Idén till doktorsavhandlingen kom när Kuosa började fundera på hur hon skulle undervisa i svenska så att det både kändes motiverande för studenterna och att de fick praktisk nytta av kunskaperna i arbetslivet.
– Studenterna vid juridiska fakulteten är motiverade och förstår varför de läser svenska. Sedan är det en annan sak om finskspråkiga jurister använder eller överhuvudtaget behöver svenska i arbetslivet och det ville jag reda ut, säger hon.
Materialet för avhandlingen samlades in genom intervjuer och en enkät som skickades till jurister i Åbonejden.
– Det är alltså en ganska liten datamängd och resultaten kan därför inte generaliseras att gälla hela Finland. Det var å andra sidan inte heller mitt mål, utan jag ville få en djupare inblick i hur finskspråkiga jurister använder svenska i jobbet, både inom den offentliga och den privata sektorn, säger Kuosa.
Alla använde svenska i arbetet
Trots att inställningen till svenska allmänt taget är positiv bland juridikstuderandena är Kuosa nog bekant med argument i stil med att ”som företagsjurist kommer jag inte att behöva svenska”.
– Jag undrade om det verkligen var så och beslöt mig för att ta reda på vilka kunskaper i svenska som behövs i praktiken. Jag ville också få svar på frågan om undervisningen i svenska vid ett finskspråkigt universitet räcker till för att ge en tillräckligt stark grund för arbetslivet, förklarar Kuosa.
Resultat blev att svenska behövs eftersom alla jurister som deltog i studien använde svenska på något sätt. Någon enstaka gjorde det varje dag men för det mesta var det mera sporadiskt.
Det är ju inte bara det talade ordet som gäller utan ofta används svenska i form av att man skriver, läser och lyssnar.
– Det är ju inte bara det talade ordet som gäller utan ofta används svenska i form av att man skriver, läser och lyssnar, säger Kuosa.
Avhandlingen visar att jurister behöver språkkunskaper i formella situationer som förhandlingar och rättegångar liksom även i informellare situationer.
– Man måste kanske kunna förklara för en klient vad äktenskapsskillnad egentligen betyder eller ha ett paussnack med en svensk kollega. Det är väldigt mångfasetterade språkkunskaper som behövs i arbetslivet, konstaterar Kuosa.
Arbetslivssimulering bra inlärningsmetod
Inom den offentliga sektorn är svenskan i många fall ett behörighetsvillkor. Det samma gäller inte på den privata sidan och då styrs inte valet av språk lika mycket som för de studenter som tänker satsa på den offentliga sektorn.
– Svenskan finns i alla fall kvar i affärslivet och är en konkurrensfördel då finlandssvenska kunder använder svenska och Sverige är en viktig handelspartner för Finland. Ingen av respondenterna i min forskning ifrågasatte svenskans betydelse även om engelskan så klart är främmande språk nummer ett inom den privata sektorn, säger Kuosa.
Den andra delen av doktorsavhandlingen handlar om hur hon började utveckla utbildningen i svenska vid fakulteten i enlighet med resultaten från undersökningen.
Ingen av respondenterna i min forskning ifrågasatte svenskans betydelse även om engelskan så klart är främmande språk nummer ett inom den privata sektorn.
– Nu kör vi mera med praktiska kurser där det ofta ingår enkla arbetslivssimuleringar, berättar Kuosa.
Hon undervisar andra och tredje årets studenter. Fastän de inte ännu har all den juridiska kunskap som behövs, går det enligt henne i alla fall att exempelvis simulera rättegångar med enkla fall.
– På den privata sidan kör jag med temat ”avtal och affärsverksamhet” och då gäller det att hjälpa klienterna vid till exempel avtalsbrott. Fallen är i sig ganska enkla men poängen är att studenterna ska använda både språket och sina juridiska kunskaper, säger Kuosa.
– Det är tacksamt för en språklärare att kunna visa att språk och juridik hör ihop samt att det är ett bra arbetsredskap att kunna arbeta på olika språk. Min konklusion är att svenska behövs i arbetslivet och att det lönar sig att satsa på undervisning i det språket.
