Många av de flyktingar som kommit till Sverige under senare tid, bland annat från Syrien, sägs ha hög utbildning. Hur många är dock svårt att säga.
– Ingen systematisk kartläggning är gjord. Men det vore bra om flyktingar, som sökt asyl och som nu väntar på besked om de får stanna i Sverige, även samtidigt ansöker om att få sina eventuella examina validerade. Det skulle snabba på deras möjligheter att komma ut i arbetslivet.
Det säger Charlotte Tarschys vid Jusek, fackförbundet för bland andra jurister, ekonomer och samhällsvetare i Sverige. Hon ansvarar för politisk påverkan, rådgivning och praktiska insatser för utlandsfödda jurister.
När det gäller Finland säger Mats Nyman, chef för samhällsfrågor vid Akava, att man räknar med att 10–20 procent av dem som kom i den senaste flyktingströmmen har en akademisk bakgrund. Hur många av dem som de facto får stanna i landet återstår att se.
Akava drar i höst i gång ett mentorskapsprogram för nyanlända akademiker. Information om programmet ska finnas på bland annat arbetskraftsbyråer, på nätet och hos myndigheter som handlägger migrationsfrågor. Merparten av Akavas 37 medlemsförbund stöder satsningen och tanken är att varje adept får två mentorer och att de träffas tre till fem gånger.
Samma inriktning
Jusek i Sverige drog igång sitt mentorskapsprogram redan 2010.
– Uppdraget är ideellt men viljan att ställa upp som mentor har varit stor. Våra utvärderingar visar att 96 procent av dem, som fått del av mentorskapsprogrammet, varit nöjda, säger Charlotte Tarschys.
När man parat ihop mentor och adept, som träffats en gång per månad under knappt ett år, har man sett till att de har samma eller närliggande inriktning inom juridiken. På så sätt har mentorskapet blivit mer effektivt.
– Många jurister, som är födda i Sverige, får jobb via sina nätverk. Det missgynnar i hög grad nyanlända. Därför har vi gett ett konkret råd till våra mentorer. Dela med er av era nätverk, säger Charlotte Tarschys.
Mats Nyman säger samma sak.
– Antalet dolda arbetsplatser, som förmedlas via nätverk, är högre än de som bjuds ut på den öppna marknaden. En kärna i vårt projekt är därför att hjälpa nyanlända att få del av befintliga nätverk, säger han och tillägger:
– Myndigheternas system fungerar, men vi vill bidra till att snabba påetableringen på arbetsmarknaden på individnivå.
Internationella koncerner
Möjligheten för en utlandsfödd jurist att få jobb i Sverige varierar. Vill man göra karriär inom rättsväsendet måste man läsa in hela utbildningen i Sverige.
Om man kan tänka sig en tjänst till exempel som handläggare vid en myndighet, där man har nytta av sina juridiska kunskaper men inte behov av hela det juridiska spannet, kan det räcka med att läsa in någon specifik kurs vilket dock inte är så lätt just i dagsläget eftersom den tvååriga kompletteringsutbildning, som tidigare ordnats vid Stockholms och Göteborgs universitet, har lagts på is.
– Arbetsgivare har olika inställning. Det tycks vara lättare att få jobb vid internationella koncerner med kontor i Sverige där mycket av arbetet går på engelska och där man ser värdet av kunskap om andra länders juridik, säger Charlotte Tarschys.
Språket senare?
Mats Nyman är inne på samma linje.
– I Finland har man länge ansett att utlänningar ska lära sig språket först. Kanske man borde tänka om. Först en kompletterande utbildning för att uppfylla de nationella kraven, sedan en språkkurs. Arbetslivet blir mer internationellt och man kan ofta jobba på engelska i Finland.
Jusek har för övrigt drivit på för att den tvååriga kompletteringsutbildningen ska återinföras i Sverige. Arbetet har gett resultat. Regeringen har avsatt medel och nu väntar man på att den ska komma i gång.
Jusek värnar också om kurserna som ges i yrkesinriktad svenska för jurister, ekonomer och statsvetare.
– I dagsläget ordnas de endast i Stockholm men de borde erbjudas även på annat håll i landet.
25 procent utan jobb
I en rapport som Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, lät sammanställa 2015, räknade man med att det fanns omkring 300 000 utlandsföddda akademiker i Sverige. Cirka 7 000 av dem var jurister.
Rapporten visade att 25 procent var arbetslösa. Det är en högre andel jämfört med akademiker födda i Sverige. Av dem som har jobb har en fjärdedel jobb som ligger under deras kvalifikationsnivå.
Läget i Finland är snarlikt.
– Men vi har behov av utbildad arbetskraft och det är en win-win-situation både för individen och vårt samhälle om personer med hög utbildning får stanna i Finland och om vi kan underlätta för dem att komma ut i arbetslivet, säger Mats Nyman.
Enligt Charlotte Tarschys finns det inte någon rädsla inom Jusek för ökad konkurrens om jobben.
– Vi är tydliga med att vi på alla sätt vill stötta och hjälpa akademiker som kommer till Sverige, säger hon.
**
Text: Helena Forsgård
