Justice Rapid Response bistår internationella organisationer och stater med experthjälp rörande allvarliga internationella brott, som folkmord och krigsförbrytelser, och med att säkerställa bevisningen mot de ansvariga.
– Det är ett villkor för att brotten ska kunna utredas och brottslingarna bringas inför rätta, betonar Marja Lehto.
Tyvärr har det enligt henne funnits många fall i världen där målen har lagts ner på grund av bristande bevisföring.
– Men om inte de ansvariga döms för sina brott går det inte att återuppbygga konflikthärdar till fredliga och stabila samhällen, säger Lehto.
Folkrättskommissionen kallar
Under sin långa internationella diplomatkarriär, som oftast berört olika aspekter av juridik, har Lehto skapat sig ett grundmurat rykte som en saklig och kunnig expert på folkrätt.
Därför var det ingen som höjde ett ögonbryn när hon i fjol nominerades till gemensam nordisk kandidat för FN:s folkrättskommission, International Law Commission (ILC), som är en av de viktigaste aktörerna då det gäller att utveckla och kodifiera offentlig internationell rätt.
Medlemmarna har femåriga mandat och i början av november stod det klart att FN:s generalförsamling valt in henne i kommissionen för perioden 2017–2021. Lehto var uppställd som Nordens gemensamma kandidat efter Marie Jacobsson från Sverige som varit nordisk ledamot i kommissionen de två senaste perioderna.
– Helt frånsett mitt personliga intresse i ILC vill jag betona att det är ett ytterst viktigt organ då det gäller att kontinuerligt utveckla den internationella rätten. Därför var det en stor ära för mig att bli uppställd som nordisk kandidat, säger hon (efter att blivit invald i kommissionen i början av november).
Lehto berättar att kommissionen uppskattar den nordiska rättstraditionen som värnar om de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer och har ett pragmatiskt sätt att se på lagstiftning och jämställdhet.
– Den här gången var vi totalt fyra kvinnor uppställda, alla från de västliga ländernas kvot. Vi blev alla invalda vilket innebär att antalet kvinnor i kommissionen fördubblades från två till fyra, säger Lehto.
Övergripande arbetsområde
Marja Lehto har varit en trogen statstjänare sedan 1980-talet, såväl i hemlandet som i diplomatiska uppdrag utomlands.
Hon har bland annat arbetat på Finlands ambassad i Paris (1986–1990) och med juridiska expertuppgifter i Finlands ständiga representation i FN (1995–2000). Hon var Finlands ambassadör i Luxemburg (2009–2014) och är nu högre juridisk expert på utrikesministeriet.
Lehto betonar att ILC är det enda juridiska organet med mandat att se på hela det internationella rättssystemet och på hur olika juridiska områden interagerar.
– Fast en viktig del av kommissionens arbete gäller allmän folkrätt (såsom traktaträtt, rättskällor och statsansvar) har kommissionen också tagit tag i aktuella frågor. Den har berett bland annat ett av FN:s första avtal mot terrorism, avslutar hon.
**
FN:s folkrättskommission
FN:s folkrättskommission, International Law Commission (ILC) upprättades av FN:s generalförsamling 1947 och är därmed ett av de äldsta organen i FN. Uppdraget är att främja en fortlöpande utveckling och kodifiering av den internationella rätten.
Folkrättskommissionen består av 34 medlemmar som väljs av FN:s generalförsamling för en period på fem år. I kommissionen ska de viktigaste juridiska traditionerna vara representerade vilket innebär en regional indelning. Västländerna med sin juridiska praxis har åtta platser.
Medlemmarna väljs i sin personliga kapacitet som experter, inte som representanter för sina respektive länder.
Kommissionen har en cirka tolv veckor lång årlig session i Genève där den förbereder utkast till frågor om offentlig internationell rätt. De ämnen som behandlas väljs oftast av kommissionen själv i samarbete med generalförsamlingen.
När kommissionen formulerat ett utkast kan generalförsamlingen sammankalla en internationell diplomatkonferens eller med utkastet som underlag utforma en konvention för generalförsamlingen. Under den senaste tiden har kommissionen också producerat andra typer av dokument (slutsatser, rapporter, handböcker osv.).
Konventioner som skapats enligt ILC:s riktlinjer är till exempel Internationella brottmålsdomstolens stadga och Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
**
Text: Bo Ingves
