Maarit Jänterä–Jareborg trivs på sin post som dekan och upplever inte att hon bemötts med misstänksamhet i Sverige varken för att hon är kvinna eller invandrare och gör karriär inom rättsvetenskapens område som traditionellt varit en mansdominerad värld. Isynnerhet så i anrika Uppsala universitet grundat 1477. Till Maarit Jänterä–Jareborgs långa meritlista hör att hon är den första kvinnliga dekanen i Uppsala. När hon som kvinna och ännu från ett annat land för ett par år sedan började leda juridiska fakulteten påbörjades ett systemskifte i Nordens äldsta universitet.
– Från början har miljön varit uppmuntrande och positiv. Det var inte svårt att komma in här som ung kvinna och inleda en forskarbana. Universitetet har visat mig stort förtroende.
Dekanen är fakultetens ansikte utåt som företräder fakultetens intressen i olika sammanhang men som också bör orka representera. Förutom promotionerna finns den årliga stora professorsinstallationen för samtliga fakulteter med efterföljande bankett på Slottet.
– Vi har rektorsinstallationer. Ja, allt som firas kan. Det behövs en hel garderob aftonklänningar och mer strikta akademiska högtidsdräkter.
Uppsala universitet anordnar två doktorspromotioner varje år – vinterpromotionen och vårpromotionen – med efterföljande banketter på Uppsala slott. Promotionerna anordnas för samtliga nio fakulteter. Vinterpromotionen är alltid i slutet av januari. Årets vårpromotion i slutet avmaj sker till minnet av Linnés 300 årsdag och firas under närmare en veckas tid med akademiska festligheter. För varje fakultets del promoveras en särskild Linnéhedersdoktor av yppersta klass i världsforskningen eller med andra unika meriter.
Magnifik ram
Dekanen hittas i sitt magnifika tjänsterum i ett vackert 1600-talshus mittemot Uppsala domkyrka. Två gånger under intervjuns gång pockar någon annan på hennes uppmärksamhet. Först är det prefekten, sedan en av doktoranderna. Det berättar en del om hennes arbetsuppgifter. Många är sammanträdena på universitetet som Maarit ska delta i. Tiden räcker just inte till för undervisning, istället handleder hon doktorander och försöker få viss egen forskning gjord.
Globaliseringen
Hur kommer det sig att Maarit Jänterä som växte upp i Helsingfors hittas i Uppsala och inte i Helsingfors där hon inledde juridikstudierna?
I ett tidigt skede visste Maarit att det var internationell privaträtt som hon ville inrikta sig på vilket man i slutet av 1970-talet visste så mycket mer om i invandrartäta Sverige. Men hon glömmer inte att nämna sin professor i Helsingfors, Heikki Jokela, pionjär på området, dåvarande docent Timo Esko och docent Kaarina Bure-Hägglund som disputerade 1978 och vars forskningsassistent hon var.
De finländska ämneskunskaperna i bagaget vägde faktiskt tungt som stipendiat i Uppsala.
– I dag är förstås situationen en annan i Finland när det är viktigt att välja internationell inriktning på juridikstudierna, med tanke på EU och den europeiska rättsordningen.
Internationella familjer och utdragna rättstvister t.ex. om vårdnaden av barn, vilka följde i och med skilsmässa blev bekanta för Maarit redan under de tidigaste skolåren i en internationell skola. Att hon sedan stannade i Sverige också efter att hon disputerat, beror på att hon träffade sin livskamrat, juridikprofessorn Nils Jareborg. Deras umgänge i Uppsala är mycket internationellt, vilket det alltid varit för Maarit. Periodvis vistas hon utomlands vilket inte är så lätt med tanke på dekantjänsten som binder henne till Uppsala.
Uppdraget att hålla intresset levande för internationell rätt som en av 15 ledamöter i Kuratoriet för Haagakademin i internationell rätt, värderar Maarit högt. Akademin som bildades 1923 vidareutbildar jurister och utför forskning. Ett annat uppdrag som hon trivs med är den Europeiska kommissionen för familjerätt som är en grupp på drygt 20 europeiska forskare med intresse för harmoniseringen av familjerätten i Europa.
Globaliseringen är besvärlig för lagstiftningen inom internationell familjerätt. Den fria rörligheten dikterar de internationella lagarna och ersätter då de finländska om skilsmässan sker i Finland. Inom kort kommer EU att anta en förordning som kan leda till att talan om skilsamässa bedöms enligt en annan stats lag.
– Om ena parten är finländsk brukar skilsmässorna oftast behandlas i finländsk domstol – om ena parten är finländrae – där arbetet både sker smidigt och blir förmånligt, tillägger Maarit.
Globaliseringen för med sig att den nordiska lagstiftningen konfronteras med mer konservativa värderingar.
Maarit är även konsult vid justitiedepartementet i Sverige, vilket ger henne påverkningsmöjligheter och hon är med om att ge ut en bokserie och anordna konferenser om internationell familjerätt och dess principer. Nästa konferens tar plats i Oslo. Målsättningen är att lagarna i de olika europeiska länderna ska närma sig varandra.
Istanbul nästa
I sitt internationella arbete har Maarit mer än en gång märkt att den nordiska välfärdsmodellen med stort samhälleligt stöd vid skilsmässor inte gäller någon annanstans. Värderingarna är helt andra redan i Tyskland där kvinnan som skiljer sig brukar bli beroende av underhållsstöd.
– Möjligheterna för Sverige och Finland att påverka lagstiftningen i riktning mot den nordiska välfärdsmodellen är små. Vår röst väger ej tyngst i ett EU med 27 medlemsländer. Det handlar om kompromisser. Det katolska inflytandet är starkt, ännu mer med Polens och Sloveniens medlemskap. Man tvingas ta hänsyn till andras sätt att tänka, att lära sig mer om och beakta andra kulturer, säger Maarit. En av hennes missioner är att sprida större förståelse för olika kulturer.
Maarit har varit med om att initiera forskarutbildningen i internationell privaträtt vid Uppsala universitet vilken vuxit sig till Sveriges största forskargrupp inom ämnet med sex aktiva forskare, fyra disputerade och två doktorander.
– För mig personligen är det viktigast att skapa postdoktorala tjänster i muslimsk rätt, upplyser Maarit som fungerar som handledare för den första muslimska doktoranden i Sverige. De valfria fördjupningskurserna i muslimsk rätt och koranen kommer in redan efter tre års juridikstudier.
I april reser hon till Istanbul för att skapa ett akademiskt nätverk kring det existerande svenska institutet. EU är på kommande för Turkiets del vilket leder till att mötet mellan öst och väst blir ännu mer påtagligt. Målsättningen är att bygga upp ett regelbundet forskarutbyte med vidareutbildning av jurister. Svenska jurister kommer att ha nytta av att lära känna den muslimska kulturen och hur vårdnadstvister löper i ett muslimskt land.
– Det finns ett stort intresse för islam bland våra studerande varav över tio procent har en mångkulturell bakgrund, intygar Maarit.
