell.
Internationell uppskattning
Helsingfors universitet är ett flaggskepp för den finländska universitetsvärlden, och olika länders ministrar och delegationer vill gärna besöka universitetet. Enligt Wilhelmsson består prorektorns uppgifter i överraskande hög grad av representation.
– Den allmänna forsknings- och innovationspolitiken är på hög nivå i Finland, den satsar vi mycket på. Helsingfors universitet får besök från runt om i världen av personer som bland annat vill bekanta sig med hur politiken sköts hos oss.
Även universitetet har tagit del av skörden från den internationella Pisa-undersökningen, som gjorde det finska grundskolesystemet världsbekant.
Så gott som alltid då personer från utlandet besökt finska skolor har de även velat bekanta sig med den beteendevetenskapliga fakulteten och med hur vi utbildar lärare, berättar Wilhelmsson, för att nämna exempel på vad besökare är intresserade av.
Wilhelmsson har förargat sig över att Finlands universitetsväsen i den senaste tidens offentliga debatt har ansetts vara på dålig nivå.
Oxfords universitet gjorde en ingående utredning som låg till grund då förbundet för europeiska forskningsuniversitet grundades. De tolv bästa universiteten fick gå med. Enligt de här utredningarna är Helsingfors universitet det femte bästa forskaruniversitetet i Europa. Det är vilseledande och till och med förolämpande att påstå att vi saknar toppuniversitet. Nyligen fick vi även beröm från Europeiska kommissionen. Kommissionen rankade de tjugo bästa universiteten med mest studentutbyte från andra EU-länder, och även Helsingfors universitet kom med bland dem. Helsingfors universitet är ett starkt varumärke på den akademiska marknaden.
Enligt Wilhelmsson är det större press i den riktningen att man blir tvungen att artigt tacka nej till samarbete.
Vi har ofta besök av utländska delegationer som gärna vill ingå samarbetsavtal med oss, men vår politik är att ingå avtal bara med toppuniversitet.
Forskningen tar sikte på Europa
Prorektorn blir varm om hjärtat när vi börjar prata om forskning. Wilhelmsson är ledare för en forskarskola och handleder blivande doktorer.
– Jag har knappt någon grundundervisning alls och därför har jag vid sidan om prorektorsarbetet även tid för forskning.
Under den senaste tiden har Wilhelmsson intresserat sig för den europeiska integrationen och harmoniseringen av civilrätten i Europa. Han har aktivt tagit del i den europeiska debatten och under de senaste åren har den största delen av hans litterära produktion publicerats utomlands. Just nu händer det väldigt mycket i Europa. Tyngdpunkten i juridiken håller på många områden på att förskjutas från nationell till europeisk nivå.
Den färskaste nyheten på forskningsfronten är att Finlands Akademi beviljat ett sexårigt spetsforskarstipendium för Kaarlo Tuoris och Thomas Wilhelmssons grupp. Wilhelmsson är mycket nöjd över statusen som spetsforskningsenhet. Bland spetsforskningsenheterna finns inte så många representanter för humanistisk-samhällsvetenskapliga områden: av Finlands omkring fyrtio spetsforskningsenheter verkar cirka trettio inom det naturvetenskapliga området, och gallringen bland enheterna som utses till spetsforskningsenheter är verkligen hård.
Till Tuoris och Wilhelmssons forskargrupp hör 27 forskare från Helsingfors universitet samt andra inhemska och utländska universitet, bland andra Strassburg och Bamberg. Spetsforskningsenhetens grundtanke är att undersöka och tolka den juridiska förändring som pågår i Europa ur en juridisk-teoretisk och samhällelig synvinkel.
– EU-rätten har utvidgats och det skrivs mycket om den, men ändå på en ganska ytlig nivå. Det finns ganska lite djupare resonemang om vad förändringen innebär för hela juridiken och det sätt på vilket vi uppfattar rättens uppgifter och sätt att verka. Om vi ser på juridikens självförståelse under de två senaste århundradena så har rätten varit mycket starkt kopplad till staten. Rätt är något som regleras av staten och som verkar inom ramen för en viss nationalstat. Staten garanterar att rätten följs och bestraffar om den inte följs. Stat och juridik har varit fast sammankopplade med varandra, vilket även har avspeglats i den traditionella rättsteorin.
– Idag är situationen är en annan. Vi har en struktur med flera nivåer. EU är ingen stat i traditionell bemärkelse, men den har klart statliga drag. Historiskt har vi en ny konstruktion, någonstans på gränsen mellan en stat och ett internationellt system. Det innebär att tanken om en monolitisk struktur i juridiken splittras till en helhet med flera skikt, med normer från olika nivåer och med aktörer på flera nivåer. Allt detta bör vi få kontroll över teoretiskt: vad det betyder för det juridiska tänkandet och den juridiska metodologin.Forskningsprojektet startar i början av 2008 och arbetet som prorektor slutar på sommaren samma år.
– Tidtabellen passar mig utmärkt. Jag är riktigt ivrig över att få bedriva forskning på heltid. Forskningsarbetet inspirerar mig verkligen, konstaterar Wilhelmsson.
