Juseks VD Louise Adelborg tillträdde 2001 och kom då närmast från posten som generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
– Innan dess hade jag bland annat jobbat inom näringslivet. Jag är i grunden civilekonom, förklarar hon.
Att det inte är någon jurist som leder det dagliga arbetet på Juseks kansli, kan kanske förvåna en finländsk läsare. Men då ska man veta, att Juristförbundet i Sverige redan 1969 slogs ihop med Samhällsvetarförbundet.
Kort därefter började man även att rekrytera högskoleekonomer.
– På 1990-talet kom så en ny utbildningsgrupp, systemvetarna. Eftersom de tillhör det samhällsvetenskapliga området, blev det naturligt för oss att rekrytera även dem, fastslår Louise Adelborg.
Enligt senaste statistiken har Jusek 78 000 medlemmar, varav 33 procent är jurister.
Hur resonerar då svenskarna, eftersom man valt att samla flera utbildningsgrupper i ett enda, stort förbund?
– Ute på arbetsplatserna jobbar idag ofta exempelvis jurister, samhällsvetare och ekonomer ihop och många har liknande arbetsuppgifter.
Inte ens inom åklagarväsendet räcker det med enbart jurister, avancerad ekonomisk brottslighet kräver till exempel också ekonomer.
– Det andra argumentet är, att som förbund får vi större tyngd och kan påverka mer när vi är många. Samtidigt har vi mer resurser att erbjuda medlemmarna olika tjänster.
Tredje största
Jusek är det tredje största förbundet inom Saco, den svenska motsvarigheten till Akava. Förbundet lägger stark tonvikt vid att medlemmarnas löner ska sättas individuellt.
– Den individuella lönesättning har i Sverige slagit igenom även inom rättsväsendet. Exempelvis har åklagare och polischefer helt fri lönesättning.
– Utvecklingen har gått åt samma håll även inom domarkåren. Där förs dock fortfarande en diskussion kring vilka kriterier som ska råda för lönesättningen.
Rörligheten på arbetsmarknaden är viktig, framhåller Louise Adelborg.
– Det handlar inte enbart om att akademiker går från en arbetsgivare till en annan, utan också om att kunna byta uppgifter på nuvarande arbetet.
– Våra juristmedlemmar är ett bra exempel. Idag hittar du dem på allt från försäkringskassan (motsvarar vårt FPA) till privata bolag.
– Vi ser också hur jurister rör sig exempelvis mellan åklagarväsendet och polisen. I Sverige har man nyligen också öppnat upp domarbanan, så att exempelvis åklagare och advokater ska kunna söka sig dit.
Sektioner för jurister
På juristsidan är Jusek indelat i sektioner. Studerar du juridik är du med i en sektion, är du notarie ingår du i en annan och sedan finns sektioner för bland annat domare, åklagare, polischefer och advokater.
Vad gäller sistnämnda grupp ser man inom Jusek med oro på de tilltagande svårigheterna att nyrekrytera.
– Advokatbyråerna har svårt att behålla de unga. Det är ofta så extremt tuffa arbetsvillkor för de biträdande juristerna att många byter till exempelvis myndighetsvärlden eller rättsväsendet, berättar Adelborg.
Jusek tog år 2010 fram ett särskilt rättspolitiskt program, för att tydliggöra förbundets åsikter. En viktig punkt är rättstryggheten och vikten av att exempelvis få ned väntetiden för rättegångar.
Sverige har på senare år upplevt flera hot mot personal inom rättsväsendet och ett fall där en åklagare fick sitt hem sprängt har väckt stor uppmärksamhet.
– Vi agerar på många olika sätt i denna fråga och nu i slutet av oktober ordnar vi ett seminarium i riksdagshuset, som vi hoppas blir välbesökt, säger Louise Adelborg.
Invandrarakademiker
Många av de invandrare som på senare år kommit till Sverige har akademisk examen, och även detta är en fråga som ligger Jusek varmt om hjärtat.
Förbundet har varit med och påverkat, så att det numera finns en specialkurs i "svenska för invandrare inom samhällsvetenskap".
– Dit räknas även jurister, och de kan sedan söka en tvåårig kompletterande utbildning vid Stockholms eller Göteborgs universitet. På Jusek har vi även egna mentorer för invandrarakademiker, berättar Louise Adelborg och fortsätter:
– Jag träffade nyligen en kvinna från Kurdistan som fick en praktikplats på länsstyrelsen genom vår mentor och nu går den kompletterande universitetsutbildningen.
– Hon har lärt sig väldigt bra svenska. Lägg till det att hon även är Juseks informatör ute på universitetet, så är det ju full pott!
Funderar du på att söka jobb i Sverige?
Som medlem i Finlands Juristförbund har du möjlighet att få råd och hjälp av Jusek.
– Dessutom kan du vara gratismedlem hos oss under ett år, förklarar förbundets utvecklingschef Per Henriksson.
Jusek har en särskild telefonjour för sina medlemmar, vilken från Finland nås via växelnumret +46 8 665 29 00.
– Där kan man få hjälp med information om arbetsmarknaden, lönevillkor etc för jurister i Sverige, berättar Per Henriksson.
Medlemmar i Finlands Juristförbund som flyttar till Sverige kan gratis vara medlemmar i Jusek i ett år.
– Du måste dock ansöka om medlemskap. Sedan har du rätt exempelvis till hjälp av en ombudsman om det skulle uppstå problem på din nya arbetsplats, förklarar Per Henriksson.
Mer om det nordiska samarbetet hittar du på Finlands Juristförbunds hemsida under rubriken Internationell verksamarbet.
www.jusek.se
Norska förbundet
Norges Juristförbund har omkring 16 000 medlemmar och ingår i centralorganisationen Akademikerne.
Medlemmarna är organiserade i sektioner för jurister inom stat, kommun och privat sektor samt för juridikstuderande. Därtill kommer Den norske Dommerforening.
www.juristforbundet.no
Danska förbundet
Danmarks Jurist- og Økonomforbund, Djøf, har drygt 75 000 medlemmar och är medlem av Akademikernes Centralorganisation.
Av de 51 500 yrkesaktiva medlemmarna finns hälften i offentlig sektor och andra halvan inom privat. Djøf har bland annat också 20 000 studerandemedlemmar.
Medlemmarna är indelade i föreningar utifrån anställningsförhållande.
www.djoef.dk
