Ett stenkast från Statsrådsborgen, i Arppeanum, har svenska språkenheten sina lokaler.
– Vi är en enhet i statsrådets kansli, med uppgift att bland annat översätta lagar och förordningar till svenska, berättar enhetschefen, konsultativa tjänstemannen Katarina Petrell. Utöver lagar och förordningar översätter enheten också aktualitetstexter för ministerierna, såsom pressmeddelanden och webbtexter.
– Med totalt 42 anställda är vi den största enheten inom statsrådets översättnings- och språksektor.
Grunden för verksamheten är, naturligtvis, det faktum att Finland är ett tvåspråkigt land där bägge nationalspråken tillmäts samma betydelse.
– Regeringen kan vid sina sammanträden inte behandla lagförslag om de inte föreligger även på svenska, förklarar Petrell.
I exempelvis Kanada bereds lagarna parallellt, på engelska och franska. Här i Finland är beredningsspråket finska och sedan översätts alltså texterna till svenska.
– Ofta kommer vår enhet in i bilden först när en regeringsproposition är så gott som färdig och ska ut på remiss.
– När det är fråga om stora reformer brukar vi försöka sälja in modellen att en översättare och en terminolog är med redan i beredningsskedet, berättar Petrell och anger den stora hälso- och sjukvårdsreformen som ett exempel där lagtext i flera omgångar redan passerat svenska språkenheten.
Tight tidtabell
Ofta är tidtabellen tight när en ny lag ska arbetas fram, och beredaren tänker kanske inte då på vikten att tidigt involvera svenska språkenheten.
– Så det är ett ständigt upplysningsarbete vi får syssla med; ”Hallå, vi är här och startar gärna vårt arbete litet tidigare, kom ihåg oss!”
– Får vi redan på ett inledande stadium höra beredarens definitioner av olika finska termer och företeelser, går sedan själva översättningsarbetet desto smidigare, fastslår Petrell.
Via statsrådets intranät kommer årligen tusentals beställningar till enheten. Takten är alltså uppskruvad och nuvarande ekonomiska situation innebär att det inte är någon självklarhet att enheten får fylla upp vakanser vid pensionsavgångar etcetera.
– Enligt regeringens lagstiftningsplan har vi under vårriksdagen runt 160 propositioner. Antalet brukar sedan öka ytterligare mot slutet av en regeringsperiod, berättar Katarina Petrell.
Olika utbildningsbakgrunder
Enhetens översättare, vars formella titel är ”translator” eller ”övertranslator” (en senior funktion), har oftast en universitetsutbildning inom just översättning. Om man har annan universitetsutbildning kan man även bli översättare genom att skriva godkänt i ett särskilt statligt prov för auktoriserade translatorer.
– Här finns många olika utbildningsbakgrunder, exempelvis jurister, ekonomer, statsvetare, en kemist och en biolog. Vi försöker ta tillvara de olika kompetenserna vid fördelningen av uppdrag, förklarar Petrell som själv har en juristexamen från Helsingfors universitet.
– Vi är alltid bundna av den finska förlagan. Vår uppgift är att förvandla den till så god och lättförståelig svenska som möjligt. Ibland måste dock den juridiska begripligheten ges företräde framför språkliga aspekter, påpekar Katarina Petrell.
Alla som läst ”myndighetsfinska” vet, att språket är ganska kompakt och att meningarna tenderar att bli långa.
– Det kunde ju vara frestande att då dela upp dem. Men det är ofta omöjligt eftersom momenten i paragraferna måste följa varandra exakt, säger Petrell.
Viktig handbok
”Översättarnas bibel” heter Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) och ges ut av Statsrådets svenska språknämnd, där Katarina Petrell är ordförande.
– Man kan kalla den för en handbok vad gäller myndighetssvenska och den finns även på nätet i Finlex, berättar hon.
Nästa upplaga av Slaf kommer ut i slutet av 2016. Varje år ger språknämnden också ut ett antal nummer av informationsbladet ”Språkråd”.
Riktmärke för översättarna är rikssvenskan (även om terminologi ibland kan skilja sig länderna emellan) och finlandismer är förbjudna, med undantag för officiella finlandismer, det vill säga ord och uttryck som är etablerade i lagstiftning.
I Sverige började man redan på 70-talet propagera för enklare myndighetsspråk. Katarina Petrell framhåller att sådant arbete sedan några år tillbaka även bedrivs i vårt land gällande myndighetsfinskan.
– Den har blivit enklare och tydligare. Och Statsrådets svenska språknämnd fyllde häromåret 50, så där har vi lång erfarenhet.
När tar då ”Google translate” över ditt och dina medarbetares arbete?
– Vi använder redan ett översättningsminne, som är ett program som automatiskt föreslår tidigare översatta textstycken när vi översätter. Men lagtexter ställer så stora krav på kringkunskap och exakthet, att det här även i framtiden behövs en mänsklig hjärna.
Och när är du och dina medarbetare som mest nöjda?
– När vi har flow och trots stressen kan koncentrera oss. Man får ha roligt här och det har vi ofta när vi jobbar med lagtext.
**
Text: Sören Viktorsson
