Sedan Ålandskommittén år 2013 inledde sitt arbete med att bereda ett förslag till ny självstyrelselag för Åland har arbetsgruppen delvis bytt sammansättning. Under våren 2015 blev det paus i arbetet i och med riksdagsvalet i Finland, hösten 2015 var det val på Åland.
– Stämningen är fortfarande god, men utbytet av personer har medfört lite extra jobb, berättar president Tarja Halonen som är Ålandskommitténs ordförande.
Kommitténs sammansättning är unik och exceptionellt bred med representanter från riksdagsgrupperna och de politiska grupperingarna i Ålands lagting. Då nuvarande självstyrelselag, som trädde i kraft 1.1.1993, senast reviderades var det främst tjänstemän och experter och inte politiker som stod för lagberedningen. På drygt 20 år har det hunnit hända mycket och en ny lag är aktuell.
– Självstyrelsen är en levande organism som måste förändras enligt ålänningarnas önskemål, samtidigt som det är viktigt att fundera på både rikets och Ålands säkerhet, säger president Halonen.
Enligt henne har ålänningarna en sund självkänsla – de vet vad de vill ha.
– Sedan den förra lagen trädde i kraft har det ändå skett flera förändringar, bland annat har Finland blivit EU-medlem. Den nya lagen är tänkt att tillfredsställa både Åland och riket, men just nu finns flera brytningsskeden som påverkar slutresultatet.
President Tarja Halonen nämner bland annat det ökade antalet flyktingar i Europa – hur skulle Åland klara sig en situation där de blev tvungna att ta emot ett stort antal flyktingar?
– Alla aspekter måste utredas. Nu fortsätter vi arbetet lugnt men bestämt, säger president Halonen.
Utvidgad beskattning?
Av den remissrunda som justitieministeriet gjort av delbetänkandet från januari 2015 framgår att de flesta parter förhåller sig för tillfället försiktigt positiva till kommitténs riktlinjer för det fortsatta lagstiftningsarbetet. De två viktigaste frågorna handlar om maktfördelningen mellan riket och Åland samt finansieringen av självstyrelsen.
– Åland vill få utvidgad beskattningsrätt och vi har lovat att se på frågan, men bland annat Finlands Näringsliv EK är bestämt emot en ändring, berättar president Tarja Halonen.
Andra instanser förbehåller sig rätten att ta slutlig ställning till kommitténs förslag när slutbetänkandet finns tillgängligt.
– Det är viktigt att skriva formuleringar som alla är nöjda med. I fortsättningen blir formuleringarna av kommitténs förslag mer precisa och det blir svårare, men vi fortsätter på den grund vi nu står på efter delbetänkandet, säger president Halonen.
Tiden fram till utgången av april 2017 blir arbetsdryg. Kommitténs slutbetänkande görs i form av en regeringsproposition med förslag till ny självstyrelselag. Detta innebär att kommitténs arbete, från att ha varit mera översiktligt under arbetet med delbetänkandet, övergått i en lagberedande fas på detaljnivå.
– Arbetet är politiskt men också väldigt juridiskt, säger president Halonen.
Hon vill ge en eloge till ålänningarna som enligt henne grundligt bekantat sig med processen. President Halonen vill också rätta till ett allmänt missförstånd.
– Just nu betalar också skattepliktiga på Åland statsskatt. Landskapet får därför årligen ur statens budget ett så kallat avräkningsbelopp som ska täcka kostnaderna för självstyrelsens utgifter. Detta missförstås emellanåt som om att riket skulle stöda Åland fastän det handlar om en avräkning. Däremot anser Åland att beräkningssättet för det årliga beloppet borde kunna justeras oftare och beakta exempelvis förändringar i befolkningsökningen på Åland.
Åland önskar mer flexibilitet
Det komplicerade i att bereda en ny självstyrelselag för Åland är att rikets och Ålands önskemål ibland kan gå isär – och då handlar det om mer än formuleringar av lagtexten. President Tarja Halonen jämför situationen med ett stort skåp med flera lådor.
– Åland önskar sig mer flexibilitet till exempel i fråga om möjligheterna att överta nya ansvarsområden – fler lådor att dra ut vid behov och efter hand, medan riket inte vill ge lika mycket flex.
Allt det här ska sammanjämkas i Ålandskommitténs arbete med ett förslag till ny självstyrelselag. Lagen är tänkt att träda i kraft i samband med självstyrelsens 100-årsjubileum år 2022.
– Många ålänningar anser att en hundraåring kunde förunnas mer än en tonåring. Det viktigaste nu är att öka dialogen mellan riket och Åland, säger president Tarja Halonen.
**
Centrala målsättningar och tidtabell för Ålands nya självstyrelselag
- I sitt delbetänkande i januari 2015 (Justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 6/2015; Ålands självstyrelse i utveckling) formulerade Ålandskommittén sina riktlinjer för sitt fortsatta arbete med det lagförslag som ska ingå i slutbetänkandet.
- Slutbetänkandet ska vara färdigt senast den 30 april 2017, så att regeringen kan ge sin proposition till riksdagen senast 31.12.2017 och riksdagen kan godkänna lagen och låta den vila fram tills riksdagen som väljs år 2019. Avsikten är att lagen ska träda i kraft år 2022 då det gått 100 år sedan Ålands första självstyrelselag stiftades.
**
Text: Michaela von Kügelgen
