Svenskspråkig åklagare möter fler utmaningar

J enni Louhenperä-Kivinen arbetar som häradsåklagare vid åklagarämbetet i Västra Nyland sedan fyra år tillbaka. Hon började sin karriär på en advokatbyrå i Grankulla.

– Men jag kände mig inte riktigt hemma i byråvärlden. Jag auskulterade därför vid Raseborgs tingsrätt för att få erfarenhet av domstolsvärlden. Där fick jag också inblick i åklagaryrket och insåg att jag var mest intresserad av straffrätt, berättar Louhenperä-Kivinen.

Efter auskulteringen blev hon antagen som häradsåklagare vid åklagarämbetet i Västra Nyland.

– Åklagaryrket är väldigt varierande. Alla brottmål är olika och man kommer i kontakt med många sorters människor. Jag samarbetar både med polisen och tingsrättsdomarna och träffar både målsägande och svarande personligen.

 

Krävande specialbrott

Louhenperä-Kivinen delar åklagaransvaret för Raseborg med en svenskspråkig åklagare. Hennes egen tjänst är finskspråkig men hon förutsätts kunna svenska. Huvudkansliet ligger i Esbo där hon har sitt arbetsrum. Ungefär en dag i veckan är det tingsdag och då pendlar hon till Ekenäs.

– Själv åtalsprövningen gör jag i Esbo där jag går igenom förundersöakningsprotokoll. Jag sköter mycket av kontakten med polisen via mejl eller telefon. Vi har en jourdag varannan fredag då jag eller min åklagarkollega åker till Ekenäs om polisen vill diskutera något.

Louhenperä-Kivinen och hennes kollega handhar allt från enkla trafikmål till grova våldsbrott och mer sällsynta brott som ekonomiska, miljö- eller djurskyddsbrott.

– En vanlig tingsdag består av 5–7 mål, varav åtminstone ett mål brukar vara något våldsbrott. Det känns som om det är något fler grova våldsbrott här än i Esbo. De övriga målen brukar vara trafikmål och egendomsbrott.

Hon konstaterar att åtalsprövningen för mindre mål som till exempel rattfylleri ofta går på 10–15 minuter medan större mål kan ta flera dagar i anspråk.

– Särskilt mer sällsynta brott som ekonomiska brott eller miljöbrott brukar vara krävande. På åklagarämbetet i Västra Nyland finns en specialåklagare inriktad på sexuella brott och fyra specialåklagare inriktade på ekonomiska brott. Men när det gäller svenskspråkiga mål förutsätts vi vanliga åklagare sköta även dessa.

Själv specialiserar sig nu Louhenperä-Kivinen på ekonomiska brott eftersom där finns ett behov av svenskkunniga specialåklagare. Alla nuvarande åklagare som är inriktade på ekonomiska brott är finskspråkiga.  

 

Brist på svenskspråkiga åklagare

Louhenperä-Kivinen tycker att samarbetet med både polisen och försvarsadvokaterna fungerar bra. På en liten ort lär man snabbt känna varandra. Hon bor själv i Esbo och pendlar till Ekenäs när det är tingsdag.  

– Särskilt på en liten ort kan det kännas bra att som åklagare vara lite utomstående. Det finns ju vissa ”stamkunder”, det vill säga svarande som ofta dyker upp i domstolen. Man vill kanske helst inte på fritiden träffa någon som man åtalat flera gånger.

En anledning till att Louhenperä-Kivinen sökte sig till just Raseborgs tingsrätt var att hon ville få utbyte för sina svenskakunskaper. Hon kommer från en helt finskspråkig familj men har alltid gått i svenska skolor. Hon tror att kunskaperna i svenska var en stor fördel då hon fick sin nuvarande tjänst.

Louhenperä-Kivinen uppskattar att hon arbetar på svenska ungefär hälften av arbetstiden.

– I kommuner som Raseborg klarar man sig inte som åklagare utan fullständiga svenskakunskaper. I ungefär hälften av målen går processen helt eller delvis på svenska. Ofta används båda språken parallellt. Det kan till exempel vara så att svarande är svensk­språkig medan målsägande är finskspråkig. Många svenskspråkiga pratar bra finska, men de föredrar oftast ändå att rättegången för deras del går på svenska.

Huvudregeln enligt språklagen är att man i brottmål vid tvåspråkiga domstolar har svarandens språk som handläggningsspråk. Men målsägande och vittnen har ändå rätt att använda sitt modersmål. Domaren får tolka om motparten inte förstår något.

– Det innebär visst dubbelarbete om parterna har olika modersmål, till exempel måste stämningsansökningar eller beslut om åtalseftergift skrivas på båda språken. Men en rättvis rättegång förutsätter ju att man har den här rätten, betonar Louhenperä-Kivinen.

 

Bara 16 officielt svensk­­s­pråkiga åklagartjänster

Av de 27 åklagarna vid åklagarämbetet i Västra Nyland behärskar sex stycken svenska.

– Föräldraledigheter och alterneringsledigheter gör att vi ständigt är på jakt efter svenskspråkiga åklagare. Tyvärr verkar svensk­språkiga studenter inte så medvetna om den här karriärvägen. Vi önskar att flera skulle ansöka om praktik hos oss.

Hon konstaterar att endast en bråkdel av de totalt cirka 380 åklagarna i landet är svenskspråkiga. Det finns 16 officiellt svenskspråkiga åklagartjänster.

Själv stortrivs Jenni Louhenperä-Kivinen i åklagaryrket och med att handha mål på svenska.

– Det är ett självständigt och fritt yrke. Man kan själv i hög utsträckning bestämma över hur man disponerar sin arbetstid och får fatta egna beslut. Jag trivs också bra med att arbeta i Raseborg.

 

Jenni Louhenperä-Kivinen

Ålder: 33 år
Bor: I Esbo
Utbildning: Jur. kand. år 2006 från Helsingfors universitet.
Yrkeserfarenhet: Arbetat på advokatbyrå i Grankulla.
Vice häradshövding år 2010.
Framtidsplaner: Vill fortsätta arbeta som åklagare. Specialiserar sig på ekonomiska brott.