Bergsbestigaren och civilrättslegenden – Torgny Håstad trivs på toppen

Ingen som de senaste decennierna läst juridik vid något svenskt lärosäte kan ha undgått namnet Håstad.

Han är mannen bakom klassiska läroböcker som Köprätt och annan kontraktsrätt samt Sakrätt avseende lös egendom.

– Sedan hann jag med en hel del prejudikat i Högsta Domstolen och dem läser ju studenterna, konstaterar han och häller upp en kopp te åt Juristnytts ut­sände.

Fadern Elis Håstad var rikdagsman, professor i statsvetenskap och därefter landhövding i Uppsala.

– Vi flyttade hit från Stockholm när jag var 14 år. Min far dog ett år senare.

Vi hann föra en del diskussioner om samhälleliga frågor, men det är klart att de hade blivit fördjupade och mer givande om han levt längre.

Mot slutet av gymnasietiden bestämde sig Håstad junior för juridiken.

– Jag var också intresserad av historia och samhällsvetenskap, men det är mer deskriptiv verksamhet. Inom juridiken kan man på ett annat sätt även påverka vad som händer.

Sin jur kand vid Uppsala universitet tog han på föreskrivna fyra och ett halvt år och började så, efter militärtjänstgöringen, att doktorera.

– Mitt ämne var ”Tjänster utan uppdrag” eller på latin ”Negotiorum gestio”. Detta var något i det närmaste helt outforskat i Sverige.

– Frågan rörde om man kan få betalt för kostnader och utlägg och inträffade skador när man gjort någon en tjänst utan att denne bett om det. Som att mata grannens kanariefågel under semestern eller rädda hans hus från att brinna ned.

– Jag försökte koppla det till alla tänkbara situationer och spände över såväl civilrätt som straffrätt och processrätt.

Det är dock inom civilrätten Torgny Håstad blivit ett toppnamn och efter tre års docentur blev han 1976 professor, blott 32 år gammal.

– På den tiden var den akademiska karriären otrygg med en professur som enda fasta anställningen. Inom juridiken fanns trots allt någorlunda gott om professurer, jämfört med om man exempelvis varit docent i grekiska.

Egen lärarstab

Den unge, dynamiske civilrättsprofessorn byggde snabbt upp en egen lärarstab.

– Jag rekryterade de bästa studenterna, som varit ute några år i yrkeslivet, på kortare lektorsförordnanden. De kunde fördjupa sig i någon del av civilrätten och hade praktiska erfarenheter, vilket kom studenterna tillgodo.

Professor Håstad gick också i bräschen för vad som senare kom att kallas problemorienterad inlärning.

– Jag kunde ge studenterna 3 000 sidor att läsa in under en termin. En del var riktigt dåligt och jag förklarade att ”nu ska ni förstå att mycket som skrivs är inte att lita på”. All litteratur fick medföras vid tentamen.

– Jag var ordnade också rollspel, där studenterna fick köra rättegångar mot varandra med inlagor, huvudförhandling och dom. Vid de avslutande seminarierna var de sedan oftast mycket engagerade.

Under den här perioden hann Håstad även med att sitta ordförande i vad som kom att bli Jusek.

– Från början var vi ju bara jurister och så tillkom samhällsvetarna. Under min tid som ordförande började vi mer aktivt rekrytera ekonomer. Det jag framför allt minns var alla organisationstvister med konkurrerande förbund.

Hade kanske ”den finska modellen”, med ett renodlat juristförbund, varit att föredra om du tittar i backspegeln?

– Det innebär fördelar i yrkesfrågor. Men när Jusek bildades ansvarade Jusek ofta för förhandlingarna för andra akademiker på offentlig sektor. Först senare bildade centralorganisationen SACO förhandlingskarteller.

Allt mer administration och allt mindre tid för egen forskning, bidrog till att Torgny Håstad 1998 tackade ja till regeringens förfrågan om att bli justitieråd.

– Första året var det väldigt mycket att läsa in. Jag hade ju inte alls hållit på med straffrätt och inte så mycket med processrätt.

– Det var stora pappershögar, men så småningom kom samma bakgrundsmaterial tillbaka hela tiden.

Högsta Domstolen, som består av 16 justitieråd, får runt 4 000 ansökningar om prövningstillstånd varje år. Av dessa beviljas högst 150.

– Till det kommer runt tusen extraordinära mål, alltså resningar, domvillor med mera. Varje justitieråd avgör omkring 500 mål per år i femmanssits, tremanssits eller ensam.

Stimulerande arbetsmiljö

Att dagligen samarbeta med andra toppjurister är självfallet stimulerande.

– Plus att man i HD jobbar under stort ansvar och kan påverka. Här höll man dessutom på med en sak bara under en vecka eller två, slängde sedan alla papper och tog sig an nya mål.

Ditt främsta bidrag under HD-tiden?

– Inom civilrätten har jag bra överblick vilket är bra när prövningstillstånd ges: ”Detta är en pusselbit vi ska ta upp!”. Förhoppningsvis har jag också inspirerat till en del goda prejudikat, flera gånger genom plenum.

I december 2010 pensionerades Håstad från HD, och i ett hänseende hann han bli unik.

– Jo, det stämmer att när vi hade brandövning firade jag alltid ned mig med rep. Det är mer realistiskt så, förklarar mannen som bl.a. varit först att klättra uppför lappländska berget Nallos sydvägg.

Friluftsliv och idrott är Torgny Håstads rätta element. Varje vinterhelg drar han på sig långfärdsskridskorna och det har blivit turer även till åländska och finska skärgårdar.

– Jag hoppas så småningom få mer fritid, men nu har jag 20 procents tjänst som professor i Uppsala, leder en utredning åt regeringen kring så kallade mobil-appar och verkar en del som skiljedomare.

Teet är uppdrucket och mannen som kallats ”en gigant inom civilrätten” tar ett vänligt farväl.

En sak till bara; Du har vid två tillfällen utsetts till ”Årets Jurist” i den så kallade Juristbarometern?

– Det stämmer. De som röstar är studerande eller unga yrkesverksamma.

– Jag gissar att de noterat att jag ganska ofta skrev avvikande mening eller tillägg i HD-domarna. Det är kanske en naturlig böjelse för unga att gilla den som är i minoritet, skrattar han.