D et juridiska kompetenscentret Baltic Area Legal Studies BALEX lanserades under Östersjöveckan i juni 2014. Samarbetet började ursprungligen mellan Åbo Akademi och Turun yliopisto.
– Efter starten har BALEX vuxit till sig, men i grund och botten handlar det om att samarbeta kring juridiska frågor om Östersjön, berättar Henrik Ringbom som är docent i havs- och sjörätt och en av dem som startat upp BALEX.
Efter starten har han fått höra från flera håll att Östersjöfrågorna redan tidigare skulle ha behövt juridisk assistans.
– Med tanke på all respons som vi har fått behövdes ett juridiskt kompetenscenter. Tidigare har folk inte vetat vem de kan vända sig till, säger Ringbom.
Hittills har BALEX arbete främst fokuserat på forskning om olika aspekter av Östersjön. Mycket av forskningen har varit kopplad till sjöfartsjuridik, ett forskningsområde som alltid legat Ringbom nära hjärtat.
– Hur ska de nya svavelreglerna implementeras eller hur kan existerande regler tillämpas för framtidens besättningslösa fartyg är exempel på frågor som vi just nu forskar kring, berättar Ringbom.
Andra forskningsområden är bland annat miljö, fiske och kulturarv.
– Ett särskilt intressant forskningsprojekt som pågår just nu heter BaltReg och gäller flernivåregleringens dynamik. Ett annat område som ligger i tiden är havsområdesplanering.
Forskningsprojekt är välkomna för universitetens ansträngda ekonomi i och med att de hämtar in pengar utifrån, säger Ringbom.
Vill öka kunskapsnivån
Enligt Henrik Ringbom är en av fördelarna med BALEX att nätverket är oberoende.
– Vi är en instans som kan ta reda på hur saker fungerar utan att ha några egna intressen inkopplade.
Det Ringbom har märkt hittills är att det stora behovet på fältet inte berör juridiska frågeställningar i sig.
– Men det är många frågor som behöver en juridisk vinkling. Det är mycket på gång till exempel i frågan om hur vi ska hantera utsläpp i Östersjön, men projekten beaktar sällan juridiken.
Enligt Ringbom finns det ändå en nytta av att personer som redan länge sysslat med Östersjöforskning nu kan få juridisk hjälp.
– Arbetet är väldigt värdefullt på sikt.
Än så länge har budskapet om BALEX inte nått en så stor målgrupp – det är många som inte känner till verksamheten. En orsak är den dåliga ekonomin på universiteten.
– Första året hade vi en planerare som hade ett helhetsansvar, men det har vi inte längre råd med. Nu har vi inte haft resurser att ordna utbildningar och kurser, berättar Ringbom.
I planerna finns ändå ett sekretariat som kunde ta ansvar för just kurser och seminarier.
– Via kurser kan vi öka kunskapsnivån kring juridiska frågor om Östersjön. Det skulle till exempel vara fint att kunna ordna en årlig sommarskola, visionerar Ringbom.
Flera lagstiftningsnivåer
Henrik Ringbom och BALEX talar om Östersjön som världens förmodligen mest reglerade och förvaltade hav. Just därför anser han att det behövs en instans som BALEX.
– Man måste nästan vara juridiskt utbildad för att förstå de olika nivåerna av lagstiftning och hur de interagerar med varandra, säger Ringbom.
Enligt honom är det en hel vetenskap i sig hur till exempel de internationella konventionerna och EU-rätten hänger ihop.
– Och det här är endast två nivåer. Östersjön är ett väldigt intressant juridiskt landskap och vi kan hjälpa folk att ta sig fram i lagstiftningsdjungeln.
Henrik Ringbom påminner om att det finns potential och utvecklingsmöjligheter i BALEX verksamhet.
– Eftersom det inte tidigare funnits ett sådant här nätverk finns det mycket mer vi kunde göra, men vi har redan varit framgångsrika i att engagera oss i forskningsprojekt. Vi har också skapat ett internationellt nätverk med vänuniversitet längs Östersjöns kust, säger Henrik Ringbom.
**
Tre viktiga aspekter för BALEX
Det praktiska arbetet kring Östersjöfrågor kan ha mycket nytta av BALEX anser Henrik Ringbom. Enligt honom finns det framförallt tre aspekter där Östersjön kan dra nytta av juridisk expertis.
Den första aspekten handlar om hur de olika lagstiftningsnivåerna ska tolkas och samverka.
– Det finns sex nivåer av lagstiftning på Östersjön, bland annat EU-rätt och nationell rätt. Det är viktigt att forska i hur de fungerar ihop, men också se vad som inte fungerar, säger Henrik Ringbom.
Den andra aspekten är att juridiken än så länge har haft en undanskymd plats i arbetet som försiggår på Östersjön.
– Den juridiska verktygslådan är inte tillgänglig när reglerna inte är bindande, mycket handlar om rekommendationer, säger Ringbom.
Den tredje aspekten handlar om att man tidigare inte varit kreativ nog – man har inte sett vad juridiken kan bidra med.
– Många ser ofta på juridik som regler som skapar problem, men via juridiken kan vi upprätta system som till exempel skulle göra det ekonomiskt olönsamt att skräpa ner Östersjön, säger Henrik
Ringbom.
**
Text: Michaela von Kügelgen
