Svenskan en konkurrensfördel

Den som vill studera juridik på svenska i Finland har tre studieorter att välja mellan: ­Helsingfors, Vasa eller Åbo. I Åbo har den rättsvetenskapliga utbildningen anor som går tillbaka till 1640-talet då den första akademin grundades.

– Åbo är en samlingspunkt för ­finlandssvenskar och många söker sig hit just för den unika studiemiljön. Småsakligheten och möjligheten att få studera på sitt modersmål lockar, säger Katja Lindroos. Hon ansvarar för rättsnotarieutbildningen.

Rättsvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi (ÅA) är en del av det samhällsvetenskapliga och ekonomiska fakultetsområdet. Förutom rättsnotarier utbildas även ekonomie magistrar och politices magistrar med juridik som huvudämne vid institutionen.

Två kategorier av studenter

Rättsnotarieutbildningen ger allmän kompetens på juridikens alla delom­råden. Ämnesansvariga Lindroos berättar att utbildningen drar till sig två kategorier av studenter.

– De flesta kommer nästan direkt från gymnasiet. Men vi har även ­studenter som redan är yrkesverksamma och som märkt ett behov av juridisk kompetens. De har inte nödvän­digtvis som mål att bli jurister utan vill fortbilda sig för att kunna avancera inom till exempel bank- eller försäkringsbranschen. De som kommer direkt från gymnasiet vill i allmänhet studera hela vägen fram till en juris magisterexamen.

Lindroos sägar att det särskilt på ekonomie magister- och politices magister-programmen finns finskspråkiga studenter. Men även på rätts­notarieutbildningen finns några med finska som modersmål.

– De är oftast väldigt högpresterande; riktiga ”tians elever” som man brukar säga.
I början kan de vara lite blyga inför att tala svenska men de är i regel mycket noggranna och har bättre arbetsmoral än finlandssvenskar som ibland kan ha en happy-go-lucky-mentalitet.

Inför rättsnotarieutbildningens urvalsprov läses enbart svenskspråkig litteratur och frågorna i provet ska besvaras på svenska, vilket kan vara en hög tröskel för många finskspråkiga. Lindroos konstaterar att de som ändå söker sig till utbildningen har insett fördelen av att kunna två språk ordentligt. Särskilt i de tvåspråkiga delarna av landet kräver ju många högre tjänster i praktiken utmärkta kunskaper i båda språken.

– Medborgarna tvistar ju inte enligt språkgränserna. Till exempel har Egentliga Finlands tingsrätt och hovrätt i praktiken ett konstant behov av rättsnotarier och jurister, som bekvämt kan handlägga ärenden på båda språken samtidigt. Svenskan ger helt enkelt större valmöjligheter, betonar Lindroos.

Samarbete med Åbo universitet

En viktig del av rättsnotarieutbildningen är även att göra de svenskspråkiga studenterna förtrogna med finskspråkig juridisk text. Grundverken läses på svenska den första höstterminen men redan under vårterminen blir kurslitteraturen allt mer finskspråkig.

– Studenterna får alltid skriva tentamina på svenska men vi försöker redan i ett tidigt skede få dem att börja läsa finskspråkig kurslitteratur och lyssna på föreläsningar på finska.

Det finns ibland möjlighet för dem som önskar att få byta ut en finsk bok mot en som översatts till svenska men Lindroos brukar avråda rättsnotariestudenterna från det.

– Det är en realitet att all juridisk litteratur inte finns översatt på svenska. Vi har inget krav på att studenterna ska kunna helt flytande finska men det funkar ju inte så i arbetslivet att man kan sitta och vänta på att juridiska texter ska bli översatta till svenska. Även på Åland gäller Finlands lag och det är ofta juristen som får agera språkbrygga i praktiken.

Rättsnotarieutbildningen vid ÅA är uppbyggd så att en tredjedel av ­studierna avläggs vid Åbo universitet­ medan två tredjedelar avläggs vid ÅA. Lindroos menar att utbildningen erbjuder­ en idealisk miljö för att ­förbättra sina kunskaper i det andra inhemska språket.

– Vi utexaminerar kontinuerligt rättsnotarier från till exempel Åland eller svenska Österbotten, som till en början varit väldigt osäkra på sina kunskaper i finska men som fått en helt annan säkerhet när de avlägger examen.

Till de studenter som inleder sina studier denna höst ger Lindroos rådet att ta sig an studierna med iver men att också göra plats i schemat för andra saker.

– Det är en stor omställning bara att flytta hemifrån för många. Man får inte glömma bort den sociala biten. Studiekamraterna blir ofta vänner för livet. En bra morot när studierna känns motiga är även att tänka på att arbetslösheten bland rättsnotarier nästan är obefintlig.

Rättsnotarier som utexaminerats från ÅA arbetar utöver som jurister bland annat som bokförare, indrivare, avdelningssekreterare, lånerådgivare eller tingssekreterare.

 

FAKTA

Rättsnotarie­utbildningen ­ vid Å­b­o Akademi

 

Vid den rättsvetenskapliga ­institutionen vid Åbo Akademi tas varje höst in cirka 25 studerande till ­rättsnotarieutbildningen som ­funnits sedan 1996.

Rättsnotarieutbildningen är en lägre högskoleexamen på 180 studie­poäng som avläggs under tre år.

Antalet sökande steg i år med drygt en tiondel, från 120 till 150 stycken.

År 2012 avlade 24 personer rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi.

Juridiska fakulteten vid Åbo universitet fastslår årligen en särskild kvot för antagning av studerande som har avlagt rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi och som vill fortsätta till en juris magisterexamen.

Denna vår antogs 18 rättsnotarier till magisterprogrammet vid Åbo universitet.