Svenska är ett av Finlands nationalspråk och landet har långa och nära relationer med Sverige. Ändå har många finländare sämre kunskaper i språket än tidigare. Är det verkligen så att kunskaper i svenska inte längre har någon större relevans inom diplomatiarbetet?
Maimo Henriksson är Finlands ambassadör i Sverige. Hon säger att svenska alltid har varit ett viktigt kommunikationsspråk i hennes arbete.
– Jag inledde min diplomatkarriär i Moskva under 1990-talet. Under de här åren i Moskva förde vi täta diskussioner om utvecklingen i Ryssland med kollegorna på den svenska ambassaden.
Sedan tiden i Ryssland har Henriksson arbetat vid Finlands ambassader i Ungern och i Norge. I Norge kommunicerade Henriksson med norrmännen på svenska. I Sverige varierar det vilket språk som används.
När en besökande finsk delegation träffar sin svenska motpart i Sverige förs diskussionen i allmänhet på svenska.
– När en besökande finsk delegation träffar sin svenska motpart i Sverige förs diskussionen i allmänhet på svenska, men de mindre interna mötena med kärngruppen på ambassaden hålls på finska. Arbetsspråket vid utrikesministeriet är finska och de interna rapporterna ska skrivas på finska, säger hon.
Finland en del av Norden
Juristnytt intervjuar även Peter Stenlund, tidigare finländsk minister vid Stockholm åren 2003–2005 och ambassadör i Oslo åren 2006–2010. Också Stenlund anser att det är en stor fördel för finländska diplomater att kunna svenska.
– Goda kunskaper i svenska stöder medverkan i det nordiska samarbetet. I Norge var det uppenbart att de ambassadörer som kunde skandinaviska utgjorde en särskilt välinformerad krets.
I Norge var det uppenbart att de ambassadörer som kunde skandinaviska utgjorde en särskilt välinformerad krets.
Stenlund tillägger att Finlands tvåspråkighet markerar att landet hör till den nordiska kulturkretsen.
– Det geopolitiska värdet av den här aspekten får inte underskattas.
Även Henriksson hänvisar till Finlands geografiska läge.
– Ur en säkerhetspolitisk synvinkel har det en enorm betydelse att Finland ses som en del av Norden. Det svenska språket är en viktig del av vår nordiska identitet.
Det svenska språket är en viktig del av vår nordiska identitet.
Hon hänvisar till Ryssland och landets aspirationer som kommit till uttryck inte minst genom anfallet på Ukraina. I det nya säkerhetspolitiska läget har svenskan därför blivit ännu viktigare för Finland.
Flera unga finländska diplomater har trots allt en svagare förmåga att uttrycka sig på svenska i tal och skrift än tidigare. Utrikesministeriets ovilja till att ge en presentation på svenska om en finländsk diplomatikarriär för studerande vid Åbo Akademi kanske är ett exempel på det (HBL 8.2.2022).
Henriksson påpekar att det trots allt finns finskspråkiga diplomater som vill lära sig svenska.
– Ambitiösa finskspråkiga diplomatstuderande söker sig till Oslo eller Stockholm för att få använda svenskan. Vi ser dessutom gärna att diplomatstuderandena kan många språk, inte bara finska, svenska och engelska utan också andra språk.
Hur ser framtiden ut för svenskan?
Stenlund säger att ett finländskt NATO-medlemskap medför behov att intensifiera samarbetet inom Norden men också inom hela Östersjöområdet.
– Det här samarbetet kommer att gå på engelska, vilket understryker betydelsen av just det språket.
Han anser också att det finns ett behov för en grundlig diskussion på både politisk och administrativ nivå om svenskans betydelse inom den finländska diplomatin. Av de som numera rekryteras till utrikesministeriet har oftast alltför få tillräckligt starka kunskaper i svenska.
– Det kan behövas nya åtgärder för att befrämja kunskaperna i svenska bland yngre diplomater.
Det kan behövas nya åtgärder för att befrämja kunskaperna i svenska bland yngre diplomater.
Svenskan har ändå en framtid inom den finländska diplomatin med tanke på Finlands nära relation med Sverige.
– Behovet av en nära samverkan med Sverige kommer att bestå i framtiden, även om Nato-medlemskapet innebär att våra länder inte längre är alliansfria stater, säger Peter Stenlund.
